Exportmoget  Gotland  –  Not  yet!

Rapporten Exportmoget Gotland –Not yet! (Annamari Thorell, Mats Jansson 2014) är en undersökning gjord på uppdrag av Handel Gotland i samarbete med Svensk Handel och Region Gotland. Rapporten är indelad i fyra huvudområden med anknytning till Destination Gotland och innehåller följande delar.

• Intervjuer med företag.

• Intervjuer med internationella gäster. • Trendspaning.

• Aktiviteter på webben och sociala medier. • Sammanfattning och rekommendationer

Rapporten innehåller även ett terminologi och definitionsdokument, som ej tagits med i sammanfattningen, på grund av mindre relevans.

4.1.1 Intervjuer med företagare

Under intervjuer som gjorts med företagare har målsättningen varit att titta närmare på företagen utifrån ett internationellt besökarperspektiv. Information som möter besökaren har betraktats.

Här har intervjuer gjorts med företag inom shopping, café & restaurang och besöksmål. Sammanlagt genomfördes 53 intervjuer med företag inom dessa olika branscher.

Alla företag förutom ett konstaterade att internationella besökare är en målgrupp av intresse för företagets verksamhet. Många konstaterade även att det har hänt någonting med antalet kryssningsturister under det senaste två åren.

Det mest förekommande internationella besökarna kommer från Tyskland och England men även från flera andra europeiska länder. Bland de olika aktörerna arbetar vissa aktivt med kryssningslistan² och därefter anpassas öppettider och även antalet personal utifrån denna. Samtidigt finns andra aktörer som inte har en aktiv planering utan enbart konstaterar att det har varit många kryssningsturister.

Språken som används för att kommunicerar med kunder är engelska och svenska. Den skrivna kommunikationen i form broschyrer och skyltar är väldigt begränsad.

På webben kan det också vara svårt för internationella besökare att hitta rätt information. Av 53 undersökta företag, ansågs 7 stycken ha en godkänd nivå av information på sin hemsida.

Besöksnäringen och aktivitetsbolagen har visat sig kommit längst avseende en internationell anpassning.

4.1.2 Intervjuer med internationella besökare

De intervjuer som har genomförts i Exportmoget Gotland –Not yet! med internationella besökare har skett under deras promenad ner mot hamnen och mellan buss och barkasskaj. Undersökningen består av 25 personer/grupper där variationen var stor mellan nationaliteter och språk. I intervjuerna eftersträvades att fånga upp de frågor som är aktuella och mest återkommande.

Någonting som går att utläsa är att kryssningsresandet har vidgats inom både nationalitet, ålder och socioekonomisk status. Kryssningsfartygen har breddat sin kundbas för att fylla kryssningsfartygen.

På fartygen finns olika sorters besökare, de som åker på kryssning för att kryssa och de som gör en kryssning i Östersjön för att se nya destinationer. Första kategorin kan inte så mycket om resmålet utan är glada över att båten gör stopp på olika destinationer.

2  En  lista  med  ett  schema  över  när  kryssningsfartyg  kommer  till  hamnen  (Region   Gotland  2014).  

Den andra gruppen är personer som gör aktiva val från destinationernas upplägg. De söker kunskap i förväg för att förstå destinationernas utbud.

Efter intervjuerna gick det att konstatera att Gotland och Visby som besöksmål fick ett högt betyg i den service som levereras och även ett stort plus för sitt upplevelseutbud. Bland besökare som deltar i aktiviteter i Visby finns det de som har köpt sina aktivitetsturer ombord på kryssningsfartyget eller bokat turen i förväg på rederiets hemsida. Båda dessa alternativ anses av besökaren som dyra. Den stora spridningen kategorier av människor på fartygen gör det svårt för rederierna att ha ett blandat utbud med både standardiserade turer och specialturer. För besökare går det att hitta information om resmålet ombord innan anlöp. Denna information är oftast kopplad till fartygets aktiviteter. Vid vissa tillfällen kan en karta erhållas innan destinationen angörs.

Det gör stor skillnad om besökare kommer iland med barkasser eller går av direkt från fartyget. Att anlöpa med en barkass kan innebära att besökaren får stå i kö både för att komma av fartyget och sedan återigen för att komma ombord. Detta gör att tiden blir betydligt kortare iland på destinationen och upplevelsen blir inte lika positiv.

De besökare som gick iland i Visby på kajplats 4 för mindre kryssningsfartyg gav beröm för det korta avståndet och att angöringen skede i ett centralt läge.

Väl iland anmärkte besökarna inte på någonting, det som efterfrågades var dock kartor över staden. Ett antal turister uppger att de besökte turistbyrån, men när Donnersplats och Burmeisterska huset beskrivits konstaterar många att de befunnit sig just där men inte sett någon turistbyrå.

De som deltagit i organiserade turer i Visby har varit positiva men i ett antal fall kom samtalsämnet upp om att det saknades toaletter. I övrigt var inställningen positivt till både guider och bussförare. Majoriteten av de tillfrågade uppger att de har gått in i staden för att njuta av miljön, handla, äta och dricka någonting. Det finns många olika promenadstråk, men majoriteten passerar Donnersplats.

Shoppingen var ingen primär aktivitet för respondenterna, fast det kommer på tal under ett antal av intervjuerna.

Vid sidan av de turer som erbjuds ombord på fartyget så uttrycker de en efterfrågan på ytterligare aktiviteter. Besökare vill ha information om ytterligare rundturer, cykeluthyrning och biluthyrning.

I Visby ser besökaren det som en stor fördel att staden ligger nära hamnen och att allting har ett centralt läge. Besökare från fartygen rör sig ut ur kryssningsbubblan och kommer in ett Visby som erbjuder restauranger, museer och aktiviteter.

4.1.3 Trendspaning

Rapporten innehåller även en sammanställning av olika trender som existerar i nuläget och vilka möjligheter de erbjuder och vilka krav detta ställer.

Generation millenium identifieras som 18 till 30 åringarna och deras resebeteende har ett antal distinkta kännetecken.

• De är mer mångkulturella än äldre personer och är därför mer intresserade av internationellt resande.

• Många reser hellre till storstäder än till badorter.

• Många reser i stor utsträckning baserat på sina intressen och favoritaktiviteter. • Många reser gärna tillsammans med vänner i organiserade grupper med

samma intressen. Seniorer:    

• För äldre så är service och gästvänlighet extra viktigt. De är väldigt köpstarka samtidigt som de kan vara krävande resenärer.

• Vila och rekreation är huvudanledningen och de gör korta och långa resor. • Många av seniorerna föredrar lugnare resmål med färre turister och mindre

trängsel.

4.1.4 Aktivitet på webben och sociala medier

En trend som ökar är att signalera social status genom konsumtion av upplevelser istället för varor. ”Unika upplevelser är social valuta” enligt rapporten. Genombrottet av sociala medier ligger bakom denna trend. Vanan av att dela med sig av våra reseminnen och erfarenheter har gjort att alternativ till traditionella turistiska leverantörer har skapats till exempel hyra ut våra hem genom Airbnb och liknande sajter.

4.1.5 Sammanfattning och rekommendationer I resultatet av rapportundersökningen dras slutsatsen att:

Det går att se att det internationella resandet har ökat till Gotland under de senaste åren. Från år 2008 till 2013 ökade de internationella gästnätterna med 35,3 procent från 75 000 gästnätter till ca: 101 000 gästnätter.

• Turist-Gotland är skickliga på att möta turister och har också goda kunskaper i engelska.

• När det kommer till att presentera information i form av skyltar, tryckt material och på webbplatser så är inte den delen lika utvecklad.

• Presentationen av Gotland utåt för besökare innan ankomst, är begränsad. • Gotland visar upp en splittrad bild mot de besökare som söker på destinationen. • Utbudet på Gotland förblir en Hidden Treasure.

• I och med insikten om att internationella turister blir allt viktigare för Gotland sker byggnationen av en kryssningskaj i Visby.

Det finns en kunskap om internationella turister bland aktivitetsaktörer, men denna omsätts inte i praktiken genom åtgärder.

• Många aktörer väntar på att kunder skall komma över tröskeln istället för att ha ett aktivt bemötande. Energi läggs inte på att utveckla och anpassa

produktutbudet.

• Väl på plats är aktörer villiga att serva turisten och ge ett mervärde.

• Det är sällan aktörerna på Gotland får en direkt kontakt med besökare innan de kommer till destinationen. Den kontakt som kan ske är genom webben.

• Informationsspridandet om destinationen sköts av mellanhänder som arrangerar landarrangemang. Dessa behöver Visbys aktörer presentera sig för.

För att möta efterfrågan på landarrangemang från internationella kryssnings-turister behövs ett omfattande arbete med att:

• Göra en plan av de landarrangemangsansvariga och relationen dem mellan. • Identifiera de trender som finns och att dessa fångas upp av

• Se vilka produkter som redan finns och vad som behövs utvecklas ytterligare. • Plan för kvalitetssäkring av aktiviteterna, även ur språksynpunkt.

I nuläget är Gotland och dess aktörer inte tillräckligt långt komna för att kalla sig en exportmogen destination säger DestinationArena AB.

För att bygga denna framgångsrika exportmognadsstrategi så behöver utvecklingen hos de enskilda företagen gå hand i hand med destinationen som helhet. Det skall finnas en tydlighet i organisationens tidsplan och krav på medverkande verksamheter.

För att kunna skapa största möjliga turistiska effekt av kryssningskajen så rekommenderar DestinationArena AB att det bör fokuseras på:

• Den gemensamma framtidsbilden. • En samlad strategi för exportmognad. • Kunskap om kund och affärslogik. • Tydligare digital entré.

• Mer information på ett språk som kunden förstår. • Säkerställ mottagande vid landgång.

• Att ett testa och lär pilotprojekt skall genomföras mellan 2015-2017.

En tydligare digital entré är av hög vikt eftersom den är destinationens representation både före och under resan. Den skall signalera information både för besökare och för turoperatörer. Här vill vi att du och dina kunder skall välja oss. Kontakta oss så hjälper vi dig vidare.

I koppling till kryssningskajen som kommer att byggas till år 2018 behövs en grupp som har till uppgift att titta på det logistiska och affärsmässiga möjligheter som finns vid den nya kryssningskajen.

• Hur ser transfer ut mellan kaj och centrum?

• Vem säljer och hur säljs ett utbud av aktiviteter till resenärer? • Vilken kommersiell service finns på plats?

Transport till destinationen är ett centralt kriterium för exportmogenhet och eftersom transporter oftast bokas redan på hemmaplan är det intressant att se hur bokning och betalning kan ske på engelska. Gotlands besöksnäring anser sig vara skickliga på att bemöta det turister som kommer. Nätverket mellan de olika aktörerna på plats behöver knytas samman och de behöver vara överens om hur de skall optimera sin produkt. Detta är viktigt eftersom jobbet ligger mycket hos små företag. Målsättningen är att fram till år 2018 genomföra pilotundersökningar av olika produkter och prova prissättningar.