Externa och interna förändringsmekanismer

Utifrån analysen av det empiriska materialet och teoretiska referensramen har följande analysmodell utvecklats, se figur 4, Analysmodell. I modellen visas interna och externa förändringmekanismers påverkan på kommunikationen i revisionsberättelsen. Nedan förklaras modellens delar utifrån ett före och efter perspektiv gällande IAASBs förändrade standarder.

Kommunikationen i revisionsberättelsen är utbytet mellan intressenter och revisorer, samt påverkar hur revisorer arbetar och anpassar sig. Kommunikation i revisionsberättelsen kan delas in i 5 faktorer: standardiseringsgrad, upplysningsfokus, omfattning, innehåll och informationsasymmetri. Faktorerna påverkar vad som kommuniceras mellan revisorer och intressenter och kan skilja sig åt före och efter förändringen av revisionsberättelsen. På grund av IAASBs strävan att göra revisionsberättelsen transparent för användarna och för att matcha intressenternas förväntningar (PWC, 2015), visar resultatet att standardiseringsgraden är högre före IAASBs förändring än efter. Före förändringen var revisorers upplysningsfokus lägre då de följde en specifik mall för framställandet av revisionsberättelsen. Resultatet tyder på att upplysningsfokus hos revisorer ökar efter förändringen då framställandet blir mer flexibelt. Vid mer information krävs ökat arbete för att bearbeta information och framställa revisionsberättelsen, även att kvalitetsäkra informationen i större omfattning. Revisionsberättelsen anses begränsad då informationen som kommuniceras är bristfällig (Vanstraelen et.al 2012), vilket även resultatet påvisar i den nuvarande svenska revisionsberättelsens kommunikation. Förändringen som innebär mer information kommunicerat i revisionsberättelsen, kan bidra till att kommunikationens omfattning blir utökad. Likt ovanstående faktor ses revisionsberättelsens innehåll som begränsat och kan bli utökat med mer information kommunicerat. Det råder informationsasymmetri mellan vad revisorer kommunicerar och vad intressenter efterfrågar.

Om en revisor kommunicerar mer information kan informationsasymmetrin minska och förväntningsgapet reduceras (Antle, 1984; Schelluch, 1996). Resultatet tyder på att informationsasymmetrin kan minska efter IAASBs förändring, då det sker mer kommunikation via revisionsberättelsen och för att intressenter får en ökad förståelse för hur revisorer arbetar vid granskning av företag.

Figur  4,  Analysmodell   Källa:  Egen  produktion  

Kommunikation i revisionsberättelsen påverkar och blir påverkad av externa och interna förändringsmekanismer. De externa förändringsmekanismerna är intressenters påtryckningar och förväntningar på företagen som revisorer granskar, som i sin tur påverkar revisorer.

Intressenternas förväntningar är viktiga och påverkar ett företags överlevnad (Freeman, 1984). Att hantera relationer med intressenter anses behöva uppmärksammas för att skapa, bygga och stärka organisationers förbindelse med respektive intressent. (Mainardes, Alves &

Raposo, 2012) Intressenter efterfrågar värdeskapande information om företaget som kan vara avgörande i beslutsfattandet, samt anser att revisorers kommunikation är bristfällig.

Resultatet tyder på att intressenter vill veta allt om företag samt att revisorer anses vara intressenternas ögon in i företaget och en viktig part för att kvalitetssäkra informationen som kommuniceras om företaget. På grund av detta efterfrågar intressenterna en revisionsberättelse med ökad transparens.

De interna förändringsmekanismerna påverkar hur revisorer arbetar och anpassar sig för att uppnå omgivningens förväntningar. Mekanismerna är förtroende, informationsasymmetri, ansvarighet och risk, resursanvändning, förändringsbenägenhet, lagar och regler samt samstämmighet. Resultatet visar att revisorer skapar och bibehåller förtroende gentemot kunder och intressenter genom att visa proaktivitet och inneha ett kontinuerligt informationsflöde mellan revisorer, kunder och dess intressenter. Då förtroende ses som mer och mer viktigt i dagens organisationer och skapar kvalitet i arbetsuppgifter, samt bidrar till öppenhet i kommunikation (Lines et. al, 2005; Robinson, 1996; Dirks, 1999), anses det vara en förändringsmekanism för revisorers arbete som de anpassar sig till. Revisorers anpassning till informationsasymmetri är en förändrinsmekanism som påverkas av omgivningens förväntningar på mer information kommunicerat i revisionsberättelsen. Revisorer anlitas som en mellanhand för att kvalitetssäkra information om företag, men det finns svårigheter att lämna ut mer information än företaget. Revisorer kan känna sig begränsade i informationen som kommuniceras vilket gör att det finns svårigheter att minska informationsasymmetrin.

Revisorer får påtryckningar att kommunicera mer information, vilket anses svårt då det innebär en risk för dem. För att minska ansvarighet och risk för revisorer kvalitetssäkras information. Ansvarighet och risk ses som en förändringsmekanism som revisorers arbete och anpassning påverkas av, då revisorers riskbedömning och ansvar ökar om mer information kommuniceras i revisionsberättelsen. Resursanvändning ses som en förändringsmekanism för att revisorer arbetar med att kvalitetssäkra information och om det uppkommer osäkerheter kan deras resursanvändning komma att anpassas. Resursanvändning används dagligen av revisorer i sin granskningsprocess och kan förändras beroende på uppdrag. Revisorers förändringsbenägenhet är en förändringsmekanism som påverkar hur de arbetar och anpassar sig till förändringar i det dagliga arbetet. Resultatet visar att revisorer är förändringsobenägna, men anpassar sig för att svara på omgivningens påtryckningar och för att vara konkurrenskraftiga, vilket kan öka förändringsbenägenheten hos revisorer. En annan faktor som påverkar förändringsbenägenheten är att revisorer visar för kunderna att de arbetar aktivt med förändringar genom att ständigt vara uppdaterade i gällande förändringar inom lagar och regler. Lagar och regler anses vara en förändringsmekanism då revisorer har ett behov att ta till sig och ständigt utbildas om gällande regelverk genom de uppdaterade interna standarderna. Samstämmighet mellan revisorer och företaget de granskar kan ses som en

förändringsmekanism för att revisorer anpassar sitt arbete och är mer noggranna för att nå samstämmighet vid mer information i revisionsberättelsen, vilket gör att revisorers arbetssätt gällande framställandet av revisionsberättelsen förändras. Revisorer strävar efter att informationen som kommuniceras i revisionsberättelsen har en överensstämmelse med den information som företag kommunicerar i årsredovisningen.

Omgivningens förväntningar påverkar hur revisorer arbetar (DiMaggio & Powell 1983).

Ovanstående faktorer gällande interna förändringsmekanismer för revisorers arbete och anpassning kan kännetecknas av, och kategoriseras utifrån, institutionella teorins tre huvudpelare; regulativ, normativ och kognitiv med dess egenskaper (Scott, 2003). Pelarna kan liknas vid isomorfismer som tillsammans formar en mall för hur individer agerar inom en organisation (DiMaggio & Powell, 1983). Den regulativa pelaren handlar om att individer styrs av lagar och regler, vilket innebär att individer och organisationer anpassar sig efter de lagar, regler, och riktlinjer som finns, samt även anpassar sig efter andra organisationer (Carpenter & Feroz, 2001; Scott, 2003). Denna pelare kan kopplas till förändringsmekanismerna: lagar och regler, informationsasymmetri samt risk och ansvarighet för att revisorer är styrda och påverkas av de regleringar och riktlinjer som finns i samhället.

Revisorer kan inte frångå dessa förändringsmekanismer, utan anpassar sitt arbete efter förändringar inom mekanismerna vilket resulterar i att arbetsättet påverkas. Den normativa pelaren handlar om de normer och värderingar som finns i samhället och innefattar önskvärda beteenden (Scott, 2003). Denna pelare kan kopplas till förändringsmekanismerna:

förtroende, informationsasymmetri, risk och ansvarighet, resursanvändning, förändringsbenägenhet och samstämmighet för att revisorer påverkas av samhällets förväntningar. Mekanismerna bidrar till att revisorer förändrar sitt arbete och anpassar sig utifrån omgivningens normer och värderingar. Den kognitiva pelaren handlar om vilka uppfattningar och handlingslogiker som ligger till grund för hur individer agerar i samhället (Scott, 2003) Denna pelare kan kopplas till förändringsmekanismerna: förtroende, informationsasymmetri, risk och ansvarighet, resursanvändning, samstämmighet och förändringsbenägenhet för att revisorer påverkas av hur omgivningen agerar och tenderar att härma andra organisationer. Vid en förändring kan osäkerhet uppstå för revisorer, vilket kan bidra till att de anpassar sig efter andra organisationer. Resultatet indikerar att revisorer känner sig bekväma att inte vara först att implementera en förändring, då de ser en risk för misslyckande.

Förändring ses som en bakomliggande faktor då resultatet indikerar att branschen befinner sig i en ständig process av förändring. Förändring påverkar relationen och kommunikationen mellan revisorer, företag och dess intressenter. Detta understödjer vikten av att vara mottaglig som revisor för att anpassa sig till förändringar och svara på omgivningens påtryckningar.

Proposition: Ju mer mottaglig en revisor är på att anpassa sig till förändringar och svara på omgivningens påtryckningar, desto bättre förutsättningar skapas för kommunikation.