Under studiens gång har författarnas intresse väckts av hur föräldrar uppfattar
skolsköterskans arbete mot övervikt och fetma. Att få vetskap om föräldrars uppfattning om skolsköterskan kan stärka skolsköterskans i hennes arbete mot övervikt och fetma. I studien visade resultatet på motivationens betydelse för att lyckas med en
livsstilsförändring. I de fall familjen inte var motiverade använde skolsköterskan MI för att få familjen motiverade. Författarna i studien funderade på om det finns andra mer effektivare sätt att få familjerna motiverade till livsstilsförändringar än MI. Det vore också intressant att undersöka vad skolsköterskorna anser borde förbättras i arbetet med övervikt och fetma.
Förslag till vidare forskning inom området:
- Föräldrar till överviktiga barns upplevelse av mötet med skolsköterskan - Vilken samtalsmetod effektivaste i att motivera en familj till
livsstilsförändringar?
- Vilka metoder och strategier är mest effektiv för att stödja barn till goda livsstilsvanor?
12 Referenser
Andersson, C-E. & Lundström, G. (2008). Vårdprogram/riktlinjer för övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Kalmar län. Kalmar: Landstinget.
Andersson, D. & Fransson, A. (2011). Kalorier kostar – en ESO-rapport om vikten av vikt. Rapport till expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, 2011:3. Stockholm: Finansdepartementet.
Barth, T. & Näsholm, C. (2010). Motiverande samtal – MI. Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor. Lund: Studentlitteratur.
Berg, U. & Ekblom, Ö. (2015). Rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Tillgänglig 2015-04-30, http://fyss.se/wp-content/uploads/2015/02/FYSS-kapitel_Barn-och-ungdomar.pdf
Borup, I.K. (2013). Hälsosamtal och hälsokommunikation. I Clausson, E. K. & Moberg, S. (Red.), Skolsköterskans hälsofrämjande arbete. (s137-152). Lund: Studentlitteratur.
Brown, I. & Psarou, A. (2007). Literature review of nursing practice in managing obesity in primary care: developments in the UK. Journal of Clinical Nursing 17, 12-28.
Brown, I. & Thompson, J. (2007). Primary care nurses attitudes, beliefs and own body size in relation to obesity management. Journal of advanced nursing, 60(5): 535-543.
Codex regler och riktlinjer för forskning. (2014). Oredlighet i forskning. Tillgänglig 2015-01-25, http://www.codex.vr.se/etik6.shtml
Danielsson, P. (2013). Behandling av barn och ungdomar med övervikt och fetma. I Holm Ivarsson, B., Kuehn Krylborn, L. & Trygg Lycke, S. (Red.), Motiverande samtal och behandling vid övervikt och fetma. Vuxna, ungdomar och barn. (s 173-175). Stockholm: Gothia.
Edvardsson, K., Edvardsson, D. & Hörnsten, Å. (2009). Raising issues about children´s overweight – maternal and child health nurses´ experinces. Journal of Advanced
Nursing 65(12), 2542-2551.
Folkhälsomyndigheten. (2013). Barn och unga 2013 – utvecklingen av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Tillgänglig:
http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12824/R2013-02-Barn-och-unga-2013.pdf
Forsell, E., Melin, A., Laffrensen, M., Bengtsson, B., Ek, A. & Nowicka, P. (2010). Riktlinjer kostbehandling av övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Dietisternas riksförbund.
Golsäter, M. (2012). Hälsosamtalet som metod att främja barn och ungdomars hälsa – en utmanade uppgift. Jönköping: School of health sciences. Tillgänglig: 2015-04-15 http://hj.diva-portal.org/smash/get/2:503596/FULLTEXT01.pdf
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, (2), 105-112.
Harlin, A. (2013). Anpassa samtalet till barnets mognad och ålder. I Holm Ivarsson, B., Kuehn Krylborn, L. & Trygg Lycke, S. (Red.), Motiverande samtal och behandling vid övervikt och fetma. Vuxna, ungdomar och barn. (s181-183). Stockholm: Gothia.
Hense, S., Pahlabeln, H., Henauw, S., Eiben, G. & Molnar, D. (2011). Sleep duration and overweight in European children: is the association modified by geographic region. Sleep, 34(7) 885-890.
Holm Ivarsson, B. (2013). Vad är motivation och vad är MI? I Holm Ivarsson, B., Kuehn Krylborn, L. & Trygg Lycke, S. (Red.), Motiverande samtal och behandling vid övervikt och fetma. Vuxna, ungdomar och barn. (s32-33). Stockholm: Gothia.
Høstgaard Bonde, A., Bentsen, P. & Lykke Hindhede, A. (2014). School
nurses´experinces with motivational interviewing for preventing childhood obesity. The Journal of School Nursing. 30(6), 448-455.
Janson, A. & Nergårdh, R. (2012). Övervikt och fetma. I Hanséus, K., Lagercrantz, H & Lindberg, T. (Red.), I Barnmedicin (s557-566). Lund: Studentlitteratur.
Klaesson, S. (2014). Övervikt och fetma. I Milerad, J. & Lindgren, C. (Red.), Evidensbaserad elevhälsa. (s175-190). Lund: Studentlitteratur.
Kong, A., Sussman, A., Negretet, S., Patterson, N., Mittleman, R. & Hough, R. (2009). Implementation of a walking school bus: lessons learned. Journal of School Health, 79(7); 319-325.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lissner, L., Sohlström, A., Sundblom, E. & Sjöberg, A. (2010). Trends in overweight and obesity in Swedish schoolchildren 1999-2005: has the epidemic reached a plateau? Obesity Reviews, 11(8), 553-9.
Livsmedelsverket. (2014). Kostråd för barn över två år. Tillgänglig: 2014-10-13, http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/kostrad/Barn/#Hälften
Ljungkrona-Falk, L, Brekke, H. & Nyholm, M. (2013). Swedish nurses encounter barriers when promoting healthy habits in children. Health Promotion International, 29(4), 730-738.
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M., Höglund-Nielsen, B. (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom Hälso- och
Magnusson, M. (2011). Childhood obesity prevention in the context of socio-economic status and migration. Göteborgs universitet. Tillgänglig: 2015-02-02,
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/23818/1/gupea_2077_23818_1.pdf
Magnusson, MB., Kjellgren, KI. & Winkvist, A. (2012). Enabling overweight children to improve their food and exercise habits--school nurses' counselling in multilingual settings. Journal of Clinical Nursing 21, 2452-2460.
Magnusson, M. & Ljungkrona-Falk, L. (2013). Definitioner, bakgrundsfaktorer och konsekvenser för hälsan. I Magnusson, M (Red.), Förebygga barnfetma och främja jämlikt hälsa. (s.65-86). Lund: Studentlitteratur.
Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur.
Mareno, N. (2013). Parental perception of child weight: a concept analysis. Journal of Advanced Nursing 70(1), 34–45.
Mazyck, D. & Delack, S. (2008). The role of the school nurse in providing school health services: Journal of school nursing 24, 267-274.
Moberg, S. (2012a). Skolsköterskans och skolläkarens uppdrag och ansvarsområde. I Clausson, E, K. & Moberg, S. (Red.), Skolsköterskans hälsofrämjande arbete. Lund: Studentlitteratur.
Moberg, S. (2012b). Skolsköterskans profession. I Clausson, E, K. & Moberg, S. (Red.), Skolsköterskans hälsofrämjande arbete. (s31-44). Studentlitteratur: Lund.
Moberg, S., Lagerström, M. & Dellve, L. (2009). The perceptions of head school nurse in developing school nursing roles within schools: Journal of nursing management 17, 813-821.
Mu´llersdorf, M., Martinson Zuccato, L., Nimborg, J. & Eriksson, H. (2010).
Maintaining professional confidence – monitoring work with obese schoolchildren with support of an action plan. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24, 131-138.
Murphy, M. & Polivka, B. (2007). Parental perceptions of the schools´role in addressing childhood obesity. The Journal of School Nursing; (23)1, 40-46.
Mäenpää T & Åstedt-kurki, P (2008). Cooperation between parents and school nurses in primary schools: parents perceptions. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22, 86-92.
Nordiska näringsrekommendationer. (2012). Rekommendationer om näring och fysisk aktivitet. Hämtat 15-06-24; http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor- halsa-miljo/naringsrekommendationer/nordiska-naringsrekommendationer-2012-svenska.pdf
Orem, D E. (2001). Nursing: Concepts of practice. (6th ed.). St. Louis: Mosby-Year Book, Inc.
Patel, D. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder - Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Polit, D.F. & Beck, C. T. (2012). Nursing Research: Principles and Methods: (9th ed.). Philadelphia: Lippincott.
Quelly, S. (2014). Childhood obesity prevention: a review of school nurse perception and practices. Journal for Specialists in Pediatric Nursing 19, 198-209.
Regber, S. (2014). Barriers and facilitators of health promotion and obesity prevention in early childhood: A focus on parents Results from the IDEFICS study. Göteborgs universitet. Tillgänglig: 2015-04-04, http://hdl.handle.net/2077/34815
Riksföreningen för skolsköterskor och Svensk sjuksköterskeförening. (2011).
Kompetensbeskrivning – legitimerad sjuksköterska med specialisering in skolhälsovård. Tillgänglig 2015-05-11;
http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer/kompetensbeskrivningar-Selanders, L. C., Schmieding, N.J. & Hartweg, D.L. (1995). Omvårdnadsteorier IV. Lund: Studentlitteratur.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. Tillgänglig: 2015-05-19,
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet. Tillgänglig: 2015-04-29,
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar)Svenskforfattningssamling/Socialtjanstlag-2001453 sfs-2001-453/
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig: 2015-02-02, http://riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/
Sjöberg, A., Moraeus, L., Yngve, A., Portvliet, E., Al-Ansari, U. & Lissner, L. (2011). Overweight and obesity in a representative sample of schoolchildren – exploring the urban-rural gradient in Sweden. Obesity Reviews, 12(5), 305-14.
Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport. Tillgänglig: 14-10-13, från:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8495/2009-126-71.pdf
Socialstyrelsen. (2014). Vägledning för elevhälsa. Tillgänglig: 2015-02-07, http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-10-2
Statens folkhälsoinstitut. (2010). Skolbarns hälsovanor 2009/2010 – Mat och fysisk aktivitet. Östersund.
Steel, R., Wu, Y., Jensen, C., Pankey, S., Davis, A. & Aylward, B. (2010). School nurses´perceived barriers to discussing weight with children and their families: A qualitative approach. Journal of School Health, 81(3), 128-137.
Stewart, L. (2008). Recognizing childhood obesity: The role of the school nurse. British Journal of School Nursing 3(7), 523-526.
Sulheim-Haugstvedt, K. T., Greff-Iversen, S., Bechensteen, B. & Hallberg, U. (2011). Parenting an overweight or obese child: A process of ambivalence. Journal of Child Health Care 15(1), 71-80.
UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige. Tillgänglig:
https://unicef.se/barnkonventionen?gclid=CJmu9bWAy8UCFYXhcgodPlwA8Q
Vetenskapsrådet. (2003). Forskningsetiska principer inom humanistisk - samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig 2015-01-23,
http://codex.vr.se/text/hsfr.pdf./
Vårdfokus (2014). Långsam ökning av manliga sjuksköterskor. Hämtad 15-06-08 https://www.vardforbundet.se/Vardfokus/Webbnyheter/2014/Februari/Langsam-okning-av-manliga-sjukskoterskor/.
WHO (2014). Obesity. Hämtat 14-10-13 från: http://www.who.int/topics/obesity/en/
Wong, E. & Cheng, M. (2012). Effects of motivational interviewing to promote weight loss in obese children. Journal of Clinical Nursing, 22, 2519-2530.
Wändahl, Y. & Milerad, J. (2014). Hälsobesöket – ett hälsofrämjande verktyg. I Milerad, J. & Lindgren, C. (Red.), Evidensbaserad elevhälsa. (s. 85-98). Lund: Studentlitteratur.
Bilagor
12.1 Bilaga A
Informationsbrev till verksamhetschef
Vi är två sjuksköterskor som läser distriktssköterskeprogrammet vid Linnéuniversitetet och kommer under våren att genomföra en magisteruppsats. Vi är intresserade av att undersöka skolsköterskors erfarenheter av arbetet med övervikt hos barn inom skolhälsovården.
Det är viktigt att förebygga barnfetma tidigt och att erbjuda behandling. Där har
skolsköterskan en viktig roll eftersom hon/han är den som följer barnets utveckling bl.a. vad det gäller längd och vikt från förskoleklass och hela vägen genom grundskolan. Förhoppningen med studien är att resultatet ska ge ökad kunskap om arbetet med överviktiga barn i skolhälsovården och att denna kunskap ska kunna användas som stöd för utveckling- och utbildningsmöjligheter.
Om du samtycker till deltagande i studien kommer vi under våren tillfråga skolsköterskor som arbetar inom skolhälsovården i ***** kommun om att delta i
studien. Intervjuerna kommer att inledas v. 14 och beräknas ta 30-45 minuter och ske på skolsköterskans mottagning. Resultatet av intervjuerna kommer att sammanställas och redovisas i en magisteruppsats vid Linnéuniversitetet. Deltagande i studien är helt frivilligt och kan när som helst avbrytas utan att motivera varför. Det kommer inte att få några negativa konsekvenser för deltagaren. Allt material som inkommit i studien är konfidentiellt för att tillgodose deltagarnas rätt till integritet.
Vänligen hör av dig per mail om du samtycker eller inte samtycker till studien.
Har Du några frågor är du välkommen att kontakta någon av oss.
Veronica Wändesjö Mail: ******** Madeleine Sjöholm Mail: ********* Handledare: Kristina Schildmeijer
Lektor vid Linnéuniversitetet Tel: *******
12.2 Bilaga B
Informationsbrev till deltagarna
Vi är två sjuksköterskor som läser distriktssköterskeprogrammet vid Linnéuniversitetet och kommer under våren att genomföra en magisteruppsats. Vi är intresserade av att undersöka skolsköterskors erfarenheter av arbetet med övervikt hos barn inom elevhälsan.
Det är viktigt att förebygga barnfetma tidigt och att erbjuda behandling. Där har
skolsköterskan en viktig roll eftersom hon/han är den som följer barnets utveckling bl.a. vad det gäller längd och vikt från förskoleklass och hela vägen genom grundskolan. Förhoppningen med studien är att resultatet ska ge ökad kunskap om arbetet med överviktiga barn i elevhälsan och att denna kunskap ska kunna användas som stöd för utveckling och utbildningsmöjligheter.
Om du samtycker till deltagande i studien kommer vi inom kort kontakta dig och bestämma tidpunkt för när intervjun kommer att ske.
Intervjuerna kommer att inledas v. 14 och beräknas ta 30-45 minuter och ske på din skolsköterskemottagning. Resultatet av intervjuerna kommer att sammanställas och redovisas i en magisteruppsats vid Linnéuniversitetet. Deltagande i studien är helt frivilligt och kan när som helst avbrytas utan att motivera varför. Det kommer inte att få några negativa konsekvenser för dig som deltagare. Allt material som inkommit i studien är konfidentiellt för att tillgodose deltagarnas rätt till integritet.
Vi kommer i god tid innan intervjutillfället skicka ut frågorna så att du kan förbereda dig.
Vänligen hör av dig per mail om du samtycker eller inte samtycker till deltagande i studien.
Har Du några frågor är du välkommen att kontakta någon av oss. Veronica Wändesjö mail: ****** Madeleine Sjöholm mail: ****** Handledare: Kristina Schildmeijer
Lektor vid Linnéuniversitetet Tel: *******
12.3 Bilaga C
Intervjuguide
1. A. Hur arbetar du preventivt mot övervikt hos barn i skolan? B. Vilka riktlinjer finns att följa?
C. Upplever du några svårigheter i ditt arbete med att förebygga övervikt?
2. A. Vilka verktyg används för att identifiera en övervikt? B. Vilka rutinen följs när en övervikt identifieras? C. Hur arbetar du med uppföljning?
3. A. Hur upplever du mötet med överviktiga barn och deras familjer?
B. Vilka hinder och möjligheter upplever du runt omkring barnet?
4. Vad finns det för stödjande respektive hindrande faktorer i organisationen?
5. Kan du berätta om ett möte som du upplever blev bra respektive ett möte som blev mindre bra.
Om följdfrågor behöver ställas:
Kan du utveckla?
Hur menar du?
På vilket sätt?
12.4 Bilaga D
Etisk egengranskning
Blankett för etisk egengranskning av studentprojekt, kliniskt forskningsprojekt eller motsvarande inför rådgivande etisk granskning
Projekttitel: _ skolsköterskors erfarenheter av arbetet med övervikt hos barn inom skolhälsan.
___________________________________________________
Projektledare: _Madeleine Sjöholm Veronica Wändesjö________________________________________________ Handledare: ___Kristina Schildmeijer______________________________________________
Ja Tveksamt Nej
1
Avser undersökningen att behandla känsliga personuppgifter
(dvs. enligt Personuppgiftslagen behandla personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, eller medlemskap i fackförening eller att behandla personuppgifter som rör hälsa eller sexualliv).
X
2
Innebär undersökningen ett fysiskt ingrepp på forskningspersonerna (även sådant som ej avviker från rutinerna men som är ett led i forskningen)?
X
3
Är syftet med undersökningen att fysiskt eller psykiskt påverka
forskningspersonerna (t.ex. behandling av övervikt) eller som innebär en uppenbar risk att påverka? (Se 4 § 2 punkten i Etikprövningslagen 2003:460)
X
4
Används biologiskt material som kan härledas till en levande eller
avliden människa (t.ex. blodprov eller PAD)? X
5
Kan frivilligheten ifrågasättas (t.ex. utsatta grupper såsom barn, dementa eller psykiskt handikappade liksom personer i uppenbar beroendeställning såsom patienter eller studenter som är direkt beroende av försöksledaren)?
X
Om någon av frågorna 1-5 besvarats "Ja" eller "Tveksamt" kan forskningsarbetet, om det genomförs på forskarnivå, kräva godkännande vid en etikprövning av regional
etikprövningsnämnd (EPN).
För vidare information om Etikprövningsnämnden se www.epn.se.
Om frågorna 1-5 besvarats med ett "Nej", fortsätt egengranskningen genom att kryssa när punkten är uppfylld:
Ja Tveksamt Nej
6 I den skriftliga informationen beskrivs projektet så att deltagarna förstår dess syfte och uppläggning (inklusive vad som krävs av den enskilde, t.ex. antal besök, projektlängd etc.) och på så sätt att alla detaljer som kan påverka beslut om medverkan klart framgår (mörka inget men överdriv ej heller farorna). Minderårig skall i allmänhet ha vårdnadshavares godkännande (t ex enkäter i skolklasser).
x
7 Deltagandet i projektet är frivilligt och detta framgår tydligt i den skriftliga informationen till patient eller forskningsperson. Vidare framgår tydligt att deltagare när som helst och utan angivande av skäl kan avbryta försöket utan att detta påverkar forskningspersonens omhändertagande eller behandling eller, om studenter, betyg etc.
x
8 Eventuellt upprättande av personregister (där data kan kopplas till fysisk person) är anmält till registeransvarig person på respektive förvaltning (PUL- ansvarig).
Blanketten skall bifogas ansökan och skrivas under av den som genomför projektet och i förekommande fall även av handledare.
Ovanstående frågor är noga penetrerade och sanningsenligt besvarade.
Ort och datum:
………. Projektledare: ………. namn ………. institution/enhet Underskrift projektledare: ………. Handledare: ………. namn ………. institution/enhet Underskrift av handledare: ……….
12.5 Bilaga E
Exempel på analysprocessen
Meningsbärande enheter
Kondenserande
enheter Kod Underkategori Kategori
Med mätning av längd och vikt, tillväxtkurvan. Det är väl det tydligaste sättet att identifiera övervikt mäta längd och vikt, titta på tillväxtkurva. Tydligt sätt att identifiera övervikt tillväxtkurva användbara verktyg och riktlinjer Skolsköterskans strukturerade arbetssätt Då har vi ju i kommunen en handlingsplan för övervikt och fetma sen har vi Kalmar län, Landstinget gjort ett om övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Handlingsplaner om övervikt bland barn och ungdomar i kommun och landsting Riktlinjer och arbetsmetoder användbara verktyg och riktlinjer Skolsköterskans strukturerade arbetssätt När ett barn har
varit hos mig utan förälder på ett hälsosamtal, då skriver jag ett brev hem och ibland kan det vara att jag skriver viktökning Efter hälsosamtal utan förälder skickar skolsköterskan brev om
viktökning brev till föräldrar
användbara verktyg och riktlinjer Skolsköterskans strukturerade arbetssätt Egentligen står det rätt mycket, hur man ska samtala, de här med motiverade samtal, och inte bara ösa på med information.
Sättet att samtala, inte bara informera. Motiverande samtal MI som arbetsmetod användbara verktyg och riktlinjer Skolsköterskans strukturerade arbetssätt
Besöket här var mer en
bekräftelse att de var på rätt väg, att vikten stod still och att han växte på längden. Jag gav dem facit på att de jobbade på bra. Jag
bekräftade att lönar sig att skärpa sig hemma med maten, det ger resultat.
Vid besöket bekräftar
skolsköterskan att eleven är på rätt väg. Gav dem facit att de var på rätt väg. Och att förändringar i maten lönar sig.
skolsköterskans stödjande funktion
Råd, stöd och uppföljning vid övervikt och fetma
Skolsköterskans strukturerade arbetssätt Vi pratade lite om
vad man kan göra för att han var intresserad. Man rör på sig mer, för han rörde inte på sig så mycket och dem åt mycket snabbmat hemma. Då pratade vi mycket om regelbundenhet och att äta riktig mat och frukost är ju viktig.
Kost och motions-råd till kille som åt snabbmat ofta och rörde på sig lite. Vikten av
regelbundenhet. rådgivning
Råd, stöd och uppföljning vid övervikt och fetma
skolsköterskans strukturerade arbetssätt Jag tror det är
väldigt viktigt att man går sakta tillväga och att man inte säger nu går hem och ändra allt det här. Utan att någon liten sak kan göra stor skillnad över tid.
gå sakta fram, inte ändra på allt. Små saker kan göra stor skillnad över
tid rådgivning
Råd, stöd och uppföljning vid övervikt och fetma
skolsköterskans strukturerade arbetssätt
om det blir överviktsteamet då brukar dom ta hand om barnet och sen vill dem gärna ha hjälp av oss, kanske att dom kommer till mig en gång i månaden för samtal, kolla vikt och längd barn som går på överviktsteamet kommer för uppföljning till skolsköterskan kanske en gång i månaden för längd, vikt och samtal. uppföljning Råd, stöd och uppföljning vid övervikt och fetma
skolsköterskans strukturerade arbetssätt