Som en del i att använda modellen för att ta fram kostnaden för en hemtjänsttimme har en tidstudie genomförts i syfte att ta reda på hur mycket tid som baspersonalen lägger på direkt omsorgstid till den äldre och vad som utgörs av övrig tid. Tidstudien genomfördes under två kalenderveckor.
Tillvägagångssätten har till viss del skiljt sig åt. Fagersta och Säter har använt verktyget
”Smith” där personalens tidsuppgifter och insatser registreras genom streckkodsläsning. I öv-riga kommuner har baspersonalen fått ett formulär att själva fylla i. I Falun och Hallstaham-mar har ca 25 procent av baspersonalen inom hemtjänsten deltagit. I Fagersta är motsvarande andel 50 procent och i övriga kommuner har all baspersonal deltagit.
När vi fått fram den andel av baspersonalens tid som ägnas åt direkt omsorg åt de äldre kopp-las denna till hemtjänstens lönekostnad för baspersonal (uppdelat på lönekostnad, OB-tillägg och sjuklönekostnad) och tilläggskostnader för hemtjänsten (uppdelat på ledning och admi-nistration på enhetsnivå och central nivå, arbetsanpassning/rehabilitering, fortbildning och driftskostnader).
Diagram 8 Avgifter 2005
0 kr 500 kr 1.000 kr 1.500 kr 2.000 kr
Avgift för 55 tim
hemtjänst/mån insats varje dag inkl trygghetslarm 2005
1 576 1 576 1 444 0 854 515 1 576 1 576
Avgift för insatser städning varannan vecka totalt 2 tim/mån och inköp varje vecka totalt 2 tim/mån inkl
trygghetslarm 2005
788 747 968 0 854 520 788 1 150
Fagers
ta Falun Hallsta Heby Hofors Skbg Säter Vansbr o
Tabell 1 Resultat av tidstudien
2003 2006 2003 2006 2003 2006
Fagersta 69% 57% 17% 25% 14% 18%
Falun 56% 62% 14% 14% 30% 24%
Hallstahammar 62% 58% 14% 16% 24% 27%
Heby 57% 48% 20% 16% 23% 35%
Hofors 63% 57% 19% 16% 18% 26%
Skinnskatteberg - 63% - 15% - 22%
Säter 56% 50% 23% 23% 21% 27%
Tabell 1 visar att endast Falun har ökat tiden till de äldre i jämförelse med föregående under-sökning. Tid till de äldre varierar från 48 procent i Heby till 66 procent i Vansbro. Fagersta och Säter har betydligt högre andel gångtid än övriga kommuner. Säter har under ett antal år använt ett system som bygger på streckkodsavläsning hemma hos den äldre vilket metodmäs-sigt ger ett säkrare mätresultat än genom självestimering. Säter har även mätt under en hel månad i hela kommunen. Det kommer att bli intressant att följa utvecklingen av Säters mätre-sultat framöver då det finns många faktorer som påverkar och har betydelse vid ett jämföran-de.
Tabell 2 Kostnaden för en hemtjänsttimme
2003 2006 2003 2006 2003 2006 2003 2006
Fagersta 266 345 - 38 - 9 266 393
Falun 222 313 24 32 5 7 251 352
Hallstahammar 236 350 27 36 7 8 270 393
Heby 408 - 71 - 11 - 491
Tabell 2 visar att Skinnskatteberg har den billigaste hemtjänsttimmen med 333 kr och Fager-sta har den dyraste med 393 kr. FagerFager-stas kostnad för en hemtjänsttimme är således 18 pro-cent dyrare än i Skinnskattebergs. En förklaring kan vara att sjuklönekostnaden nästan är dubbelt så stor i Fagersta i jämförelse med exempelvis Säter. Hofors har markant mindre OB-tillägg i jämförelse med övriga kommuner. Förklaringen är att Hofors har infört en egen mo-dell, Hoforsmodellen, som ger personalen i äldreomsorgen rätt till heltid men möjlighet till deltid. Alla lägger schema där var och en har möjlighet att påverka hur mycket de vill arbeta men utifrån verksamhetens behov. Personalen erhåller sin OB-ersättning i en så kallad tim-bank, i vilken de får ha upp till 200 timmar. Modellen har inneburit att deltidsstämplingen har försvunnit, antalet heltider har mer än fördubblats utan att det inneburit ökade kostnader.
Säter är den enda nätverkskommun som idag använder sig av kostnadsmåttet i sitt redovis-ningssystem. I Heby och Vansbro har det inte varit möjligt att ta fram kostnadsmåttet till den-na rapport. Falun har under 2005 genomfört en organisationsförändring som inneburit att det har varit problematiskt att få fram fullständiga uppgifter om hela hemtjänstens personalstyrka och kostnader.
Sammanfattande reflektioner kring statistiken
Resultatet från den statistiska genomgången visar att andelen äldre ökat i samtliga kommuner i förhållande till föregående undersökning. En tydlig tendens är att samtliga kommuner som deltog i den förra undersökningen har utökat resurserna inom ordinärt boende och minskat andelen platser inom särskilt boende. Den procentuella andelen av invånare 65 år och äldre med beviljad hemtjänst har, i linje med den nationella utvecklingen, ökat. Medan det genom-snittliga antal hemtjänsttimmar per månad är oförändrat i jämförelse med 2003.
En jämförelse med den förra undersökningen visar även att andelen trygghetslarm ökat i samt-liga kommuner. Studien visar dock att trygghetslarm inte tycks utgöra en ersättning för andra insatser utan snarare vara ett komplement.
Kostnadsbilden för särskilt boende och hemtjänsten visar på relativt stora skillnader mellan kommunerna. Säter och Falun har de högsta kostnaderna för särskilt boende och ordinärt bo-ende uträknat per omsorgstagare. Men resultatet visar även att en hög kostnad per omsorgsta-gare inte nödvändigtvis medför en hög kostnad per invånare. Vad avser debiteringen för hem-tjänstinsatserna är kostnadsdifferenserna relativt stora. För städinsatser är exempelvis Vansbro dyrast med 1 150 kr. De övriga kommunernas avgifter, exklusive Hebys, varierar mellan 520 och 968 kr. Heby är den enda kommunen som inte tar ut några avgifter. Och har trots det den lägsta andelen omsorgstagare. Vilket tycks peka på att det inte finns något samband mellan avgifternas storlek och den äldreomsorg som efterfrågas.
Vid beräkningen av kostnaden för hemtjänsttimmen och tidstudien har det, liksom vid förra undersökningen, varit svårt att få fram ett likvärdigt underlag till beräkningen. Måtten som efterfrågas tycks många gånger saknas i kommunerna med undantag av Säter som använder sig av måtten i sitt redovisningssystem. En slutsats som projektgruppen drar är att den typen av mått som vi efterfrågat i denna undersökning borde kunna gå att ta fram i samtliga kom-muner. Om kommunerna inte använder måtten bör det vara svårt att följa upp utvecklingen samt kostnadseffektiviteten och i slutänden styra över densamma.
Möjligen kunde en framtida utmaning för nätverket vara att samverka kring framtagandet av rutiner och mått koppla till redovisningssystemen och för att jämföra utvecklingen i våra kommuner.
2 Organisation
Syfte
Syftet med organisationsavsnittet är att belysa inriktningen på kommunens arbete utifrån in-terna processer och insatser som är betydelsefulla ur ett brukarperspektiv med fokus på till-gänglighet, rättssäkerhet och information.
Metod
Projektgruppen har ställt en enkät till förvaltningsledningen med frågeställningar kring bland annat vilka insatskategorier som beviljas, tidsomfattning för insatserna, om insatser finns att tillgå utan biståndsprövning samt ärendehanteringssystem. För att värdera rättssäkerheten i myndighetsutövningen och belysa styrkor och svagheter i handläggningsprocessen har vi granskat ett urval av akter utifrån en modell som äldreomsorgsinspektörerna i Stockholms stad tillämpar. Slutligen har vi granskat den information kring hemtjänst som publiceras i skrift och på hemsidan i respektive kommun. I detta block redovisas en kort reflekterande sammanfattning i anslutning till respektive delområde.