Externa kapitalförvaltares lösning på universitetens beho

Kapitalförvaltare 3 pekar på att deras erbjudande för att hantera målkonflikten är det fondutbud de har. Respondent 3 säger: ”… oftast är det att man försöker hitta den lösning som ligger närmast en policy, sen får man acceptera att det finns diskrepanser”. Intervjupersonen säger om målkonflikten att:

”Är det universitetets egna pengar kan man ställa rätt stora krav som student eller extern intressent, men är det en förvaltning av stiftelser och det finns en urkund är det svårare. Man kan ju som förvaltare av den policyn ändå tänka lite längre och försöka sätta sig in i hur den här donatorn en gång i tiden skulle tänkt och agerat idag.”

Kapitalförvaltare 1b menar att de löser universitetens behov genom att följa den instruktion och de önskemål de har och i och med det behöver inte målkonflikten vara en så stor utmaning. Samma respondent säger:

”Givet det reglemente vi får ska vi göra det så bra vi kan naturligtvis och mer och mer börjar det komma att det inte finns den här målkonflikten utan att det snarare ska samspela. Avkastningen ska kunna förbättras eller gynnas av att man också har hållbara investeringar.”

Under samma intervju fyller kapitalförvaltare 1a i att målkonflikten där avkastning avstås för att restriktioner införs är ett sätt att se på finansteorin men det handlar också om att hantera

risker. Detta eftersom det finns en kostnad i att inte identifiera riskerna. Respondent 1a exemplifierar med Telia och BP som båda råkat ut för höga kostnader och nedtryckta aktiekurser eftersom de inte hanterat ESG-frågorna på ett bra sätt. Kapitalförvaltare 2 nämner att det är lättare att hantera målkonflikten med aktiv förvaltning eftersom den strategin bara investerar i en begränsad del av investeringsuniversumet. Samma respondent pekar också på att när de analyserat hur fossilfriheten påverkar karaktäristikan i en lågvolatil och högutdelande fond har de sett att volatiliteten minskat samtidigt som direktavkastningen ökat. Fondens koldioxidavtryck minskade dessutom betydligt. Respondent 2 säger att det också finns indexnära lösningar och exemplifierar med en fossilfri fond. I den har över 700 bolag exkluderats samtidigt som bolag med liknande riskprofil och avkastning viktats upp för att höja hållbarhetsbetyget och bibehålla karaktärsdragen. Portföljen optimeras också för att tracking error ska vara under ett vilket är ett kvalitetskrav på deras indexnära fonder.

Metodiken för att klassificera fonderna som hållbara skiljer sig något åt mellan kapitalförvaltarna. Kapitalförvaltare 2 använder en egenutvecklad modell och berättar att de använder: ”tre hörnstenar: välja ut, välja in och aktivt ägande tycker vi ska finnas med”. Respondent 2 förklarar att de har skapat ett eget poängsystem för hållbarhet från 0–100 där 20 % av vikten är finansiell stabilitet, 40 % konsulttjänsten Sustainalytics ESG-score, som är samma som exempelvis Morningstar använder i sina hållbarhetsglober. Dessa 60 %, som köps in av externa parter, är enligt samma respondent en nulägesanalys av hur hållbar driften är men de säger inte så mycket om framtiden. Resterande 40 % har de ett eget hållbarhetsteam som tar fram genom framåtblickande hållbarhetsanalys. Det innefattar hur strategi, hållbarhetsrisker och möjligheter är positionerade inför långsiktiga megatrender kopplade till hållbarhet. Samma respondent talar också om att de exkluderar bolag som gör fossila avtryck genom utvinning, produktion och den energi som används vid produktionen. De ser dock ännu inte till de bolag som också står för en stor andel utsläpp genom produktens användning som bilar och flygplan.

Kapitalförvaltare 1a och 1b har flera lösningar, de kan dels förvalta universitetens kapital diskretionärt utifrån universitetens reglementen. De har också fonder som använder negativ screening där uppsatta omsättningströskelvärden används gällande pornografi, vapen, tobak, spel och alkohol. För de universitetsstiftelser som är intresserade av indexförvaltning är det negativ screening som används, men väljs en mer aktivt förvaltad portfölj kan positivt urval läggas in. Kapitalförvaltare 1a säger att: ”Det är otroligt mycket mer komplext”. I nuläget gör de varken den negativa eller positiva screeningen själva utan använder sig av en konsultfirma.

Kapitalförvaltare 3 talar om att de, likt kapitalförvaltare 2, arbetar med exkluderingsfilter på tre nivåer i sitt fondutbud där alla fonder följer en av nivåerna. Respondent 3 säger att i den aktivt förvaltade fossilfria hållbarhetsnivån, nivå tre, används Sustainalytics databas för att sortera bort de bolag som inte uppfyller fondens ESG-krav. Inom samma nivå går de djupare och ser även på underleverantörer vilket respondent 3 motiverar med: ”… det är oftast där problemen uppstår med säkerhet, barnarbete, miljöproblem och så vidare”. De planerar också att bli en mer aktiv ägare i takt med att de uppnår sina tillväxtmål men samma respondent menar också att det är komplicerat vad det faktiskt innebär att vara en aktiv ägare och berättar:

”… det är väldigt svårt att mäta också, många påstår sig vara aktiva och det de gör är att de röstar på bolagsstämman men frågar du mig så är jag inte övertygad om att det är så man påverkar och får effekt.”

För att universitetsstiftelserna ska få inblick i hur hållbarheten uppnås i investeringarna menar respondent 3: ”… att vara till hands och svara på frågor är det bästa sättet”. Kapitalförvaltare 1a talar om att många vill ha en siffra så som koldioxidavtryck men är kritisk mot det och säger:

”Jag upplever att många frågar efter väldigt mycket men vill bara checka av och säga att vi gör det här och tittar på det här, men siffrorna de frågar efter säger ingenting.”

Respondent 1b fyller på med att de rapporterar risk och avkastning till sina kunder, men hur de arbetar med hållbarhetsarbetet gås igenom vid kundmöten vilka inträffar årligen. För att rapportering och definitioner ska bli mer enhetligt menar kapitalförvaltare 1a och 2 att FN:s 2030 mål, de 17 globala hållbarhetsmålen, kan vara vägledande då bolag börjat hållbarhetsredovisa utifrån dessa mål. Respondenterna 1a och 1b menar att koldioxid är en trend just nu men att det i framtiden kan bli etik i företagsledningar, vattenbrist eller hur mycket skatt företagen betalar. Kapitalförvaltare 2 tror på tanken om strandade tillgångar vilket innebär att värdet inte kommer bestå på kol- olje- och gasbolag. Respondent 2 menar även att Swesifs hållbarhetsprofil är ett bra vägledande verktyg eftersom det tydliggör vad kapitalförvaltaren gör. Morningstars glober menar samma respondent är en sämre variant eftersom den är statisk och inte framåtblickande.