Intervjuguide kapitalförvaltare

Börja intervjun med:

Tack för att ni tagit er tid.

Vår neutralitet, vi företräder inga intressen.

Inte här för att sätta dit någon fast vi kanske ställer svåra frågor, vi är här för att förstå problematiken och hitta lösningar på den.

Anonymitet för respondenterna.

Får vi spela in?

Den vi intervjuar har rätt att avbryta intervjun eller skippa frågor.

Respondentvalidering, vad passar dem – transkribering eller sammanställd empiri?

Inledning:

 Vad är din position här?

 Hur länge har du ansvarat för förvaltningen?  Vilka universitet förvaltar ni stiftelsekapital åt?  Vad är din utbildnings- och yrkesbakgrund?

 Vilka fonder förvaltar du och hur många är ni som jobbar med dem?  Kan ni kort beskriva er syn på vad som kan betecknas som en sund

kapitalförvaltning av stiftelsekapital?

 Kan ni kort beskriva er syn på vad som kan betecknas som hållbar och etisk kapitalförvaltning.

Vår studie och problemet

Vi börjar med att berätta lite vad studien handlar om så att ni får ett grepp om perspektivet på frågorna. Vi kartlägger och ska analysera universitetens hantering av den kravbild som finns för deras stiftelsekapital och förvaltningen av det. Vi har identifierat att det finns en målkonflikt mellan olika intressen. Först och främst har donatorerna donerat kapitalet för ett ändamål och de vill ha avkastning och hög utdelning. Universitetet vill bevara sitt varumärke och ligga rätt i tiden i förhållande till de krav som finns på miljö, etik och hållbarhet. Övriga intressentgrupper kan vara studenter, media, fossil-free rörelsen med flera som ställer specifika krav och faktiskt påverkar utformningen. Detta är den kund som vi pratar om under denna intervju.

Donationsstiftelser

 Vad är ert erbjudande som löser målkonflikten åt stiftelseförvaltarna?

 Hur genomför ni en behovsanalys för donationsstiftelserna? Hur uppfattar ni vad de vill ha i förvaltningen?

 Kan ni beskriva vilka motiv och mål donationsstiftelserna har när de investerar i era produkter?

 Vad ställer donationsstiftelserna för krav eller vad har de för förväntningar om hur kapitalet skall förvaltas?

 Vad har donationsstiftelserna under de senaste åren ställt för krav om hur kapitalet skall förvaltas ur ett hållbarhetsperspektiv?

 Har det hänt att donationsstiftelserna under de senaste åren haft synpunkter på/ställt krav om investeringar med koppling till:

o Alkohol o Tobak o Vapen o Pornografi o Miljöförstöring o Kol, olja och gas

o Diskriminering av kön, religion, sexuell läggning, osv. o Oetiskt

o Annat

 Har ni stött på någon annan intressent som ställt krav eller haft synpunkter på förvaltningen av donationsstiftelsernas kapital? (Annat än de själva)

Förvaltning i praktiken

I denna del av intervjun är vi ute efter att förstå hur de produkter som ni erbjuder till donationsstiftelser ser ut. Även om ni har flera andra produkter än de som

donationsstiftelserna har valt är det de produkterna och de kunderna vi är intresserade av.  De produkter som erbjuds till donationsstiftelserna, är de indexnära eller mer aktivt

inriktade?

 I vilken mån bedriver ni idag en förvaltning av produkterna för donationsstiftelserna som är att beteckna som hållbar och etisk?

 För donationsstiftelserna, vilka metoder använder ni för att bestämma om en investering kan klassas som hållbar eller etisk?

o Negativ/positiv/normbaserad screening o Bäst i klassen

o Aktivt ägande o Divestering

 Hur djupt går utvärderingen? Väljer ni exempelvis bort underleverantörer till vissa industrier då de understödjer ej tillåtna delar?

 Vad är enligt era erfarenheter den stora utmaningen med att bedriva hållbar och etisk förvaltning för donationsstiftelser?

 Kan era produkter generellt uppfylla donationsstiftelsernas specifika krav och behov?

 Saknas något?

 Skräddarsyr ni lösningar till donationsstiftelser?  Hur utvärderas kapitalförvaltningen av stiftelsekapital?

 Utvärderas förvaltningen ur hållbarhetssynpunkt på något sätt?

 På vilket sätt rapporterar ni hur förvaltningen går till? Vilka delar inkluderas i en rapport till donationsstiftelserna?

 Hur når ni ut till donationsstiftelserna med hur ni i förvaltningen hanterar hållbarhetsfrågan?

 Skapar ni någon hållbarhetsrapport åt donationsstiftelserna?

Donationsstiftelsernas påverkan av förvaltningen:

Vi har varit inne på att det finns olika krav, synpunkter och mål från donationsstiftelsernas håll. Nu är vi intresserade av att se hur det kan lösas rent praktiskt.

 Hur har donationsstiftelsernas mål, krav och förväntningar hanterats i praktiken? o Hur har de kunnat vara med och påverka förvaltningen?

o Är det deras mål, krav och förväntningar som styr era tillgångsval? o Hur har de beaktats i era riktlinjer?

o Finns det en konflikt mellan de olika investerarnas mål om det finns flera donationsstiftelser i samma fond? Olika syn på avkastning kontra

hållbarhet exempelvis?

o Har det skapat problem på något sätt?

 Är informationen som ni ger ut tillräcklig för att donationsstiftelserna ska kunna se vad som faktiskt händer och hur förvaltningen går till?

Kostnader/Effekter

 Tror ni att ni ger upp viss avkastning genom de restriktioner som finns i förvaltningen för stiftelsekapitalet?

I teorin kommer färre valmöjligheter, via restriktioner, leda till att avkastningen sjunker alternativt risken stiger vilket är en kostnad.

 Hur ser avgiftsstrukturen ut för förvaltningen av stiftelsekapital?  Har förvaltningsavgifterna stigit på grund av en mer hållbar inriktning?

 Har den lösning ni har valt att använda enligt din uppfattning lett till kostnader i form av:

o Framtagande av mer avancerad policy o Kostnader för övervakning av bolag/innehav o Utvärderings- och informationskostnad o En mer volatil utveckling i portföljen o Ökade transaktionskostnader

 Vilka värden ser ni kan väga upp för de eventuella kostnader som en mer komplex/hållbar kapitalförvaltning skapar?

o Starkare varumärke

o Ökade investeringar i era produkter o Ökad långsiktighet

o Positiv påverkan på finansiella resultat

o Möjligheten att driva en förändring i bolag och i samhället o Investeringar mer i linje med samhällsvärderingarna