Revisorers anpassning till förändringar

Nedan presenteras en sammanställning av revisorernas upplevelser gällande förändringar och sitt arbetssätt, indelad i tio identifierade teman som presenteras i följande ordning;

förändringsbenägenhet, regelverk, normer, informationsassymmetri, förtroendemekanismer, nuvarande revisionsberättelsen, den nya revisionsberättelsen, arbetsprocess, risk och ansvarighet och resursanvändning. Detta för att vidare utveckla vår analysmodell. Utifrån citat från revisorerna har tio teman utvecklats, se tabell 6, Sammanställning citat och utvecklade teman. Dessa teman presenteras nedan i följande ordning.

Tabell  6,  Sammanställning  citat  och  utvecklade  teman  

Citat Teman

I följande avsnitt presenteras intervjuade revisorer som aktörer då den kvalitativa studien utgår från ett aktörssynsätt för att se revisorers upplevelser gällande förändringar utifrån en socialt konstruerad verklighet.

4.3.1  Förändringsbenägenhet  

Revisionsbranschen står ständigt inför många förändringar som revisorer måste förhålla sig till. En revisor i studien menar att branschen består av generellt förändringsobenägna människor, som håller på att förändras. Med det menas att revisorer generellt är förändringsobenägna men behöver ständigt anpassa sig till förändringar för att upprätthålla sin legimititet gentemot kunder och öka förtroendet till sin omgivning. Vidare menar en annan revisor att alla förändringar inte är positiva, men ytterst nödvändiga. Förändringar kan delas upp i interna och externa. Interna förändringar handlar om hur revisorer organiserar sig och externa förändringar är bland annat skattelagstiftning och hur revisionen ska gå till.

Dessa interna och externa förändringar tar revisorerna hänsyn till.

”Vi är en bransch i ständig förändring. Förutsättningen för att revisorsbranschen ska fungera är att företagen som verkar där är adaptiva och kan anpassa sig till saker snabbt.”

Branschen är van vid förändringar och anses anpassa sig snabbt till dessa. Från att tidigare ha haft ett mer principbaserat synsätt har det nu blivit mer reglerat, vilket ses som en utmaning.

En revisor menar att det regelstyrda inte alltid blir bra utan att det är bättre att kunna ha färre principer att utgå ifrån och kunna hantera och anpassa det till det bästa. Då aktörerna i studien diskuterar ökade skallkrav², mer styrt arbetssätt och mer regelförändringar, anses branschen vara mer riskfylld för revisorer idag jämfört med för några år sedan. Arbetssättet har gått från att kunna göra tolkningar utifrån praxis och principer, mot att följa vissa givna steg med mindre utrymme för tolkning.

” ... väldigt mycket interna krav som ska uppfyllas för hur revideringen sker och sådana saker. Det har blivit mycket mera reglerat, mycket mera styrt, mycket mera anglosaxifierat.”

Den största förändringen är att revisionsbranschen förändrats till säljande konsultbolag, andra förändringar anses vara anpassning till tid och teknisk utveckling. Som konsult som utför rådgivning anses styrningen vara mer flexibel där hänsyn till regler inte behöver tas på samma sätt som inom revision. En revisor diskuterar svårigheten med att inte alltid veta vilka förändringar som kommer härnäst, vilket bidrar till osäkerhet för revisorerna. Aktörerna i studien strävar efter att utvecklas och att vara adaptiva gällande förändringar genom att tänka att ingenting kommer vara som det var igår, imorgon.

”Från att i princip ha idkat en myndighetsutövning, har karaktären ändras till att vi måste förhålla oss till branschen som offensiva konsulter”.

2 ISA är uppbyggt på skallkrav som måste uppfyllas i revisionen.

Lagstiftaren bestämmer hur en revision ska gå till, sedan utvecklar byråerna sina egna metodiker för hur de reviderar, metodiker som baseras på ISA. Branschen befinner sig ständigt i en process av förändring, då det kommer nyheter och revisorerna utbildas årligen för att anpassa sig till dessa. På byrån finns lokala medarbetare som är specialiserade inom områden såsom struktur och kapital. Dessa medarbetare ansvarar för att se till att nya lagar och regler implementeras lokalt och utbildar övriga medarbetare på byrån för att snabbt anpassa sig till förändringarna. Mycket av förändringarna sker internationellt och byråerna har samma metodik i hela världen, dock görs nationella anpassningar för att matcha svensk lagstiftning och egna byråers arbetssätt. Aktörerna instämmer om att de får interna utskick när förändringar ska ske. En revisor menar att förändring är något byrån lever av, och att kunna ta till sig och förändra ut mot kund är deras affärsidé. Hälften av revisorerna diskuterar skillnaden mellan att arbeta på en stor byrå i jämförelse med en liten byrå och är eniga om större byråer får information om förändringar serverad till dem. All kompetens finns då inom företaget gällande skatt, juridik och redovisning. Det är viktigt att det finns ett intresse hos medarbetarna att ta till sig av informationen de får, läsa på själva och utbildas.

”Våra metodiker är byggda på ISA, när den förändras, förändras metodiken.”

Majoriteten av aktörerna i studien diskuterar avskaffningen av revisionsplikten som en viktig tidigare förändring i branschen och dess påverkan centralt och lokalt inom byråerna. Många av aktörerna trodde att avskaffningen av revisionsplikten skulle bli mer omfattande, men har kvar sina kunder inom exempelvis rådgivning och har därför inte påverkats negativt av förändringen. Den största förändringen som revisorerna nu måste anpassa sig till är digitaliseringen och den tekniska utvecklingen. Den tekniska förändringen påverkar hur de arbetar i vardagen och förändringar som är mer regelmässiga samt standardförändringar påverkar också arbetsättet, menar en revisor. Tidigare ansågs arbetet vara ett renodlat hantverk med räknemaskiner som kontrollsummerade. Nu är det digitaliserat material som revisorerna granskar och dokumentar, och i viss mån utförs granskningen digitalt.

”Där gäller det att vi hänger med i den tekniska utvecklingen som sker och vad kunderna kräver. Det är en utmaning, och en affärsmöjlighet.”

4.3.2  Regelverk  

Majoriteten av aktörerna i studien upplever ett stöd i ISA och byråns interna standarder i det dagliga arbetet. Även förändringar i regelverk, såsom skatte- och redovisningsregelverk, är viktigt att kunna ta till sig för att bevisa för kunder och intressenter att byrån arbetar aktivt med förändring och anpassning till gällande regelverk. Revisorer följer regelverk som Revisorsnämnden och FAR implementerar och förändringar gällande skatt och redovisning anses vara vardag för ett flertal dessa. Tre av revisorerna upplever dock gällande regelverk som omfattande och inte nödvändig i nordiska förhållanden då regelverken är anpassade i huvudsak efter noterade bolag. På grund av detta finns en risk att det sker en genväg i revisionen genom att inte ta hänsyn till alla delar i revisionsprocessen, då kostnader kan bli

för höga och för att revisorerna upplever att alla skallkrav i ISA inte är nödvändiga för små bolag.

”Det vi ska säkerställa när vi skriver på revisionsberättelsen, är att vi har följt regelverken.”

De interna standarderna inom de fyra byråerna bygger på ISA och uppdateras ständigt för att följa dess skallkrav och för att hänga med i förändringar i regelverket. En av revisorerna menar att den stora regelförändringen på senare tid är ISA och att byrån bygger egna datasystem internt för att klara skallkraven. Tre av revisorerna anser att de interna standarderna i vissa områden är en utveckling av ISAs skallkrav som byråerna upplever är viktiga att förtydliga och tillägga, samt att den interna standarden inom byrån är tuffare än ISA.

“Den interna standarden vi har är en ISA plus, dels på grund av förtydliganden och en del tillägg. Saker som inte är skallkrav i ISA blir det ibland i vår standard.”

Revisorerna i studien behöver dock inte studera skallkraven i ISA själva, utan är ständigt uppdaterade med hjälp av de interna standarderna som byråerna har. Större delen av dessa anser att det är det som är bra med att arbeta på en stor byrå, att informationen alltid finns inom byrån och att datasystemen uppdateras. Ytterligare en fördel med att arbeta på en stor byrå är att det finns centrala avdelningar som arbetar med att ta fram nya mallar för exempelvis revisionsberättelsen, menar en annan revisor. Information kommer till störst del från de centrala avdelningar som arbetar med metodikfrågor och ansvarar för att bevaka förändringar i regelverk. De arbetar även med att kommunicera dessa förändringar till medarbetare för att implementera det i det dagliga arbetet. Revisorerna menar att de får information om standardförändringar via informationsblad och mail och behöver endast ta till sig av de informerade förändringarna i regelverken, inte söka själva efter uppdateringar.

“Det finns centrala stöd men dessa bottnar i ISA. Vi följer vår metodik som följer ISA, och det sker ständiga uppdateringar när det sker något nytt.”

En revisor menar att det finns ett behov att arbeta med förändringar innan det blivit ett normaltillstånd i arbetsprocessen. Revisorer arbetar aktivt med gällande förändringar genom utbildningar och seminarier inför kommande förändringar. En av revisorerna menar att vid vissa förändringar i regelverk sker seminarier och att det har varit ett antal seminarier redan gällande noterade bolag och nya revisionsberättelsen. Mer än hälften är eniga om att byrån utser en ansvarig person som är uppdaterad inom vissa områden och genom detta ha möjlighet att sprida kompetensen vidare genom dagligt arbete i revisionsuppdragen och utbildningsluncher. Beroende på förändringens storlek sker regelverkens förändringsarbete på olika sätt.

”Vi anpassar oss relativt snabbt till lagar och regler, vi måste följa regelverken. Det är inte mycket vi kan tycka om saker och ting utan det är bara att gilla läget.”

Större delen av revisorerna menar att revision och regelverk går hand i hand och att de besitter kunskap om skatte- och redovisningsregelverk för att ha möjlighet att revidera.

Vidare menar de att det kommer mycket information till revisorer, men i grund och botten handlar det om förmågan att ta till sig informationen och avgöra vad som är relevant för respektive kundstock.

“Att alltid hänga med i regelverken, det är inbyggt i firmans DNA”

4.3.3  Normer  

Gällande normer är revisorerna eniga om att arbetssättet på en byrå anses vara styrt. ISA är en riskbaserad revision som bygger på att identifiera det väsentliga och sådant som innehåller risk. Det är inte något som nyanställda kan första dagen de arbetar med revision, utan det sker en ständig kunskapsöverföring. Revisorerna är eniga om att nyanställda lär sig av de mer erfarna på byråerna och vidare menar en av dessa att revisorer som har arbetat längre får handleda i revisionen. Revisorsassistenter anses vara mer noggranna och att det finns en risk att de granskar för mycket poster på grund av osäkerhet och att de inte vågar lita på riskanalysen som tagits fram. Det anses därför viktigt att erfarna revisorer överför kunskap till assistenterna och informerar om vikten att förlita sig på den riskanalys som finns.

En annan revisor menar att olika kulturer i bakgrunden påverkar hur revisorer på byrån arbetar och att detta skapar normer. Det handlar att lära sig av varandra och lära organisationen, vilket kan vara en utmaning för de som kommer från andra byråer att anpassa sig till. Det finns en organisationsstruktur inom byråerna för att hantera anpassningen till regelverk.

”Nybörjare gör vissa saker, de fokuserar inte på det svåraste kontot i balansräkningen när de reviderar utan då får de börja med det enklare och den mer erfarna tar det som är svårare helt enkelt.”

Normer är något som utvecklas inom en organisation. Det anses finnas tre våningar av normer, den lokala, nationella och globala. Dessa våningar av normer påverkar förhållningssätt och oskrivna regler. Normer sätts till en början centralt då nya regler kommer. En revisor menar att även om revisorer arbetar lika inom hela organisationen blir det lokala anpassningar inom vissa delar. Det är en kombination av att det finns en central styrning som lokalt anpassas. Det finns grupper som arbetar med att iaktta förändringar och övergripande förändringar av normer, som sedan implementeras lokalt. Aktörerna i studien är eniga om att vilka normer som utvecklas inom en byrå beror mycket på vilka personer som arbetar där. Vidare att revisionsbranschen och byråerna är regelstyrda, vilket gör att det kan vara svårt att skapa egna normer.

”Det börjar med att det sätts centralt, att nu kommer nya regler och detta sätter normer.”

4.3.4  Informationsasymmetri  

Alla studiens aktörer är eniga om att det finns ett förväntningsgap mellan vad revisorer kommunicerar via revisionsberättelsen och vad intressenterna efterfrågar. Det finns därför ett informationsgap som grundar sig i bristande kommunikation mellan parterna. Intressenterna till noterade bolag vill veta allt och det stora förväntningsgapet brukar vara när det gäller att bevilja styrelsen ansvarsfrihet som grundar sig i felaktig tro om tillstyrkande av ansvarsfrihet.

En revisor menar att i mångt och mycket handlar det om att intressenterna inte riktigt förstår hur revisorer arbetar och belyser detta som en anledning till förväntningsgapet.

”Ibland inbillar jag mig att det är få branscher som konstant jobbar med så stort förväntningsgap. Inne i företag som granskas, förväntar de sig att vi ska hitta mer än vad vi faktiskt kan göra. Går man utanför företaget, då förväntar man sig ska hitta annat.”

Ingen av revisorerna i studien vet hur, eller om, detta gap skulle kunna förändras dock menar en av dessa att gapet kan minska om revisorer upplyser om sina fokusområden. En annan sak som kan minska gapet kan vara om användarna inser att revisionsberättelsen inte har full säkerhet, utan att det finns ett väsentlighetstänk hos revisorer. Tre revisorer anser att det skulle bli tydligare för läsaren vad som står och vad revisorerna har gjort om det mindre väsentliga tas bort i revisionsberättelsen och revisorerna till 90 % lyfter det som är bolagsspecifikt.

”Många som läser en revisionsberättelse förväntar sig att om vi har sett något fel står det där och att om det inte står något där är allting korrekt. Så är det inte.”

Revisorerna diskuterar svårigheten med att inte kunna skriva varken alltför negativt eller positivt i revisionsberättelsen. En läsare anses vilja ha mer information i revisionsberättelsen och lite mer positiva uttalanden. Detta är dock något som inte går att uppfylla då en revisor inte granskar allt och inget företag vill betala den kostnaden.

”Vi kan inte uttala oss om allt, jag kommer inte göra det då jag inte har tittat på allt. Det är inget företag som vill betala den kostnaden.”

Revisorerna är eniga om försiktigheten i informationen som kommuniceras i revisionsberättelsen och en av dessa menar att vid mer information i revisionsberättelsen kommer det vara otroligt viktigt vilken information som kommuniceras. De diskuterar vikten av att informationen i revisionsberättelsen inte får påverka företaget negativt och att revisorer inte kan skriva något de bara tror och som en läsare skulle vilja veta, då detta kan bli negativt och i värsta fall kursdrivande för företaget.

”Vi får vara oerhört försiktiga i informationen som lämnas för att det inte ska bli kursdrivande.”

4.3.5  Förtroendemekanismer  

I revisorernas arbete för att bibehålla förtroendet gentemot kunder och intressenter anses god kvalité vara nyckeln till detta.

”Vårt förtroende bygger på att vi inte är inblandade i några skandaler, och att vi ger våra kunder de tjänster dem vill ha och att vi utför jobbet med hög integritet samtidigt som vi levererar det vi sagt att vi ska leverera.”

I grunden handlar det om att leverera en produkt av bra kvalité, men även att utbilda kunder och förklara vad revisorer gör. Vissa revisorer i studien menar att det också handlar om metodik och hur de utbildar sina medarbetare. Det är viktigt för revisorer att vara proaktiva och komma med förslag åt kunder då de får information tidigt om förändringar. Detta bidrar till att kunden känner att byrån är påläst, vilket ökar förtroendet.

”Sedan handlar det också om att ibland utbilda kunder och förklara vad vi egentligen gör och inte. För vissa är inte det så tydligt, om kunderna vet vad de har att förvänta sig av vår tjänst är det lättare att vara nöjd med den.”

Rådgivning, kommunikation, visa proaktivitet och förbättra ryktet anses vara viktigt för att bibehålla förtroendet för revisorer. Det är viktigt att uppfattas som en viktig part gentemot kunderna. Rådgivning anses finnas med under hela arbetet och ses som ett kontinuerligt informationsflöde.

”Rådgivning finns med hela tiden. Den behöver inte vara utstuderad som rådgivning, utan är mer som ett kontinuerligt informationsflöde.”

Revisorerna i studien menar att kunskap om skatte- och redovisningsregler är kompetens som de säljer till sina kunder. Gentemot intressenter och banker bibehålls förtroendet genom att revisorerna levererar informationen i tid. En annan del i förtroendet är att revisorerna håller på sekretess, att de arbetar med informationssäkerhet. Vidare menar en annan att skapa förtroende inte bara är yrkesmässigt, utan sker på privat tid också. Det är viktigt att revisorer gör korrekta bedömningar och är professionellt skeptiska, på så sätt bibehåller dem sitt förtroende på marknaden.

”Hur vi utför vårt arbete, det ska mynna ut i att vi avger en korrekt revisionsberättelse och att vi gör korrekta bedömningar och att vi är tillräckligt professionellt skeptiska. Så länge vi gör det bibehåller vi vårt förtroende från marknaden.”

4.3.6  Nuvarande  revisionsberättelse  

Det råder delade meningar mellan revisorerna i studien om sin uppfattning kring den nuvarande revisionsberättelsen och dess informationsvärde. En av dessa menar att den kan bli för omfattande och standardiserad, men att det i vissa områden även finns en positiv inställning till standardiseringen. Den positiva inställningen finns även med bland övriga

revisorer. En fördel med en standardiserad revisionsberättelse kan vara när en revisor skriver en ren revisionsberättelse. Revisorer behöver endast se till att ha rätt grundinformation vilket minskar funderingar kring vad som kommuniceras till läsarna, samt gör det relativt enkelt att uttrycka hur informationen ska kommuniceras.

”Den är väldigt standardiserad, vilket är både bra och dåligt. Jag tror att för en extern läsare är det väldigt svårt att förstå var revisorn har gjort.”

Majoriteten av aktörerna är eniga om att revisionsberättelsen inte säger mycket för en användare och att det kan vara svårt att förstå vad en revisor har gjort. Vidare, att det mest intressanta i den nuvarande revisionsberättelsen står i de tre sista raderna. Resterande del är en standardtext som visar att årsredovisningen fastställs och om styrelsen och VD får ansvarsfrihet. Några av aktörerna menar att uppgiften är att ge vägledning till aktieägarna och att det inte är revisorernas uppgift att lämna information, det är företagets uppgift.

“Har någon vant sig att läsa en revisionsberättelse, tillför den ingenting.”

Större delen av revisorerna känner till att användarna av revisionsberättelsen uppfattar informationen som bristfällig. De har insikt i varför användarna anser att informationsflödet i revisionsberättelsen är bristfälligt och hur de kan arbeta för att förbättra flödet. Dock finns osäkerhet gällande om mer information kan ges om företag än vad företaget själva ger. Det kan skapa problem, risker och ökad ansvarighet för revisorer, då mer information kan påverka företagen revisorer granskar negativt.

“Jag förstår att det förs diskussioner om att göra den mer informativ, det är dock en balansgång hur mycket information vi kan ge”.

Då det är revisionsberättelsen som revisorerna kvalitetssäkrar och säljer, diskuterar de vikten av revisionsberättelsens kvalitet. Två revisorer menar att revisionsberättelsen var bättre förr då den var uppbyggd på ett annat sätt och mer lättöverskådlig. Idag kan det vara svårare att få en direkt bild av revisorers synpunkter på grund av den nuvarande standardiseringen och att den inte är lika tydlig om avvikelser finns. Detta kan öka risken att användarna missar en upplysning eller anmärkning och att det blir en del i mängden. En revisor menar att en läsare av revisionsberättelsen eventuellt skulle vilja ha revisorers synpunkter markerade.

”Det är viktigt att komma ihåg att i slutändan, det vi de facto säljer är revisionsberättelsen.”

”Det är viktigt att komma ihåg att i slutändan, det vi de facto säljer är revisionsberättelsen.”