Externt stöd från andra professioner

Flera skolskolsköterskor tyckte det var bra att barnhälsovården börjat arbeta mer aktivt med övervikt och fetma de senaste åren. Med stöd av journalen från barnhälsovården kände sig skolsköterskorna mer förberedda inför mötet med barnet och föräldrarna eftersom de visste hur tillväxtkurvan sett ut under barnets första år. Några

skolsköterskor upplevde det lättare att beröra ämnet när föräldrarna tidigare hade informerats om att deras barn var överviktigt.

Enligt skolsköterskorna erbjöds de barn som i tillväxtkurvan identifieras med fetma en remiss till överviktsteamet på barnkliniken för fortsatt behandling. För att skicka en remiss krävs ett godkännande från föräldrarna. Det var olika hur samarbetet såg ut mellan överviktsteamet och skolsköterskorna. De flesta skolsköterskorna beskrev att de samarbetade med överviktsteamet och fick uppgifter och mål hur det skulle arbeta med barnet i skolan, till exempel med vägning, mätning och motiverande samtal. En

skolsköterska upplevde att sekretessen kunde utgöra ett hinder när inte barnet ville att skolsköterskan skulle ta del av behandlingen hos överviktsteamet. Många

skolsköterskor upplevde att överviktsteamet inte lyckads bättre än skolsköterskan med att hjälpa barnet.

Jag tycker inte alltid, och det vet man, att det händer så himla mycket mer på

överviktsteamet, det är inte så stor skillnad att de lyckas bättre än vad skolsköterskan gör. (7)

8 Diskussion

8.1 Metoddiskussion

Författarna valde att diskutera studiens trovärdighet utifrån begreppen; tillförlitlighet, trovärdighet, pålitlighet, överförbarhet och förförståelse i den ordningen som

forskningsprocessen är utförd.

8.1.1 Design

Kvalitativ forskning valdes var för att i studien öka kunskapen om skolsköterskans erfarenhet av att arbeta med övervikt i skolhälsovården. Författarna ansåg att resultatet blev mer uttömmande då deltagarna gavs större möjlighet att uttrycka sina synpunkter inom området, när kvalitativ ansats användes eftersom resultatet redovisades i ord och meningar och inte i siffror. Enligt Malterud (2014) söker den kvalitativa forskningen efter kunskaper och erfarenheter i dess sanna miljö vilket överensstämmer med studiens syfte. Det induktiva förhållningssättet gjorde att författarna inte utgick från någon förutbestämd teori. Författarna använde sig av en intervjuguide med förutbestämda, öppna frågor som svarade mot studiens syfte. Avsikten med öppna frågor var att underlätta för deltagarna i deras berättade om deras erfarenhet om att jobba med

övervikt och fetma. Dem förutbestämda frågorna kan ha styrt deltagarna i viss riktning i sitt berättande, dock ansåg författarna det var oundvikligt att inte styra frågorna i viss riktningen eftersom författarna vill ha svar på studiens syfte.

8.1.2 Urval

I föreliggande studie användes ändamålsenligt urval. Enligt Malterud (2014) ska ett grundligt teoretisk förarbete göras av forskaren. När forskaren är väl förtrogen med ämnet, datainsamlingen och analysmetoden kan det vara tillräckligt med 4-7 deltagare i

teoretiskt förarbete genom att söka tidigare kunskap och forskning inom det valda ämnet. Dock har författarna inte någon tidigare erfarenhet av metodverktyget och

analysmetoden vilket gjorde att författarna valde 8 stycken deltagare för studien. Polit & Beck (2012) menar att ett ändamålsurval är lämpligt när en viss grupp ska studeras som innefattar en viss erfarenhet och kunskap inom ett visst område. Vid kvalitativa studier är urvalet betydelsefullt. Vid urvalet gjorde inte författarna någon skillnad på

deltagarnas ålder, kön, antal i år i yrket eller vilket typ av specialistutbildning de hade. Alla deltagarna i studien var kvinnor, vilket berodde på att alla som tackat ja att delta var kvinnor. En förklaring till detta tror författarna kan bero på hur yrkeskåren ser ut idag bland sköterskorna. Enligt vårdfokus (2014) är andelen män som jobbar som sjuksköterskor 11 %, jämför med 89 % är kvinnor. Kvinnor är kraftigt

överrepresenterade i sjuksköterskeyrket, vilket kan förklara varför att ingen av deltagarna i denna studie var man.

8.1.3 Datainsamling

Innan studien inleddes kontaktade den medicinsk ansvarige via ett informationsbrev (bilaga A) för att få tillåtelse att genomföra studien i den berörda kommunen. Enligt Kristensson (2014) är det författarnas ansvar att erhålla tillstånd från verksamhetschefer innan deltagarna tillfrågas. Efter att tillåtelse erhållits via mejl kontaktades den

samordnade skolsköterskan som sedan vidarebefordrade informationsbreven (bilaga B) till kommunens skolsköterskor med en förfrågan att delta i studien. Författarna fick skolsköterskornas skriftliga samtycke via mejl innan intervjuerna inleddes vilket överensstämmer med Kristensson (2014).

Denscombe (2009) förklarar att när en forskare behöver få inblick i ett område om människors uppfattningar, erfarenheter och åsikter är interjuver en bra

datainsamlingsmetod. Författarna valde semistrukturerade intervjuer för att semistrukturerade frågor med öppna svarsalternativ skapade en möjlighet för att deltagarna att uttrycka sina erfarenheter inom området vilket överensstämmer

Kristensson (2014). Förhoppningen med denna insamlingsmetod var att interjuver med semistrukturerade frågor och med öppna svarsalternativ kunde skapa en möjlighet för deltagarna att uttrycka sina erfarenheter inom området. Författarna skapade en

intervjuguide för att få struktur i intervjuerna. Frågor skapades utifrån studiens syfte och för att underlätta deltagarnas berättande i enlighet med Kristensson (2014) som skriver

att frågorna ska understödja berättandet samt vara i linje med studiens syfte. Enligt Lundman och Hällgren-Granheim (2012) ökar en studies pålitlighet när forskaren utgår från en intervjuguide. Författarna utgick från en intervjuguide där alla deltagarna fick samma frågor, vilket ökade föreliggande studies pålitlighet. Innan intervjuerna inleddes skickades intervjuguiden ut till deltagarna, vilket också framgick när deltagarna

tillfrågades. Anledningen till detta var att författarna trodde att fler skulle tacka ja till att delta, samt att deltagarna lättare kunde förbereda sig inför intervjun. Genom att

deltagarna kunde förberedda sig så anser författarna att maktasymmetrin mellan intervjuare och deltagare minskade. Genom att endast en av författarna höll i intervjun minskades maktasymmetrin ytterligare, vilket överensstämmer med vad Kvale och Brinkman (2014) säger om maktasymmetri. Det vill säga, att den som genomför intervjun har ett maktövertag då det är forskaren som bestämmer frågorna och dess innehåll.

Sju av åtta intervjuer hölls på skolsköterskornas respektive mottagning på initiativ av författarna då en lämpligare lokal inte fanns att tillgå samt att det blev minsta möjliga ansträngning för deltagarna. En intervju hölls i ett bokat grupprum på

universitetsbiblioteket då deltagaren inte arbetade den dagen då intervjun ägde rum. Alla intervjuerna föregicks av ett samtal vars avsikt var att skapa en avslappnad stämning så att deltagarna skulle känna sig bekväma med situationen. I samband med detta kunde deltagarna ställa frågor om intervjuguiden. Alla deltagarna fick frågor angående bakgrund, så som kön, ålder, utbildning och antal år i yrket för att tydligt beskriva urvalet. Enligt Granheim och Lundman (2004) ökar en studies trovärdighet när urvalet är noggrant beskrivet eftersom läsaren då ges möjlighet att själv bilda sig en uppfattning om deltagarna i studien. Under intervjuerna utgick författarna helt från intervjuguiden. Författarna tyckte det var utmanande att hålla sig till bestämda frågor då ämnet var väldigt intressant. Under intervjuerna gavs deltagarna möjlighet till paus innan nästa fråga ställdes. Innan intervjun avslutade tillfrågades samtliga deltagare ifall de ville tillägga något som inte tagits upp under intervjun. För att öka pålitligheten i en studie ska forskaren enligt Granheim och Lundman (2004) tydligt beskriva när i tiden studien är utförd, vilket författarna av föreliggande studie tydligt visade på i

Enligt Kvale och Brinkman (2014) är det viktigt att den som genomför intervjun har kännedom och erfarenhet av intervjuer för att få ett så bra resultat som möjligt. Författarna till föreliggande studie hade ingen tidigare erfarenhet av att genomföra intervjuer vilket kan ses som en svaghet i studien. Båda författarna var dock närvarande vid alla intervjutillfällen vilket kan ses som en styrka, eftersom den passiva författaren kunde hjälpa och stötta den som höll i intervjun. Avsikten med att författarna turades om att hålla intervjuerna var att båda skulle känna sig delaktiga i intervjuprocessen och kunna träna att utföra intervjuer. Eftersom båda var närvarande och kunde lyssna av intervjun anses det inte ha någon betydelse vem som genomförde intervjun.

Under alla intervjuer utom en fanns det gått om tid avsatt för att genomföra intervjun. Vid ett tillfälle hade en deltagare blivit dubbelbokad och hade mindre tid avsatt för intervjun vilket gjorde att författarna upplevde deltagaren stressad vilket i sin påverkade den som höll i intervjun. Författarna diskuterade kvalitén på denna intervju och om den skulle exkluderas, dock ansågs innehållet av författarna trots allt innehållsrikt och intervjun valdes att inkluderas i studien. Ett sätt att öka trovärdigheten för en studie är enligt Granheim och Lundman (2004) att välja en lämplig metod för att samla in data på och anpassa storleken på insamlade data. Hur stor datainsamling som behövs beror på kvalitén på materialet. Efter att de åtta intervjuerna genomförts ansåg författarna att det insamlade datamaterialet var rikt och därför valde författarna att inte söka efter fler deltagare. Eftersom författarna inte hade någon erfarenhet av att intervjua samt att tiden för en magisteruppsats är snäv ansåg författarna att det insamlade materialet var

tillräckligt stort. För att stärka tillförlitligheten i studien spelades alla intervjuer in och transkriberades sedan ordagrant samma dag av den som genomfört intervjun.

8.1.4 Dataanalys

Dataanalysen utfördes med hjälp av innehållsanalys enligt Granheim och Lundman (2004) fyra analyssteg. Kvalitativ innehållsanalys kan genomföras på olika nivåer, svårighetsgrader beroende på vilken tidigare erfarenhet som forskaren har (Granheim & Lundman 2004). Eftersom författarna hade begränsad erfarenhet av forskning ansåg författarna att detta var en lämplig metod att analysera materialet på.

Granheim och Lundman (2004) skriver att när datamaterialet är transkriberat är det viktigt att analysen sker på hela analysenheten, alltså hela intervjumaterialet Författarna

läste igenom hela det transkriberade materialet flera gånger enskilt för att få en överblick över hela analysenheten och dess innehåll.

Enligt Granheim och Lundman (2004) är ett särdrag för kvalitativ innehållsanalys är att metoden inriktar sig på ämnet och dess sammanhang som forskningen bedrivs inom. Forskningsresultatet ska redovisas i underkategorier och kategorier där likheter och skillnader mellan grupperna framställs. Författarna diskuterade analysmaterialet och tog tillsammans ut de meningsbärande enheterna ur det transkriberade materialet som svarade mot studiens syfte. Detta tillvägagångssätt ökade studiens tillförlitlighet enligt Lundman & Hällgren-Granheim (2012). Fördelen att vara två författare är för att säkerställa att inte en person gjort tolkningar om innehållet som inte är passande och som kunnat påverka resultatet. Författarna kondenserade de meningsbärande enheterna tillsammans, dessa kodades och bildade underkategorier och kategorier. Författarna kunde genom kategoriseringen se likheter och skillnader i det transkriberade materialet. Hela tiden gick författarna tillbaka till den transkriberade texten för att inte helheten skulle gå förlorad. För att forskningsresultatet ska uppfattas som trovärdigt ska analysen utföras i relation till den metod som används. Trovärdigheten för ett forskningsresultat när innehållsanalys används innefattar hur de meningsbärande enheterna upprättas och att de inte är för stora och breda alternativt för smala samt hur kategorierna är ihop satta och att ingen viktig information i studiens syfte har tagits bort. Att skapa trovärdighet i analysen är att visa på skillnader och likheter mellan kategorierna (Granheim &

Lundman, 2004). Författarna strävade efter att inget resultat skulle gå att placera under två kategorier samt att kategorierna inte skulle var för små respektive för stora.

Författarna har tyckt att detta har varit svårt eftersom många saker gå in i med varandra och hade då kunnat placeras under två kategorier. Genom att detaljrikt styrka

ställningstagandena som gjorts i studien och diskutera detta författarna emellan styrks tillförlitligheten enligt Lundman och Hällgren-Granheim (2012). För att stärka studiens trovärdighet valde författarna att diskutera analysmaterialet med sin handledare samt under ett resultatseminarium. Under dessa tillfällen har handledaren och studiekollegor fått ha synpunkter på hur resultatet presenterades och detta tror författarna har stärkt resultatet. Ett sätt att öka studiens tillförlitlighet är enligt Lundman och Hällgren-Granheim (2012) att noggrant beskriva analysprocessen. Detta har författarna bland annat gjort genom att ge exempel på analysprocessen i bilaga E samt presentera

resultatet ges möjlighet för läsaren att själv göra egna tolkningar av forskningsmaterialet.

Överförbarhet innebär i vilken omfattning ett resultat kan överföras på andra grupper eller sammanhang (Granheim och Lundman, 2004). Författarna i studien har noggrant beskrivit sitt tillvägagångssätt vid urval, datainsamling och dataanalys. Författarna har dessutom noga beskrivit deltagarnas egenskaper som till exempel ålder och antal år inom yrket. För att lyfta resultatet har citat från deltagarna redovisats. Detta

tillvägagångssätt hjälper enligt Granheim och Lundman (2004) läsaren att bedöma huruvida resultatet är överförbart till ett annat sammanhang, då det helt och hållet är läsaren som avgör detta. Citaten i studien ökade dessutom studiens trovärdighet. Eftersom tillvägagångssättet är noggrant beskrivet anser författarna att resultatet kan vara överförbart på andra skolsköterskor.

Enligt Lundman och Hällgren-Granheim (2012) innebär förförståelse tidigare

erfarenhet, förutfattade meningar och den bild som forskaren har av det som studeras. Författarna av studien hade ingen erfarenhet av att arbeta med skolhälsovård eller med överviktiga barn. Författarna hade kunskap inom ämnet, dels genom

distriktssköterskeutbildningen och dels genom verksamhetsförlagd utbildning i barn- och skolhälsovården. Författarna var medvetna om att författarnas tidigare erfarenhet kunde påverka tolkningen av resultatet vilket samstämmer med vad Granheim och Lundman (2004) säger, eftersom det är författarna som utfört både intervjuerna och analysen. Genom att författarna tillsammans analyserat materialet minskas risken för att resultatet färgas av en enskild författares förförståelse vilket överensstämmer med Kristensson (2014) som skriver att resultatet stärks när två personer analyserar materialet.

Innan intervjuerna inleddes gjorde författarna en etisk egengranskning. Undersökningen innehöll inte känsliga personuppgifter, innebar inte fysiska ingrepp på

intervjupersonerna samt att studien utfördes med en metod som inte kunde skada intervjupersonerna fysiskt eller psykiskt. Författarna bedömde att det därför inte var nödvändigt med godkännande ifrån regional forskningsetisk nämnden för att utföra studien.

Forskaren har det yttersta etiska ansvaret för att forskningen är av god kvalitet och att fusk eller oredlighet inte förekommer (Codex, 2014). Genom att författarna spelade in alla intervjuer och transkriberade dessa ordagrant samt att dessa finns sparade ges möjlighet att kontrollera eventuellt fusk. Under planeringen av studien analyserades risk- och nyttoförhållandet enligt vad Patel och Davidson (2011) skriver om risker och nytta med en studie. Att eventuella etiska problem ska analyseras i förhållande till de kunskapsvinster som studien möjligen kan ge. Författarna övervägde vilka risker och obehag deltagarna kunde utsättas för. Studien medförde inga förutsägbara risker för deltagarna, men eftersom det var en liten grupp fanns risken att utomstående lättare kunde identifiera deltagarna än vid en stor grupp. För att skydda deltagarna var författarna noga med hur resultatet presenterades. I resultatet presenteras det inte i vilken kommun undersökningen genomfördes. Nyttan av att få genuina beskrivningar av skolskörskans erfarenheter bedömdes vara större än riskerna.

8.2 Resultatdiskussion

Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med övervikt och fetma i skolan. I resultatdiskussionen valde författarna att utgå från resultatets fem kategorier; Skolsköterskans preventiva arbete, skolsköterskans

strukturerade arbetssätt, skolsköterskans arbete med familj och skolan, skolsköterskans arbete med överviktens olägenheter och skolsköterskans arbete med andra professioner.