Granskningen har omfattat extern information som i detta sammanhang avser den övergripan-de information kring hemtjänst som kommunen publicerar till medborgare och brukare i bro-schyrer eller liknande, samt på hemsidan. Projektgruppen har även valt att lägga fokus på in-formation som berör kvalitet inom äldreomsorgen.
Inhämtad information har granskats utifrån ett urval av brukarorienterade frågor som även användes vid föregående undersökning. I samtliga kommuner skickades informationsmateria-let ut omgående och bemötandet vid kontakterna var trevligt och serviceinriktat. I ett par kom-muner var det dock svårt att nå de personer som vi hänvisades till via växeln.
Resultat
Informationen har totalt sett förbättrats i förhållande till föregående undersökning såväl skrift-ligt som på hemsidan. Fagersta kommun arbetar med att ta fram nytt material och hänvisade till hemsidans information. Genomgående redovisar Falun, Säter och Vansbro flest träffar både vad avser hemsidan och övrig information. Vid 2003 års undersökning saknades skriftlig information i form av broschyrer eller liknande i kommunerna Fagersta, Heby och Säter me-dan Hofors saknade webbinformation. I denna undersökning har samtliga tagit fram informa-tion inom dessa områden och många har dessutom utvecklat befintlig informainforma-tion.
Den information som berör framförande av synpunkter och klagomål, samt väntetider sakna-des i samtliga kommuner vid undersökningen 2003. I denna studie hade sex kommuner in-formation på hemsidan som beskrev tillvägagångssättet om man vill framföra klagomål och synpunkter, medan endast en kommun hade annan skriftlig information att dela ut kring detta.
Hemsidan 2003 Hemsidan 2006
25 svar av 72 möjliga, ca 35 procent 42 svar av 96 möjliga, ca 44 procent 9 deltagande kommuner och 8 frågor 8 deltagande kommuner och 12 frågor
Skriftlig information 2003 Skriftlig information 2006
17 svar av 72 möjliga, ca 24 procent 32 svar av 77 möjliga, ca 42 procent 9 deltagande kommuner och 8 frågor 7 deltagande kommuner och 11 frågor.
Sammanfattande reflektioner kring den externa informationen
Vid 2003 års undersökning saknades skriftlig information i form av broschyrer eller liknande i kommunerna Fagersta, Heby och Säter medan Hofors saknade webbinformation. I denna un-dersökning har samtliga tagit fram information på dessa områden och många har dessutom utvecklat befintlig information även om det fortfarande finns utrymme till förbättring.
Diagram 12 Antal träffar per fråga, jmf 2003 och 2006
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
11.Är kvalitativa resultat synliggjorda på hemsidan, eller hänvisas till detta?
10 b) Blanketter för ansökan gällande bistånd enligt SOL?
10 a) Möjlighet att göra en avgiftsberäkning?
9. Om det finns någon form av kvalitets/
omsorgsgaranti för äldreomsorgen?
8. Hur lång väntetiden är innan man kan få hjälp?
7. Vart man vänder sig och hur man gör för att överklaga beslut om bistånd?
6. Vart man vänder mig om man har klagomål att framföra?
5. Avgifter?
4. Vilken form av stöd och hjälp som erbjuds?
3. Telefontid till ovanstående?
2. Telefonnummer och besöksadress till ovanstående?
1. Till vem och vart jag anmäler mitt behov av hjälp?
På hemsidan 2003 I skriftligt material 2003 På hemsidan 2006 I skriftligt material 2006
Diagram 13 Informationsjämförelse 2003 och 2006
0
Fagersta Falun Hallstahammar Heby Hofors Skinnskatteberg Säter Vansbro Snitt
I skriftligt material 2003 På hemsidan 2003 I skriftligt material 2006 På hemsidan 2006
Den information som berör framförande av synpunkter och klagomål, väntetider saknades i undersökningen 2003 i samtliga kommuner. I denna studie hade sex kommuner information på hemsidan som beskrev tillvägagångssättet om man vill framföra klagomål och synpunkter.
Endast en kommun hade annan skriftlig information att dela ut kring detta. Anmärkningsvärt är att vi inte lyckats finna någon information som berör väntetider innan man kan få hjälp eller om kvalitativa resultat från hemtjänsten, vilket är ett utvecklingsområde framgent.
3 Enkätundersökning till de äldre
Bakgrund
Inom äldreomsorgen har det de senaste decennierna skett en förskjutning från omsorg till vård, vilket ställt nya krav på kommunernas och landstingens organisation och förmåga att samverka. Att äldreomsorgen är en komplex verksamhet som kan undersökas ur många olika perspektiv framkommer tydligt när man läser Socialstyrelsens skrift om brukarundersökning-ar, där så många som elva potentiella undersökningsområden lyfts fram.2 En sådan studie vore alltför omfattande att genomföra inom ramen för detta projekt och vi har därför avgränsat oss till ett färre antal områden med utgångspunkt från nedanstående nationella styrdokument samt begrepp som starkt förknippas med värden som är viktiga för personer som får stöd av äldre-omsorgen.
Trygghet för de äldre är en faktor som kraftigt betonas i ett flertal sammanhang, exempelvis som ett av de nationella målen för äldrepolitiken, där det heter att de äldre ska kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende.3 Trygghetsbegreppet innehåller förvisso flera olika dimensioner av vilka vi främst försökt fånge det som kan kopplas till själva hemtjänstinsatsen och relationen mellan den äldre och de som ger stöd.
Ett annat nationellt mål för äldreomsorgen är att de äldre ska kunna bo kvar hemma, men även kunna flytta till ett särskilt boende om vårdbehoven är stora. På det här området har äld-reomsorgen genomgått en omstrukturering under de senaste åren. Antalet personer med hem-tjänst har ökat med nio procent, samtidigt som antalet platser i särskilt boende minskat med elva procent.4
Information och äldres inflytande är en andra områden som framhålls. I den nationella ut-vecklingsplanen för vård och omsorg av äldre skriver regeringen att ”äldre som är mottagare av vård och omsorg måste få förstärkta möjligheter att ha inflytande över de insatser som de får och behöver”.5 Att de äldre ska kunna ha inflytande i samhället och över sin vardag är också ett av de fyra nationella målen för äldrepolitiken.
Bemötande och kontinuitet är också ett begrepp starkt förknippat med kvaliteten på individ-nära service och tjänster som de inom hemtjänsten och som vi försökt fånga genom fråge-ställningar i undersökningen.
Metod
För att få veta vad de äldre tycker har en enkätundersökning6 genomförts, riktat till samtliga personer över 65 år med hemtjänst (utöver enbart trygghetslarm) i respektive kommun. Vissa frågor har modifierats sedan förra undersökningen.
2 Socialstyrelsen (2001), ”Brukarundersökning inom vård och omsorg”, sid. 91
3 Proposition 1997/98:113 ”Nationell handlingsplan för äldrepolitiken”
4 Socialstyrelsen (2006) ”Vård och omsorg om äldre”, sid. 22
5 Proposition 2005/06:115, ”Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre”, sid. 82
6 Enkäten i sin helhet finns i bilaga 1.
En hög svarsfrekvens är viktig för resultatens trovärdighet. Denna undersöknings svarsfre-kvens är 64 procent, vilken skiljer sig mellan de olika kommunerna, från 56 (Hallstahammar) till 71 procent (Heby).
Drygt hälften av respondenterna är mellan 80-89 år, 28 procent tillhör åldersgruppen 65-79 år och 19 procent är 90 år eller äldre. 70 procent av respondenterna var kvinnor. De allra flesta fyllde i enkäten på egen hand (41 procent) eller med hjälp av anhöriga (44 procent). Åtta pro-cent fick hjälp av personalen.
Respondenterna har större hjälpbehov än vid föregående undersökning. Knappt 45 procent får hjälp flera gånger per dag, vilket är fem procentenheter högre än vid förra undersökningen. 17 procent får hjälp en gång per dag. Övriga hjälpfrekvenser står för nästan 30 procent av svaren.
I övrigt är fördelningen mycket likartad vad avser hjälpfrekvens.
Information
Diagram 14 Är du nöjd med den information som du fått om kommunens hemtjänst?
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
Fagersta Falun Hallsta Heby Hofors Skbg Säter Vansbro
Ganska/mkt missnöjd Ganska nöjd Mycket nöjd
Området information får gott betyg av de äldre. De allra flesta svarar att de är ganska (52 pro-cent) eller mycket nöjda (41 propro-cent) med informationen de fått. Högst betyg ges i Vansbro där 57 procent anger att de är mycket nöjda.
Diagram 15 Är du nöjd med hur snabbt du fick din hjälp – dvs. tid från din första kontakt med kommunen tills du fick hjälp?
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
Fagersta Falun Hallsta Heby Hofors Skbg Säter Vansbro
Ganska/mycket missnöjd Ganska nöjd Mycket nöjd
De äldre är även positiva vad avser skyndsamheten från första kontakten med kommunen tills att hjälp gavs. 63 procent har angivit att de är mycket nöjda och 34 procent att de är ganska nöjda. Spännvidden mellan kommunerna skiljer från 55 procent (Hallstahammar) till 71 pro-cent (Säter). Endast tre propro-cent har svarat att de är ganska eller mycket missnöjda.
Trygghet
Diagram 16 Känner du dig trygg med personalen som hjälper dig?
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
Fagersta Falun Hallsta Heby Hof ors Skbg Säter Vansbro
Nej sällan/ aldrig Ja, o ftast Ja, alltid
65 procent av männen och 69 procent av kvinnorna svarar att de alltid känner sig trygga med personalen som hjälper dem. Andelen jakande svar (98 procent) är densamma som i den tidi-gare undersökningen.
Diagram 17 Känner du dig trygg i ditt boende?
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
Fagersta Falun Hallsta Heby Hof ors Skbg Säter Vansbro
Nej sällan/aldrig Ja, oftast Ja, alltid
59 procent av männen och 62 procent av kvinnorna svarar att de alltid känner sig trygga i sitt boende, medan tre procent av männen och en procent av kvinnorna svarar att de aldrig känner sig trygga.
Diagram 18 Är du nöjd med att bo kvar i ditt hem?
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Fagersta Falun Hallsta Heby Hofors Skbg Säter Vansbro Ja Nej
Knappt 86 procent av de äldre är nöjda med att bo kvar hemma. Skillnaden mellan könen är ytterst marginell, endast en procentenhet. Spännvidden mellan kommunerna angående nöjdhet att bo kvar hemma skiljer sig däremot från 79 till 100 procent. Säter som är den kommun som har högst andel personer i hemtjänst har fått flest negativa svar.
Tabell 6 Andel som uppger att de inte är nöjda med att bo kvar i hemmet
Flera gånger per dag 18 %
En gång per dag 11 %
Flera gånger i veckan 16 %
En gång i veckan 14 %
En gång var 14:e dag 10 %
Mer sällan än var 14:e dag 3 %
65-79-år 9 %
80-89 år 15 %
90- år 16 %
En inte osannolik hypotes vore att ju större omsorgsbehov, desto mer angelägen är man att komma till särskilt boende. Men det är endast möjligt att observera ett svagt positivt samband mellan de två variablerna. Bland de mest omsorgskrävande (de som får hjälp flera gånger per dag) är 82 procent nöjda med att bo kvar hemma. 93 procent av dem som inte är nöjda med att bo kvar i sina hem skulle hellre flytta till någon form av äldreboende.
Diagram 19 Får du den hjälp som du behöver?
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
Fagersta Falun Hallsta Heby Hofors Skbg Säter Vansbro
Nej sällan/aldrig Ja, oftast Ja, alltid
Männen tycker i något högre utsträckning att de får den hjälp de behöver än vad kvinnorna gör. Hälften av de mest vårdkrävande brukarna, dvs. de som får hjälp flera gånger per dag, svarar att de alltid får den hjälp som de behöver.
Inflytande
Diagram 20 Får du hjälp från hemtjänsten vid de tidpunkter som du önskar?
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
Fagersta Falun Hallsta Heby Hofors Skbg Säter Vansbro
Ja, alltid
2003
På frågan om man får hjälp vid de tidpunkter man önskar svarar 46 procent ja, alltid, vilket ligger i linje med förra undersökningens resultat. Men skillnaderna mellan olika kommuner är stor från 34 till 60 procent.
Diagram 21 Kan du påverka vad personalen från hemtjänsten ska göra?
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
Fagersta Falun Hallsta Heby Hofors Skbg Säter Vansbro
Ja, alltid 2003
På frågan om de äldre upplever att de kan påverka vad personalen från hemtjänsten ska göra svarade 67 procent jakande (oftast eller alltid), vilket är oförändrat gentemot föregående un-dersökning. Dock svarar en betydligt högre andel (39 procent) ja, alltid vid denna undersök-ning.
Diagram 22 Kan du påverka hur din hjälp ska utföras av personalen?
0%
10%
20%
30%
40%
50%
Fagersta Falun Hallsta Heby Hofors Skbg Säter Vansbro
Ja, alltid 2003
27 procent anser att de alltid kan påverka hur deras hjälp ska utföras av personalen. Motsva-rande siffra vid föregående undersökning var 22 procent.
Ungefär en tredjedel av de äldre anger att de lämnat synpunkter eller klagomål. Av dem tyck-er 78 procent att de oftast elltyck-er alltid mottagits på ett bra sätt. 58 procent är ganska elltyck-er mycket nöjda med det resultat som klagomålen ledde till.
Bemötande och kontinuitet
Diagram 23 Blir du väl bemött av personalen från hemtjänsten?
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Fagersta Falun Hallsta Heby Hofors Skbg Säter Vansbro
Ja, alltid 2003
De äldre upplever att de blir väl bemötta av personalen. Endast fem personer har svarat
nekande på frågan. Resultaten är en förbättring jämfört med 2002 års undersökning, observera dock att frågan formulerades delvis annorlunda.
Diagram 24 Vad tycker du om antalet personer från hemtjänsten som besöker dig?
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Fagersta Falun Hallsta Heby Hofors Skbg Säter Vansbro
Lagom För många
78 procent av de äldre ansåg att antalet personer från hemtjänsten var varken för många eller för få. Spridningen mellan olika kommuner ligger mellan 66 till 91 procent.
Generella synpunkter
Diagram 25 Är Du nöjd med den hemtjänst Du får?
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
Fagersta Falun Hallsta Heby Hofors Skbg Säter Vansbro
Missnöjd Ganska nöjd Mycket nöjd
Sammanlagt är mer än 97 procent av respondenterna är ganska (36 procent) eller mycket nöj-da (61 procent). 58 respektive 38 procent av de mest vårdkrävande är mycket eller ganska nöjda. Bland männen är fem procentenheter fler mycket nöjda. Vid förra undersökningen sva-rade totalt 96 procent att de är nöjda.
Sammanfattande reflektioner från enkätundersökningen
Resultatet pekar på att de äldre upplever sig generellt sett nöjda med de insatser som hem-tjänsten i nätverkskommunerna ger. Bland annat får informationsområdet ett gott betyg med en nöjdhet på 93 procent. Vad avser de äldres inflytande så pekar samtliga frågeställningar på att det är ett utvecklingsområde även om resultaten har förbättrats i förhållande till föregående undersökning. Bemötande och kontinuitet är andra områden som de äldre generellt sett ger ett gott betyg åt.
Under området trygghet är nöjdheten i stort sätt stor men en viktig iakttagelse värd att notera är att bland de mest omsorgskrävande (de som får hjälp flera gånger per dag) är nästan var femte missnöjd med att bo kvar hemma, vilket man kan tolka som ett ofrivilligt kvarboende.
Bland de omsorgskrävande är sju procentenheter fler inte nöjda med att bo kvar hemma.
Sammanfattning
Resultatet från utvärderingen presenteras i rapporten under tre block. I det första blocket re-dovisas resultatet från en statistisk jämförande studie som i huvudsak berör den demografiska strukturen, infrastrukturell fördelning av kommunens resurser och en jämförande kostnads-bild. Det andra blocket, som benämns organisation, belyser inriktningen på kommunens arbe-te i utifrån några för de äldre viktiga aspekarbe-ter. Block tre behandlar resultaarbe-tet från enkätunder-sökningen som riktats till äldre med insatser från kommunen. I den utsträckning det går görs relaterande jämförelser med den undersökning som genomfördes 2003 under beaktande att Sala, Hedemora och Norberg inte deltar i denna undersökning och att Skinnskatteberg och Vansbro tillkommit i nätverket.
Resultatet från den statistiska genomgången visar att andelen äldre ökat i samtliga kommu-ner i förhållande till föregående undersökning. En tydlig tendens är att samtliga kommukommu-ner som deltog i den förra undersökningen har utökat resurserna inom ordinärt boende och mins-kat andelen platser inom särskilt boende. Den procentuella andelen av invånare 65 år och äld-re med beviljad hemtjänst har, i linje med den nationella utvecklingen, även ökat. Medan det genomsnittliga antal hemtjänsttimmar som beviljats per månad ändå är oförändrat i förhållan-de till föregåenförhållan-de unförhållan-dersökning.
En jämförelse med den förra undersökningen visar även att andelen trygghetslarm ökat i samt-liga kommuner. Studien visar dock att trygghetslarm inte tycks utgöra en ersättning för andra insatser utan snarare vara ett komplement.
Kostnadsbilden för särskilt boende och hemtjänsten visar på relativt stora skillnader mellan kommunerna. Säter och Falun har de högsta kostnaderna för särskilt boende och ordinärt bo-ende uträknat per omsorgstagare. Men resultatet visar även att en hög kostnad per omsorgsta-gare inte nödvändigtvis medför en hög kostnad räknat per invånare.
Vad avser debiteringen för hemtjänstinsatserna är kostnadsdifferenserna mellan kommunerna relativt stora men inget tycks peka på att det finns något samband mellan avgifternas storlek och den äldreomsorg som efterfrågas.
Vid beräkningen av kostnaden för hemtjänsttimmen och tidstudien har det, liksom vid förra undersökningen, varit svårt att få fram ett likvärdigt underlag till beräkningen. Måtten som efterfrågas tycks många gånger saknas i kommunerna med undantag av Säter som använder sig av måtten i sitt redovisningssystem. En slutsats som projektgruppen drar är att den typen av mått som vi efterfrågat i denna undersökning borde kunna gå att ta fram i samtliga kom-muner. Om kommunerna inte använder måtten bör det vara svårt att följa upp utvecklingen samt effektiviteten och i slutänden styra över desamma.
Möjligen kunde en framtida utmaning för nätverket vara att samverka kring framtagandet av rutiner och mått koppla till redovisnings- och styrsystem och för att jämföra utvecklingen i våra kommuner.
Resultatet från organisationsavsnittet visar att kommuner har utökat de resurser som riktas mot uppsökande verksamhet i förhållande till föregående undersökning. Vidare så har kom-munerna valt olika vägar vad avser att organisera sig tillgänglighetsmässigt.
Tre av de åtta kommuner har exempelvis inte valt att ha bestämd telefontid då de äldre ska kunna nå biståndshandläggaren. Den genomsnittliga handläggarresursen i kommunerna är i stort sett oförändrad i förhållande till föregående undersökning.
Vad avser utbudet av hemtjänstinsatser har det generellt sett utökats i förhållande till föregå-ende undersökning och projektgruppen har ringat in 11 insatskategorier som erbjuds i samtli-ga kommuner. Däremot var det svårt att få fram statistik ur kommunernas verksamhetssystem över insatserna fördelning och omfattning. Av den anledningen har vi inte kunnat genomföra någon sammanställning och analys av utvecklingen inom detta område.
I genomsnitt i nätverkskommunerna beviljades 7 procent av invånarna plats i särskilt boende under år 2005. I Vansbro beviljades dubbelt så många personer särskilt boende än i Säter, i förhållande till folkmängden 80-åringar och äldre. Flera kommuner kunde inte svara på frågan hur lång tid det tog i genomsnitt att få en plats. I Säter och Vansbro tog det kortast tid, ca en månad i snitt. Hofors uppgav längst tid med 6-9 månader, vilket är en lång tid med tanke på att den som flyttar in på särskilt boende idag ofta gör det i ett sent skeende i livet.
Antalet avslag på biståndsansökningar har fördubblats sedan förra undersökningen. De allra flesta avslag avser särskilt boende. Hofors avviker från övriga kommuner med många avslag i förhållande till kommunens storlek. Betydligt fler ärenden har även överklagats till Länsrät-ten. Sett till avslagen har 13 procent fått rättelse i högre instans.
En positiv utveckling är att samtliga kommuner nu har rutiner för att säkerställa att det är rätt personer som kommer hem till de äldre exempelvis i form av legitimation.
Av aktgranskningen kan sammanfattningsvis konstateras att dokumentationen generellt sett är knapphändig och att kopplingen mellan ansökan och det som beslutas ofta är oklar. Det är alltså svårt att se om den enskilde beviljas det han eller hon ansökt om. Ur ett rättssäkerhets-perspektiv är naturligtvis detta inte tillfredsställande och ett område för kommunerna att lägga fokus på framöver. I vår jämförande bedömning av kommunerna kan vi även konstatera att det är stor variation mellan kvaliteten på akterna mellan kommunerna. Med utgångspunkt från aktunderlaget finns de goda exemplen i Falun, Vansbro och Säter.
Inom området extern information har resultaten genomgående förbättrats i förhållande till föregående undersökning. Anmärkningsvärt är att vi inte lyckats finna någon information som berör väntetider eller om kvalitativa resultat från hemtjänsten.
Resultatet från brukarundersökningen pekar på att de äldre upplever sig generellt sett nöjda med de insatser som hemtjänsten i nätverkskommunerna ger. Bland annat får informations-området ett gott betyg med nöjdhet på 93 procent. Under informations-området trygghet är nöjdheten i stort sett stor men en viktig iakttagelse värd att notera är att bland de mest omsorgskrävande (de
Resultatet från brukarundersökningen pekar på att de äldre upplever sig generellt sett nöjda med de insatser som hemtjänsten i nätverkskommunerna ger. Bland annat får informations-området ett gott betyg med nöjdhet på 93 procent. Under informations-området trygghet är nöjdheten i stort sett stor men en viktig iakttagelse värd att notera är att bland de mest omsorgskrävande (de