Den 9 mars genomförde konsulten ett introduktionsmöte med samtliga medarbetare på in-stitutionen under en ½ dag. Hans uppgift var att introducera fältteori och gruppdynamik som begrepp samt gå igenom vad en kraftfältsanalys är och hur den utförs. Syftet var att förbereda deltagarna inför det kommande analysarbetet.
Möteslokalen var en större föreläsningssal och deltagarna tog efterhand plats i långa rader av bänkar och stolar i vad man skulle kunna kalla för biografsittning. Ledningen tog plats på podiet och hälsade välkommen med en kortare introduktion om syftet med dagen. Därefter lämnade man över till konsulten.
Konsulten gjorde en övergripande presentation med ambitionen att i stunden fånga ett fältteo-retiskt perspektiv. Han talade om hur samma upplevelse kunde tolkas olika utifrån erfarenhet-er, upplevelser och behov. Därefter inledde han sin förberedda genomgång.
Konsulten presenterade och gick igenom Kurt Lewins begrepp Lifespace och innebörden av begreppet.
Han redovisade Kurt Lewins teorier kring stödjande och hindrande krafter i förändringsarbete;
den del av den teoribildning som ligger till grund för Lewins metod kraftfältsanalys och som är en central del av hans arbete kring att utveckla förståelse för vad gruppdynamik är. Utifrån Lewin talade konsulten också om hur grupper konstrueras, framför allt med stöd av relationer och hur relationer skapar samberoende.
Konsultens presentation av kraftfältsanalys väckte intresse och deltagare engagerade sig och ställde frågor, framför allt kring krafter.
Konsulten redogjorde för Kurt Lewins trestegsmodell för förändring: Unfreezing-mowing-freezing i form av en variant som han anpassat till en cirkulär beskrivning för att underlätta en icke linjär tolkning av modellen (Burnes 2006).
Hans avsikt var att därefter gå igenom grunderna för aktionsforskning samt presentera kraft-fältsanalys som analysmodell utifrån Cunninghams (2001) beskrivning men först inleda med ett samtal om öppenhet och tillit.
Konsulten talade om sambandet mellan öppenhet och tillit som brukar användas för att för-klara vad som är nödvändigt för att utveckla förutsättningar för väl fungerande och produktiva arbetsgrupper. Konsulten refererade till öppenhets- och tillitsspiralen och presenterade mo-dellen på powerpoint (Wendelheim1997).
55 Öppenhet och tillit är beroende av varandra. Graden av öppenheten går att reglera i en relation medan tilliten är en följd av hur relationen upplevs. Ju mer komplex uppgiften är desto högre grad av öppenhet och tillit är önskvärd för att skapa förutsättningar framgång.
Det uppstod ett samtal om institutionens takhöjd. Ett antal medarbetare ville pröva frågan om tillit. Frågorna handlade om vilka risker man som medarbetare tar, när det gäller den fortsatta forskarkarriären, om man redovisar kritiska synpunkter på institutionens organisation och ledarskap. Uppfattningen var att den egna forskarkarriären riskeras att gå i stå, om man är öppet kritisk till institutionsledningen, redovisades och frågan ställdes om det är möjligt att öka graden av tillit i en organisation där den saknas och i så fall hur. En medarbetares an-strängde sig uppenbarligen när vederbörande ställde en fråga om detta till prefekten. Färgen steg på halsen hos frågeställaren.
Forskaren och prefekten samtalade.
Konsulten berättade att medlemmar i en grupp kan pröva graden av öppenhet i en övning. Det förutsätter att var och en som deltar är öppen och tydlig med sina gränser och förutsättningar.
Han berättade om erfarenheter av att genomföra övningen. ”Vi vet att världsrekordet i höjd-hopp för män är 242 cm. Jag har genomfört övningen i en grupp där medlemmarna anonymt fått ange sitt subjektiva värde på den egna organisationens takhöjd i relation till världsrekor-det. Så har jag redovisat data på whiteboard och vi har kunnat föra ett samtal om hur dessa data kan tolkas.”
En av deltagarna föreslog att övningen skulle genomföras.
Förutsättningarna, om övningen skulle genomföras, var att det skulle vara frivilligt att delta och att man gör det anonymt. Ca 2/3-delar (27 personer) av deltagarna lämnade återkoppling.
25 lämnade numeriska data, två lämnade skriftliga.
Konsulten samlade in data. Han läste upp dessa och proprefekten antecknade på tavlan.
Sammanställning:
56
Snittvärdet var 161 och medianvärdet 178,5.
Skriftliga: ”Ingen uppfattning idag. NN” samt ”Jag hoppar så högt att jag gör mig illa när jag landar.”
När samtliga data redovisats, och deltagarna under en stunds tystnad begrundat resultatet, frågade konsulten efter reflektioner. Någon ställde frågan: ”Vem har svarat 242?” Den som gjort det gav sig till känna och förklarade sitt svar. Konsulten gjorde detta till ett exempel på hur organisationen prövade sin tillit.
Konsulten bad prefekt och proprefekt att sätta sig mitt emot varandra, framför sina medarbe-tare, och samtala med varandra om sina tankar och känslor utifrån resultatet (”som om ni sit-ter för er själva och talar med varandra utan att några andra lyssnar”.) Institutionsledningen berättade över den sorg över kritiska data som dom upplevde och uttryckte att det inte finns anledning att tvivla på deras vilja och ambition att komma tillrätta med situationen. Man väl-komnade kritiska synpunkter och var tydliga med att säga att ingen riskerar sin karriär om man redovisar kritiska uppfattningar om ledningen och organisationen.
Konsulten bjöd in deltagarna till reflektion och återkoppling till ledningen utifrån vad man hört. Ett antal fortsatta rädslor redovisades kring faran för att den egna karriären skulle hotas om man skulle vara öppen med sin kritik.
Mötet avslutades med att institutionsledningen bjöd in samtliga medarbetare att delta i arbetet med kraftfältsanalyser och att i dessa diskutera och redovisa sina åsikter. Deltagare från ar-betsgruppen stödde inbjudan och förstärkte den med att dela med sig av sina positiva erfaren-heter från förberedelsearbetet.
Processanalys
Konsulten hade en agenda med en väl förberedd PP-presentation och uppkopplad via sin da-tor med möjligheter att visa PP-bilder. Anpassningen innebar en sittning som var traditionell
57 i förhållande till sammanhanget med ledningen inledningsvis på podiet och konsulten som föreläsare framför deltagarna. Deltagarna placerades som åhörare mitt emot.
Presentationerna väckte intresse dels genom att några deltagare intervenerade med egna, eller kompletterande, förklaringsmodeller till vad konsulten talade om. Dels att några delta-gare återkommande lyfte frågan om tillit. Såväl stödjande som hindrande krafter tog stor plats. Teorier och modeller var av underordnad betydelse. Deltagarna var mer intresserade av sin faktiska arbetsvardag och konsulten anpassade sig till detta. Graden av interaktivitet mellan konsulten och deltagare ökade.
Frågan om bristande tillit återkom och konsulten lämnade sin förberedda PP-presentation och tog i initiativ till en ”höjdhoppstävling” som handlade om upplevelsen av tillit och tak-höjd i organisationen. Konsultens syfte med övningen var att åstadkomma ett praktiskt och konkret inslag i processen med syfte att lämna en kommunikationsnivå ”prat om” för att i stället undersöka nivån ”här och nu”.
Konsulten noterade att framför allt en deltagare återkommande gav röst åt rädslan för en sämre karriärutveckling som forskare om man uttalar kritik mot hur ledningen sköter sitt uppdrag.
Konsulten placerade avslutningsvis ledningen i en övning framför sina medarbetare med uppgiften att reflektera över deras budskap och att avsluta sammankomsten.
Fältteoretisk tolkning av skeenden
Konsultens föreställning om sammanhanget, och hans tolkning av rummet och dess möble-ring, ledde till att han tog initiativ att etablera ett mönster bestående av föreläsare och åhö-rare. Det mönstret utsattes för en störning vilket är ett exempel på ett möte mellan stödjande och hindrande krafter.
Ytterligare en fältteoretisk tolkning är att sittningen bidrog till att återskapa den polarise-rande tradition som präglar den naturvetenskapliga akademiska miljön i sökandet efter san-ning. Det uppstod ett möte mellan olika vetenskapsteoretiska förhållningssätt. En samhällsve-tenskaplig hermeneutisk med utrymme för flera olika sanningar och en naturvesamhällsve-tenskaplig med sökande efter sanningen.
Olika roller återskapades med stöd av sittningen: ”Diskutant” (konsulten), ”försvarare”
(ledningen) och ”opponent” (kritiska medarbetare).
En fältteoretisk analys, med stöd av gestaltpsykologin, är att den person som återkommande var kritisk gav röst åt hela gruppen. ”Händelser i gruppen kan sägas vara en del av en gestalt med en figur (en person, en röst, en dialog) i förgrunden medan gruppen utgör bakgrunden”
(Widlund, Inge 1995, sid. 75).
”Höjdhoppstävlingen” var ett uttryck för konsultens behov av ledarskap. Utgångspunkten för konsultens agerande var hans tolkning av konsultkontraktet med makt, när det gäller t.ex. mål
58 och ansvar, att agera på jämbördig nivå med ledningen. Kontraktet skapade otydliga gränser för roller och ansvar mellan konsult och ledning sett ur medarbetarnivå. Konsulten agerade ledare.
59