Jag uppfattar det perspektiv som Herr och Andersen utgår ifrån som fältteoretiskt. Det betyder att rollen som aktionsforskare påverkas av både det aktuella sammanhang som forskaren ingår i och av forskarens sociala referenser i övrigt (se avsnittet Kraftfältsanalysens teoretiska grund – Kurt Lewins fältteori sid. 33 - 35).
Herr och Andersen menar att forskarrollen inte en gång för alla är given i ett projekt utan har inslag av olika karaktärer. Dessa kan också växla över tid och integreras med varandra. Deras slutsats är att det är nödvändigt för aktionsforskaren att reflektera över sina roller eftersom dessa på olika sätt påverkar såväl validitet som förutsättningar för etiska villkor. Rollerna konkretiseras med stöd av olika positioner som identifieras mot bakgrund av varierande grad av närhet och distans. Närheten är som mest påtaglig när en forskare forskar på sin egen prak-tik och distansen som mest påtaglig när forskaren forskar på t.ex. aktionsforskning som sådan.
Aktionsforskare kan vara såväl en anställd medarbetare som en externt anlitad person med olika grad av närhet och distans i förhållande till uppdraget och till praktiker. Herr och Ander-son använder begreppen insiders och outsiders. Beroende på grad av närhet och distans behö-ver forskaren en förankring i sin relation som kan se olika ut mot bakgrund av situationen.
Min reflektion blir att insidern behöver handledning som stödjer honom eller henne att distan-sera sig från det som tas för givet, medan outsidern behöver stöd och kunskap om organisat-ionens uppgift och struktur t.ex.
Herr och Andersen påpekar att det inte alltid är möjligt att avgöra i vilken utsträckning akt-ionsforskaren arbetar utifrån ett insider- eller outsiderperspektiv. Relationen är således inte kopplad enbart till ett specifikt förhållande. Beroende på vad som inträffar kan den förändras från en stund till en annan för att därefter förändras igen. Dessutom kan den i en fas ha en viss karaktär för att i en annan ha en annan.
40 Jag utgår från några av Herr och Andersens grundpositioner när jag beskriver insider- och outsiderpositioner. Dessa genererar olika grad av närhet och distans.
En insider som forskar på egen verksamhet
Insiderpositionen genererar den mest påtagliga relationen av närhet. Jag uppfattar att ett an-vändbart forskningsperspektiv förutsätter ett inslag av distans. Herr och Andersens förslag är att insidern forskar på sin egen berättelse om sitt projekt. Den narrativa metoden, som skapar underlag för forskaren att reflektera över sin praktik, kan vara en möjlighet. Eftersom en insi-der dessutom som regel är övertygad om resultatet av sin egen verksamhet, och ofta har en tendens att överdriva positivt, kan metoden även innebära en möjlighet reglera bias.
Den narrativa metoden har jag använt mig av i min egen process för att bearbeta empiri.
Framför allt handledning kring mina texter har inneburit möjligheter till alternativa tolkningar än de som jag först gjorde. En handling för att öka graden av öppenhet kan t.ex. uppfattas som stödjande. Samma handling kan dock upplevas som hindrande om den tolkas som att den re-ducerar en nödvändig aspekt av integritet.
Insiders i samarbete
Insiders som samarbetar ökar förutsättningarna att skapa bestående resultat och samtidigt också bidra till demokratisk utveckling. En grupp insiders behöver emellertid uppmärksamma risken för att överordna sig andra deltagare och därmed risken för att inte integrera dessa som fullvärdiga medarbetare. Obalanser när det gäller makt och inflytande kan uppstå mellan akt-ionsforskare och övriga deltagare.
En fråga som Herr och Andersen diskuterar är graden av självständighet för en grupp av insi-ders. En hög grad av självständighet riskerar att leda till en tätare relation i forskargruppen och få som konsekvens distans till andra grupper inom organisationen. För låg grad av själv-ständighet kan å andra sidan leda till för mycket anpassning till det rådande utan aktiv kun-skapsproduktion.
En eller flera insiders i samarbete med outsiders
Insiders som erbjuder outsiders att medverka i olika omfattning allt från ett väl avgränsat samarbete när det gäller ett enskilt moment till ett mer omfattande när det gäller helheten.
Herr och Andersen pekar på två möjligheter att organisera samarbetsrelationer mellan insiders och outsiders. Dels att arbeta i team med ett gemensamt ansvar utan begräsningar mellan insi-ders och outsiinsi-ders, dels att reglera vem som ansvarar för vad och i vilken omfattning. Den första varianten uppfattas i regel som den mest idealiska men förutsätter initialt mycket kon-takttid för att kunna etableras.
Det finns fallgopar i samarbetsmodellen. Med den senare varianten finns risk att deltagarnas arbetsvardag kan tendera att ta över och därmed reducera deras möjligheter till aktiv medver-kan. Dessutom har forskare som regel oftast ett större intresse av att publicera resultat vilket
41 kan driva på deras engagemang i relation till deltagare. Ytterligare en risk är om aktionsfors-karna i för stor utsträckning kliver tillbaka. Deltagarna kan då hamna i en process att reprodu-cera befintlig kunskap i stället för att skapa ny.
Herr och Anderson menar att lösningen att förhindra olika slag av obalanser är att forskare och deltagare gemensamt förhandlar fram en ambitionsnivå som stödjer ömsesidighet. Ut-gångspunkten bör vara att man ser varandra som likvärdiga parter när det gäller möjligheter att bidra och inte bygger in över- eller underordning i kontraktet.
Outsider studerar insiders
Detta perspektiv definierar Herr och Andersen som det med störst grad av distans.
Frågan infinner sig: I vilken utsträckning skiljer sig aktionsforskning när outsiders studerar insiders från andra forskningsmetoder? En faktor som avgör vad vi kallar aktionsforskning är som regel om deltagare är aktiva samarbetspartners eller inte i processen. Samtidigt kan del-tagare vara detta i större eller mindre omfattning och på olika sätt. Etnografiska studier t.ex.
förutsätter observationer av deltagare utan att dessa samspelar med forskaren.
Aktionsforskning kan använda sig av många olika sorters metoder som; frågeformulär, inter-vjuer och observationer, och på så sätt användas som en kompletterande metod.
Slutligen finns det också forskning på aktionsforskningsprojekt utan att den forskningen i sig tillämpar aktionsforskning och det finns forskning av hur aktionsforskare utvecklat metoder för att handleda dialoger när det gäller tillämpning av aktionsforskning. Inte heller dessa nöd-vändigtvis utförda som aktionsforskning som sig.
Multipla positioner
Slutligen och sist lyfter Herr och Andersen ett perspektiv utifrån att aktionsforskare som regel har multipla positioner i sin process och att det är angeläget att undersöka dessa för att bli klar över ev. blinda fläckar. Utgångspunkten för en sådan undersökning kan vara:
• Hur insider/outsiderpositionen löpande förändras i relation till vad som inträffar.
• Hierarkisk position eller grad av informell makt som aktionsforskare i organisationen.
• Position i förhållande olika sociala grupperingar i organisationen som t.ex. klass, ras, etnicitet, sexualitet, ålder, funktion och religion.
• Position i förhållande till kulturella traditioner, samband och nationaliteter.
Att undersöka sina positioner kan användas av aktionsforskaren för att såväl göra sig själv medveten över utifrån vilket perspektiv man arbetar som ett arbetssätt att samla data. Forska-ren kan ha en minoritetsposition och på så sätt uppfatta majoritetsuttryck konturskarpare. Herr och Andersen talar om att vara en outsider inom systemet och ger exemplet att vara kvinna i ett mansdominerat sammanhang.
42