6. Slutsats och avslutande diskussion
6.4 Förslag till fortsatt forskning
Denna studie har flera begränsningar, exempelvis på grund av att förändringen inte har implementerats i Sverige ännu och att studien grundar sig på tolkningar från revisorer.
Begränsningarna kan hanteras i fortsatt forskning på följande sätt; Vi föreslår att framtida forskning utvecklar forskningsområdet genom att studera hur förändringen påverkade revisorer i praktiken, som en utveckling på denna studie, för att se om tolkningarna i studien är detsamma som det verkliga utfallet. Vidare att ta hänsyn till kulturella skillnader mellan svenska och brittiska revisorer kan vara en intressant utveckling på studien för att belysa eventuella skillnader mellan länderna. Vi har till störst del studerat förändringen utifrån revisorers perspektiv och anser att det kan vara intressant att granska intressenters perspektiv ytterligare genom att studera om svenska intressenter upplever förändringen lika positivt som Storbritanniens intressenter. Vi upplever även att vissa revisorer i vår studie reflekterat över att ISA är omfattande för mindre bolag. Dessa revisorer efterfrågar en standard anpassad för nordiska förhållanden som ett komplement till IAASBs standarder för att minska skallkraven för mindre bolag. Vi har blivit informerade att det råder diskussioner om detta och därför kan en studie kring revisorers kommunikation via en revisionsberättelse som implementerat den nordiska standarden vara intressant för fortsatt forskning.
7. Referenslista
Arbnor, I., & Bjerke, B. (1994). Företagsekonomisk metodlära. Lund: Studentlitteratur AB.
Antle, R. (1984). Auditor Independence. Journal of Accounting Research, Vol 22, Issue 1, pp. 1-20.
Arnold, D. F., Bernardi, R. A., & Neidermeyer, P. E. (1999). The effect of independence on decisions
concerning additional audit work: a European perspective. Auditing: A Journal of Practice and Theory, Vol 18, Issue 2, pp. 45-67.
Asare, S. K., & Wright, A. M. (2012). Investors', Auditors', and Lenders' Understanding of the Message Conveyed by the Standard Audit Report on the Financial Statements. Accounting Horizons, Vol 26, Issue 2, pp.
193-217.
Bae G., Choi S. UK., Rho J. HWA., (2016) Audit Hours and Unit Audit Price of Industry Specialist Auditors:
Evidence from Korea, Contemprary Accounting Research, Vol 33, Issue 1, pp. 314-340
Bailey, K., Bylinski, J. H., & Shields, M. D. (1983). Effect of audit report wording changes on the perceived message. Journal of Accounting Research, Vol 21, Issue 2, pp. 355–370.
Barret, M., Cooper, D. J., & Jamal, K. (2005). Globalization and the coordinationg of work in a multinations audits. Accounting, Organizations and Society, Vol 30, Issue 1, pp. 1-24.
Beatty, R. P. (1993). The economic determinants of auditor compensation in the initial public offerings market.
Journal of Accounting, Vol 31, Issue 2, pp. 294-302.
Bell, T. B., Landsman, W. R., & Shackelford, D. A. (2001). Auditors’ Perceived Business Risk and Audit Fees:
Analysis and Evidence. Journal of Accounting Research, Vol 39, Issue 1, pp. 35-43.
Bernardi, L., Kleim, S., & von der Lippe, H. (2007). Social Influences on Fertility: A Comparative Mixed Methods Study in Eastern and Western Germany. Journal of mixed method research, Vol 1, Issue 1, pp. 23-47.
Bjereld, U., Demker, M., & Hinnfors, J. (2002). Varför vetenskap? Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2006). Integrating quantitative and qualitative research: how is it done? Qualitative Research, Vol 6, Issue 1, pp. 97-113.
Bryman, A., & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber.
Bryman, A., & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Solna: Liber.
Brännström, D. (den 11 Oktober 2012). Personligt om näringsliv och samhälle. Hämtat från:
http://danbrannstrom.se/revisorn-maste-sticka-ut den 21 Januari 2016
Carpenter, V. L., & Feroz, E. H. (2001). Institutional theory and accounting rule choice: an analysis of four US state governments' decisions to adopt generally accepted accounting principles. Accounting, Organizations and Society, Vol 26, Issue 7-8, pp. 565–596.
Chant, P. D. (1996). Discussion of: The impact of litigation risk on audit pricing: a review of the economics.
Auditing: A Journal of Practice and Theory, Vol 15, pp. 135-138.
Ciesielski, J. T., & Weirich, T. R. (2012). A New Audit Report. The CPA Journal, Vol 82, Issue 2, pp. 11-14.
Cornelissen, J. P., Durand, R., Fiss, P. C., Lammers, J. C., & Vaara, E. (2015). Putting communication front and center in institutional theory and analysis. Academy of Management Review, Vol 40, Issue 1, pp. 10–27.
Cragg, W., & Greenbaum, A. (2002). Reasoning about Responsibilities: Mining Company Managers on What Stakeholders are Owed. Journal of Business Ethics, Vol 39, Issue 3, pp. 319-335.
Craswell, A. T., & Francis, J. R. (1999). Pricing initial audit engagements: A test of competing theories. The Accounting Review, Vol 74, Issue 2, pp. 201-216.
Crilly, D., Zollo, M., & Hansen, M. T. (2012). Faking it or muddling through? Understandning decoupling in response to stakeholder pressures. Academy of Management Journal, Vol 55, Issue 6, pp. 1429-1448.
Curtis, E., & Turley, S. (2007). The business risk audit – A longitudinal case stury of an audit engagement.
Accounting, Organizations and Society, Vol 32, Issue 4-5, pp. 439-461.
Dacin, M. T. (1997). Isomorphism in context: The power and prescription of institutional norms. The Academy of Management Journal, Vol 40, Issue 1, pp. 46-81.
Dacin, M.T, Goodstein, J & Scott, W.R (2002). Institutional Theory and Institutional Change: Introduction to the Special Research Forum. The Academy of Management Journal, Vol 45, Issue 1, pp. 43-56
Dejours, C. (1993). Travail usure mentale: De la psychopathologie à la psychodynamique du travail. Presses de Sciences, pp. 177-184.
DiMaggio, P. J., & Powell, W. W. (1983). The Iron Cage Revisited: Institutional Isomorphism and Collective Rationality in Organizational Fields. American Sociological Review, pp. 147-160.
Dirks, K. T. (1999) The effects of interpersonal trust on work group performance, Journal of Applied Psychology, Vol 84, Issue 3, pp. 445–455
Donaldson, T., & Preston, L. E. (1995). The Stakeholder Theory of the Corporation: Concepts, Evidence, and Implications. The Academy of Management Review, Vol 20, Issue 1, pp. 65-91.
Duréndez Gómez-Guillamón, A. (2003), The usefulness of the audit report in investment and financing decisions, Managerial Auditing Journal, Vol 18, Issue 6/7, pp. 549 - 559
FAR. (2012). Far Online. Stockholm: FAR.
FAR. (2011). Förtroendet för revisorer. Stockholm: FAR
FAR. (2005). Revision - en praktisk beskrivning. Stockholm: FAR förlag.
FAR. (2013). Revisionsberättelsen, startskottet för ett angeläget lärande. Hämtad från:
https://www.far.se/PageFiles/10807/FAR_Vitboken_48sidor_A4_lowres.pdf den 22 Januari 2016
Fischer, M. J. (1996). "Real-izing" the benefits of new technologies as a source of audit evidence: An interpretive field study. Accounting, Organizations And Society, Vol 21, Issue 2-3, pp 219-242.
FRC. (2015, Mars 15). Extended auditor´s reports. London: Financial Reporting Council.
Freeman, E. R. (1994). The politics of stakeholder theory: some future directions. Business Ethics Quarterly, Vol 4, Issue 4, pp. 409-421.
Freeman, E. R., Harrison, J. S., Wicks, A. C., Parmar, B. L., & De Colle, S. (2010). Stakeholder theory: The state of the art.The Academy of Management Annals, Vol 4, Issue 1, pp. 403-445
Freeman, E. R., & Reed, D. L. (1983). Stockholders and Stakeholders: A New Perspective on Corporate Governance. California Management Review, Vol 25, Issue 3, pp. 88-106.
Freeman, E. (1984). Strategic management: Stakeholders approach. Pitman Publishing, pp. 1-43.
Fukukawa, H., Mock, T. J., & Wrigth, A. (2011). Client Risk Factors and Audit Resource Allocation Decisions.
Abacus: A Journal of Accounting, Finance and Business Studies, Vol 47, Issue 1, pp. 85-108.
Furiady, O., & Kurnia, R. (2015). The Effect of Work Experiences, Competency, Motivation, Accountability and Objectives toward Audit Quality. Procedia - Social and Behavioral Sciences, Vol 221, pp. 329-335.
George, E., Chattopadhyay, P., & Sitkin, S. B. (2006). ‘Cognitive underpinnings of institutional persistence and change: A framing perspective.’ Academy of Management Review, Vol 31, Issue 2, pp. 347–365.
Gray, G. L., Turner, J. L., Coram, P. J., & Mock, T. J. (2011). Perceptions and Misperceptions Regarding the Unqualified Auditor's Report by Financial Statement Preparers, Users, and Auditors. Accounting Horizons, Vol 25, Issue 4, pp. 659-684.
Gray, R. (1992). Accounting & Environmentalism: An Exploration of the Challenge of Gently Accounting for Accountability, Transparency and Sustainability. Accounttng, Organtzattons and Soctety, Vol 17, Issue 5, pp.
399-425.
Guénin-paracini H., Malsch B., Marché Paille A. (2014). Fear and risk in the audit process, Accounting, Organizations and Society, Vol 39, Issue 4, pp. 264-288
Guiral-Contreras, A., Gonzalo-Angulo, J. A., & Rodgers, W. (2007). Information content and recency effect of the audit report in loan rating decisions. Accounting & Finance, Vol 47, Issue 2, pp. 285-304.
Hasnas, J. (1998). The Normative Theories of Business Ethics: A Guide for the Perplexed. Business Ethics Quarterly 8, Vol 8, Issue 1, pp. 19-42.
Holmes, J. G., Rempel, J. K., Zanna, M. (1985). Trust in close relationships. Journal of Personality and Social Psycology, Vol 49, Issue 1, pp. 95-112.
IAASB. (2016). Hämtad från: http://www.iaasb.org/new-auditors-report den 20 Januari 2016 IAASB. (2016). Hämtad från: http://www.iaasb.org/ den 8 Februari 2016
IFAC. (2016). Proposed International Standard On Auditing (ISA) 701. IFAC.
Jensen, M. C. (2001). Value Maximization, Stakeholder Theory, and the corporate objective function. Journal of Applied Corporate Finance, Vol 14, Issue 3, pp. 8-21.
Jeppesen, K. K. (1998). Reinventing auditing, redefining consulting and independence. European Accounting Review, Vol 7, Issue 3, pp. 517-539.
Jong-Hag C., Chansog K. F., Jeong-Bon K., & Yoonseok Z. (2010). Audit Office Size, Audit Quality, and Audit Pricing. Auditing: A Journal of Practice & Theory, Vol 29, Issue 1, pp. 73–97
Khalifa, R., Sharma, N., Humphrey, C., Robson, K. (2007). Discourse and audit change: Transformations in methodology in the professional audit field, Accounting, Auditing & Accountability Journal, Vol 20, Issue 6, pp.
825-854.
Kelly, A., & Mohrweis, L. C. (1989). Bankers’ and investors’ perceptions of the auditor’s role in financial statement reporting: The impact of SAS No. 58. Auditing: A Journal of Practice and Theory, Vol 9, Issue 1 , pp.
87-97.
Laplume, A. O., Sonpar, K. & Litz, R. A. (2008). Stakeholder Theory: Reviewing a Theory That Moves Us.
Journal of Management, Vol 34, Issue 6, pp. 1152-1189.
Lennartsson, R. (2014). Nya revisionsberättelsen ger mer information. Balans, Vol 15.
Lines, R., Selart, M., Espedal, B. & Johansen, S. T. (2005). The production of trust during organizational change. Journal of Change Management, Vol 5, Issue 2, pp. 221-245.
Mainardes, E. W., Alves, H., & Raposo, M. (2012). A model for stakeholder classification and stakeholder relationships. Management Decision, Vol 50, Issue 10, pp. 1861–1879.
Meckling, W. H., & Jensen, M. C. (1976). Theory of the Firm: Managerial Behaviour, Agency cost and Ownership Structure. Journal of Financial Economics, Vol 3, Issue 4, pp. 1-78.
Meyer, J. W., & Rowan, B. (1977). Institutionalized Organizations: Formal Structure as Myth and Ceremony.
American Journal of Sociology, Vol 83, Issue 2, pp. 340-363.
Miller, J. R., Reed, S. A., & Strawser, R. H. (1990). The new auditor’s report: Will it close the expectation gap in communications? The CPA Journal, pp. 68-72.
Mock, T. J., Bédard, J., Coram, P., Davis, S., Espahbodi, R., & Warne, R. C. (2012). The Audit Reporting Model: Current Research Synthesis and Implications. Social Science reseach network, Vol 32, Issue 1, pp. 323-351.
Moore, D. S., McCabe, G. P., & Craig, B. (2011). Introduction to the practice of statistics. W.H Freeman Co Ltd.
Nogler, G. E. (1995). The Resolution of Auditor Going Concern Opinions. Auditing: A Journal of Practice &
Theory, Vol 14, Issue 2, pp. 54-73.
Oliver, C. (1997). Sustainable competitive advantage: Combining institutional and resource based views.
Strategic Management Journal, Vol 18, Issue 9, pp. 697-713.
Owen, D. L., Swift, T. A., Humphrey, C., & Bowerman, M. (2010). The new social audits: accountability, managerial capture or the agenda of social champions? European Accounting Review, Vol 9, Issue 1, pp. 81-98.
Pentland, B. T. (1993). Getting comfortable with the numbers: Auditing and the micro-production of macro order. Accounting, Organizations and Society, Vol 18, Issue 7-8, pp. 605-620.
Power, M. (2003). Auditing and the production of legitmacy. Accounting Organizations and Society, Vol 28, Issue 4, pp. 379-394.
PWC. (2015). Delivering the value of the audit. UK: PWC. Hämtad från: https://www.pwc.com/gx/en/audit-services/publications/assets/pwc-auditing-report-new-insightful.pdf
Quick, R., & Warming-Rasmussen, B. (2005). The impact of MAS on perceived auditor independence-some evidence from Denmark. Accounting Forum, Vol 29, Issue 2, pp. 137–168.
Reid, L. C., Carcello, J. V., Li, C., & Neal, T. L. (2015). Are Auditor and Audit Committee Report Changes Useful to Investors? Evidence from the United Kingdom. Social Science Research Network, pp. 1-52.
Robinson, S. L. (1996) Trust and breach of the psychological contract, Administrative Science Quarterly, Vol 41, Issue 4, pp. 574–599.
Robson, K., Humphrey, C., Khalifa, R. and Jones, J. (2007). Transforming audit technologies: business risk audit methodologies and the audit field, Accounting, Organizations and Society, Vol. 32, Issue 4-5, pp. 409-38.
Rodgers, W., & Housel, T. J. (2004). The effects of environmental risk information on auditors' decisions about prospective financial statements. European Accounting Review, Vol 13, Issue 3, pp. 523-540.
Rodgers, W., Guiral, A., & Gonzalo, J. A. (2009). Different Pathways that Suggest Whether Auditors’ Going Concern Opinions are Ethically Based. Journal of Business Ethics, Vol 86, Issue 3, pp. 347-361.
Ruhnke K. & Schmidt M., (2014). The audit expectation gap: existence, causes, and the impact of changes.
Accounting and Business Research, Vol. 44, Issue 5, pp. 572-601
Scott, R. W. (2003). Institutional carriers: reviewing modes of transporting ideas over time and space and considering their consequences. Industrial and Corporate Change, Vol 12, Issue 4, pp. 879-894.
Seetharaman, A., Gul, F. A., & Lynn, S. G. (2002). Litigation risk and audit fees: evidence from UK firms cross-listed on US markets. Journal of Accounting & Economics, Vol 33, Issue 1, pp. 91-115.
Shelluch, P. (1996). Long form audit report messages: Further implications for the audit expectation gap.
Accounting Research Journal, Vol 9, Issue 1, pp. 48-55.
Slovic, P., & MacPhillamy, D. (1974). Dimensional commensurability and cue utilization in comparative judgment. Organizational Behavior and Human Performance, Vol 11, Issue 2, pp. 172-194.
Suyono, E. (2012). Determinant Factors Affecting The Audit Quality: An Indonesian Perspective. Global Review of Accounting and Finance, Vol 3, Issue 2, pp. 42-57
Ullman, A. (1985). Data in Search of a Theory: A Critical Examination of the Relationship Among Social.
Academy of Management Review, Vol 10, Issue 3 , pp. 540-577.
Vanstraelen, A., Schelleman, C., Meuwissen, R., & Hofmann, I. (2012). The Audit Reporting Debate:
Seemingly Intractable Problems and Feasible Solutions. European Accounting Review, Vol 21, Issue 2, pp. 193-215.
Williams, D. D. (2006). The Potential Determinants of Auditor Change. Journal of business Finance &
Accounting, Vol 15, Issue 2, pp. 243-261.
Wiseman, R. M., Cuevas-Rodríguez, G., och Gomez-Mejia, L. R. (2012) Towards a Social Theory of Agency.
Journal of Management Studies, Vol 49, Issue 1, pp. 202-222
Öhman, P. (2007). Perspektiv på revision: tankemönster, förväntningar och dilemman. (Doktorsavhandling, Mittuniversitet, Department of Social Sciences, Sundsvall) Hämtad från:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1612/FULLTEXT01.pdf
Öhman, P., Häckner, E., Jansson, A.-M., & Tschudi, F. (2006). Swedish auditors' view of auditing: Doing things right versus doing the right things. European Accounting review, Vol 15, Issue 1, p89-114
8. Bilagor
Bilaga 1 Intervjuguide
1. Berätta om ditt jobb angående revidering. Hur ser en dag ut för dig?
2. Berätta hur ni förhåller er till förändringar i branschen.
3. Hur har ni anpassat er till tidigare förändringar inom branschen eller organisationen?
4. Vilka är de viktigaste förändringarna som sker just nu?
5. Berätta hur ni förhåller er till gällande regelverk.
6. Hur arbetar ni aktivt med förändringar av regelverk?
7. Har ni interna standarder ni förhåller er till gällande förändringar?
8. Hur får ni information om förändring sker i svenska regelverk?
9. Berätta hur normer utvecklas inom er organisation.
10. Berätta hur ni ser på den nuvarande revisionsberättelsen.
11. Behöver något ändras för att förbättra informationsvärdet?
12. Berätta hur samlar ni in och bearbetar informationen till revisionsberättelsen.
13. Berätta kortfattat om arbetsprocessen.
Enligt tidigare studier finns det ett gap mellan vad revisionsberättelsen ger och vad intressenter förväntar sig.
14. Berätta hur ni tror förändringar kan minska detta informationsgap.
15. Berätta hur skulle er arbetsprocess förändras med mer information i revisionsberättelsen.
16. Berätta hur ni gör för att kvalitetssäkra informationen kopplat till risk och ansvarighet.
17. Om er ansvarighet inom organisationen skulle öka, berätta hur ert arbete skulle förändras.
18. Berätta om/hur debiterade timmar påverkas vid större arbetsbelastning.
19. Berätta om/hur risken påverkas av mer information kommunicerat i revisionsberättelsen.
20. Berätta hur ni arbetar för att bibehålla ert förtroende gentemot kunder och deras intressenters förväntningar.
I Storbritannien har nya standarder i revisionsberättelser trätt i kraft.
21. Hur tror ni en liknande förändring i Sverige skulle kunna påverka branschen?
22. Vad finns det för fördelar och nackdelar med mer information kommunicerat i revisionsberättelsen?
!Hur lång erfarenhet har du som revisor?
Bilaga 2 Revisorer och utfärdandet av revisionsberättelsen
Revisionsberättelsens relevans och syfte
Enligt Revision - en praktisk beskrivning, definieras revision på följande sätt: “Revision är att med en professionellt skeptisk inställning planera, granska, bedöma och uttala sig om årsredovisning, bokföring och förvaltning”. I företag där ägarna har begränsat ansvar finns specifika krav om hur bolagets ställning och resultat redovisas för intressenter att se. Ett företags intressenter förlitar sig på att det som finns i de finansiella rapporterna stämmer med verkligheten. Det är VD och styrelsens uppgift att den informationen stämmer, och en revisors uppgift är att kvalitetssäkra den informationen. Revisorers mål i arbetet resulterar i en revisionsberättelse. Revisionsberättelsen är skriftlig och strävar efter att förmedla tillit.
Revision bidrar till ökad trovärdighet om företagets ekonomiska information och förtroende till hur VDn och styrelsen utför sina uppdrag (FAR, 2005).
Revisionen omfattar både granskning av årsbokslut och årsredovisning, samt granskning av förvaltningen. Vid uppdrag ska revisorer följa god revisionssed, detta inkluderar att se till att alla centrala och viktiga delar i rapporten ska finnas med. God revisionssed handlar om på vilket sätt en revision ska utföras, och handlar mycket om erfarenhet, kunskap samt professionellt omdöme. Då revision i grunden bygger på förtroende, krävs tystnadsplikt, objektivitet och kompetens för att bibehålla förtroendet från omgivningen. Det finns även yrkesetiska regler för revisorer, nämligen god revisorssed. En god revisorssed är att tillämpa god revisionssed. (FAR, 2005) Om en revisor misstänker ett brott eller att det finns anledning att misstänka något brott, främst ekonomisk, ska styrelsen bli underrättande om detta utan dröjsmål (FAR, 2013).
I Sverige har finansiella företag, publika aktiebolag samt aktiebolag med särskild begränsning gällande vinstutdelning en plikt att ha en revisor. För de minsta aktiebolagen avskaffades denna revisionsplikt i november 2010. Revisionsplikten kan väljas bort av ett aktiebolag som uppnår två av dessa tre kraven; fler än tre anställda, 1,5 miljoner eller mer i balansomslutning, och 3 miljoner eller mer i nettoomsättning. (FAR, 2013)
Revisionsberättelsens innehåll och utformning
Enligt svensk norm består en standardiserad revisionsberättelse av två delar. Den ena delen berör granskningen som en revisor gör av årsbokslut och årsredovisning, den andra delen berör granskningen av bolagets förvaltning. Inom den första delen framför en revisor om förvaltningsberättelsen överensstämmer med resten av årsredovisningen och godkänner fastställande av balans- och resultaträkning från årsstämman. Inom den andra delen godkänner en revisor ansvarsfrihet till VDn och styrelseledamöter, samt godkänner att årsstämman disponerar vinsten enligt ledningens förslag. Om en revisor inte positivt kan yttra sig om alla ovanstående delar eller om det finns annat att påtala avviker revisionsberättelsen från standardiseringen. (FAR, Far Online, 2012)
Inledningen av en revisionsberättelse består av det berörda företagets namn och organisationsnummer, revisionsberättelsens räkenskapsperiod, vilka normsystem bolaget har tillämpat, samt normsystem för revision som en revisor har tillämpat. Ett uttalande om årsredovisningen ger en rättvisande bild av bolagets ställning och resultat finns med. Ett uttalande om företagets skyldighet till skatteavdrag och inlämning av deras skattedeklaration finns även med. En revisor ger upplysningar som denne anser aktieägarna bör få veta om företaget. (FAR, Far Online, 2012)
Revisorers roll och förtroende
Revisorer ger en värdefull, men ibland “osynlig” service. Revisorer talar om ett förväntningsgap mellan vad en revisor levererar och vad investerare förväntar sig att revisorer levererar. Även om investerare inte bör förvänta sig en garanti, förväntar de att revisionen förhindrar bedrägeri. Revisorer är tänkta att agera på uppdrag av aktieägare, på insidan av ett företag. Ett annat problem är att alla revisionsuttalanden ser likadana ut och att investerare har svårt att skilja ett reviderat företag från ett annat. En revisor kan ordna punkterna i revisionsberättelsen annars men budskapet är alltid detsamma. Revisorers tjänster utgör en handelsvara och det finns en möjlighet att konkurrera gällande pris på grund av detta.
(Ciesielski & Weirich, 2012) I svensk lag är det hårt reglerat vad en revisor får göra och detta är främst reglerat i revisorslagen samt aktiebolagslagen. I dessa lagar framförs att det finns ett antal verktyg som en revisor kan använda sig av för att uppmärksamma företagsledning, styrelse, ägare samt bolagets övriga intressenter på felaktigheter och osäkerheter. (FAR, 2013)
FAR har genomfört en undersökning om vilket förtroende företagsledare, politiker och allmänheten har på revisions- och rådgivningsbranschen, på grund av den negativa publiceringen genom åren. De ville undersöka om kritiken som riktats mot branschen har påverkat förtroendet för såväl branschen som revisorer. Viktiga slutsatser var att förtroendet för revisorer är stort i samhället, samt att det inte finns något samband mellan den negativa publiceringen och förtroende. Det som påverkar förtroendet för revisorer är mestadels personliga erfarenheter om mötet med denne. Trots detta finns det delade meningar angående förtroende för revisorer. (FAR, 2011)
För att förstärka allmänhetens och intressenters förtroende för en revisors arbete, finns ett oberoende standardiseringsorgan vid namn The International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB). Genom kvalitetssäkra standarder, vill IAASB skapa överensstämmelse mellan internationell och nationell revision. IAASB är utgivaren till International Standards on Auditing (ISA) som utgör den primära normgivaren som revisorer följer vid upprättande av revision. (IAASB, 2016)