7.4 Research fas 2
7.5.7 Färdigställande av koncept
Ovanstående koncept presenterades för Thomas Waldner på Sony Ericsson. Nu ansågs att formen började närma sig ett tillfredställande slutresultat men många detaljer kvarstod. Några av dessa detaljer var placering av kontakter, placering av mikrofon/högtalare, placering av kamera, den exakta utformningen av bakstyckets kurvatur, samt frontens böjda ändar.
7.5.7.1 Placering av kontakter
Redan tidigt i projektet hade kontakters existerande ifrågasatts. Detta eftersom dockning av enheter med varandra enligt trendanalysen var gammaldags och att framtiden handlade om trådlösa överförningar. Micro-USB kontaken som sitter på i princip alla Android-telefoner idag används till att dels ladda telefonen och dels till att föra över filer från en dator. Ingen av dessa funktioner kräver dock en fysisk kontakt. Laddning kan ske via induktion som redan idag erbjuds av bland andra Wildcharge69 och Powermat70. Filöverföring kan utan problem ske
trådlöst via WiFi eller Bluetooth.
3,5mm kontakten som även den i princip är standard på Androidbaserade telefoner används för
69 Wildcharge http://www.wildcharge.com/ 2011-05-08 70
49 att ansluta hörlurar och externa högtalare/stereoanläggning. Även här finns gott om trådlösa lösningar Sony Ericcson erbjuder flera olika typer av Bluetooth-lösningar däribland MW60071
(Figur 27) och HBH-IS80072 (Figur 27).Med MW600 kan man ansluta vilka hörlurar som helst
med en 3,5mm kontakt. Produkten ger även användaren möjlighet att styra funktioner och läsa låttitlar direkt utan att behöva röra telefonen. HBH-IS800 är en enklare variant som erbjuder mindre funktioner men med lägre vikt, här är även hörlurarna integrerade i Bluetooth-enheten. De många alternativen till trådburen laddning och data/ljudöverföring tillsammans med den starka trenden mot trådlösa produkter gjorde att det inte ansågs finnas tillräckligt starka argument för att ha kvar fysiska kontakter. Därför beslutades att helt plocka bort kontakterna. Detta gav även mer utrymme för att ta ut svängarna med formgivningen. Borttagandet av fysiska kontakter frigör även mycket utrymme inuti produkten vilket är av stort intresse för
tillverkarna. Ett exempel på detta är en patentansökan73 Apple gjort där företaget föreslår
kollapsande kontakter (d.v.s. kontakter som blir mindre när de inte används) för att minimera den fysiska storleken. Det extra utrymme som borttagandet av kontakter ger kan även
kompensera det extra utrymme som induktionsladdning kräver.
Figur 27 MW600 (till vänster) HBH-IS800 (till höger).
71 Sony Ericsson http://www.sonyericsson.com/cws/products/accessories/overview/mw600?cc=se&lc=sv#view=overview 2011- 05-08 72
Sony Ericsson http://www.sonyericsson.com/cws/products/accessories/overview/hbh- is800?cc=se&lc=sv#view=overview 2011-05-08
73
US Patent and Trademark Office http://appft1.uspto.gov/netacgi/nph- Parser?Sect1=PTO2&Sect2=HITOFF&p=1&u=%2Fnetahtml%2FPTO%2Fsearch-
bool.html&r=1&f=G&l=50&co1=AND&d=PG01&s1=20110059657.PGNR.&OS=DN/20110059657&RS=DN/20110 059657 2011-05-08
50
7.5.7.2 Placering av kamera och blixt
Det fanns tankar på att centrera kameran på produktens baksida (Figur 28) då detta skulle bidra till det cirkulära formspråk som eftersträvades. Även om detta skulle vara tekniskt möjligt ansågs dock inte fördelarna överväga nackdelarna. Det skulle kräva att man skar ett hål i displayens centrum vilket ansågs förstöra helhetsintrycket. Istället placerades kameran och blixten utanför skärmen på en av produktens kortsidor.
Figur 28 Kameran i centrum (till vänster) Kamerans slutliga placering (till höger).
7.5.7.3 Placering av högtalare på baksidan
Högtalaren på baksidan placerades mitt emot kameran och blixten för att skapa jämvikt i formgivningen och bidra till det cirkulära formspråket. Även själva högtalaren som följer den bakre skärmens kurvatur är utformad för att bidra till detta formspråk.
Figur 29 Högtalare.
51 Kurvaturen på bakstycket var en av de stora formmässiga utmaningarna i detta projekt. Kraven på formen var många. Den skulle erbjuda tillräckliga ytor för skärmar på både sidorna och baksidan. Dessa ytor fick bara vara enkelkrökta då skärmarna inte klarar av att dubbelkrökas. Som motvikt på detta krav på tillräcklig storlek fanns sedan kravet på att formen skulle vara extremt tunn för att följa trenden med tunnare produkter. Den skulle även samspela med den dominerande glasfronten på ett sätt som gör att användaren inser den dubbelsidiga funktionen i produkten. Samtidigt ska användaren inse skillnaden på dessa två sidor.
För att hitta den perfekta kurvaturen för bakstycket gjordes en rad olika 3D-modeller som sedan ställdes upp sida vid sida. Nummer 11 valdes som den slutgiltliga formen då den ansågs äga alla de kvaliteer som efterfrågades.
Figur 30 Baksidans kurvatur.
7.5.7.5 Frontens ändar
Glasfrontens ändar var även den en av de stora utmaningarna med formgivningen i detta projekt då storleken och vinkel på dessa hade mycket stor inverkan på formspråket. I början av
konceptet var dessa ändar cirkulärt skurna (Figur 30 - modell 1) men när skissmodellen tillverkades upptäcktes en intressantare form. Genom att plana ut ändens kurvatur (Figur 31 – modell 2) och samtidigt ge brytlinjen mellan den plana ytan och den böjda ytan en kurva. Detta resulterade i en mer tredimensionell form och mängden död yta (yta utan interaktion) kunde minskas. Detta frigjorde även yta för att placera en front-kamera samt nödvändiga sensorer.
Figur 31 Frontens variationer.
7.5.7.6 Placering av mikrofon/högtalare på framsidan
52 formen på glaset var fastställd testades därför en mängd olika hålbilder och placeringar av dessa för att hitta den optimala placeringen. Det vinnande alternativet blev nummer 8. (Figur 32) Detta på grund av följande:
- Om hålet satt på den plana ytan mot glaset skulle ljudet ha en mer direkt väg i förhållande till öra och mun.
- Hålbilden ansågs även passa in i formspråket bättre än övriga alternativ.
- Hålbilden erbjöd en stor yta för högtalare/mikrofon samtidigt som den gjorde litet intryck på formen i helhet.
53
8 Slutresultat
I följande kapitel presenteras det slutgiltiga konceptets funktioner, formgivning och tänkta användning.
(1) Högtalare och mikrofon för röstsamtal. Det sitter både högtalare och mikrofon på båda sidor om skärmen, detta för att eliminera behovet av att hålla telefonen på ett visst håll.
(2) Frontkamera sitter under glasfronten för att låta fronten vara så ren som möjligt.
(3) Ljus och närhetssensor för att automatisk ljusstyrka på skärmen respektive avstängning av skärmen vid röstsamtal.
(4) Kombinerad blixt och videolampa för användning tillsammans med kameran. (5) Telefonens huvudkamera.
(6) Sidoskärm (E-ink)
(7) Chassiet är den enda delen på produkten som har en bestämd färg (förutom vissa delar av fronten). (8) Högtalare
(9) Bakre skärm (E-ink)
(10) Högtalare och mikrofon för röstsamtal. (11) Sidoskärm (E-ink)
54
8.1 Användning
Det som skapats i detta projekt är egentligen en ny typ av plattform för utvecklare att skriva applikationer till. Detta eftersom projektet avgränsats till att hantera design av fysiska
produkter och inte involvera mjukvaruutveckling. På grund av detta presenteras endast korta idéer på hur produkten kan användas.
8.1.1 Webbanvändning
Istället för att behöva dölja en stor del av skärmen med fingret då man ska skrolla, klicka eller zooma kan man använda sidorna eller baksidan. Baksidan kan fungera som en traditionell trackpad till en laptop och sidorna som skroll-lister.
8.1.2 Fotografering
Vid fotografering kan relevanta knappar som till exempel på/av-läge för blixt visas på sidorna. Baksidan erbjuder användaren att visa text och bilder för motivet (vid fotografering av
människor) som figur nummer 32 visar.
Figur 33 Budskap på baksidan vid fotografering.
8.1.3 Mediaanvändning
Vid mediauppspelning (film och musik) kan sidorna användas som kontroll-ytor. (se figur nummer 33). Här kan man placera knappar för spela/paus, nästa låta, spola och även
volymkontroll. Genom att man ger volymkontrollen en hel sida kan man uppnå en mycket hög inställningsprecision och exakthet. Då telefonen inte har någon utgång för hörlurar kopplas dessa istället samman över bluetooth.
55
8.1.4 Navigering
Vid navigering kan sidorna användas för att ge taktil vägbeskrivning. Om användaren håller produkten så att denne känner båda sidorna samtidigt kan produkten ge vibrationer på den sidan användaren föreslås gå.
8.1.5 Texthantering
Vid texthantering kan baksidan användas som ett extra tangentbord, vanliga tangenter kan placeras här. Exempelvis ”space” och ”enter” som syns i figur nummer 34. På så sätt kan man både frigöra utrymme på det vanliga tangentbordet samtidigt som man ger användaren möjlighet att använda fler fingrar och därigenom skriva snabbare.
Figur 35 Knappar på baksidan.
8.1.6 Strömhantering
Telefonen saknar helt fysiska knappar. Detta är inga problem vid användning och det finns flera modeller (däribland Samsung Nexus S)74 som redan idag inte använder fysiska knappar. För att
sätta igång telefonen när den är i viloläge används en virtuell knapp (se figur nummer 36) på någon av E-ink skärmarna. Denna knapp utnyttjar de omvända egenskaperna hos de
piezoelektriska materialen som gör att ström genereras när materialet trycks ihop.
Produkten laddas via induktionsladdning som redan idag används för att ladda hemelektronik trådlöst. Detta gör att den slipper ha en fysisk kontakt som tar upp stor plats och i vilken det riskerar att uppstå glapp efter en längre tids användning.
Figur 36 On/off knapp på baksidan.
74 Samsung http://www.samsung.com/se/news/newsRead.do?news_group=productnews&news_seq=22865
56
8.2 Bakre skärmen
Förslag på ickeapplikationsspecifika saker den bakre skärmen skulle kunna användas till.
8.2.1 Klocka
Eftersom E-ink skärmen inte drar ström när den inte rör sig (och även då mycket lite) skulle man kunna ha en klocka på baksidan av telefonen (se sida nummer 54, figur nummer 36). Fördelarna med detta skulle vara att användaren aldrig behöver sätta igång huvudskärmen för att kunna se klockan. Det skulle även gå att avläsa tiden i fullt solljus.
8.2.2 Rörlig bakgrund
Möjligheten att ha rörliga bilder och videoklipp på den bakre skärmen skulle kunna öppna upp en ny värld av användaranpassning. Hela produkten (baksidan och sidorna) skulle kunna förändras under dagen. Detta skulle kunna vara beroende på vad du lyssnar på för musik, hur mycket batteri telefonen har kvar, vilken ljudprofil telefonen är inställd på, vilken tid på dygnet det är, var du befinner dig med mera.
8.2.3 Fjärrkontroll
En smartphone är något av den optimala fjärrkontrollen, särskilt med tanke på den uppsjö av Androidkompatibla produkter som är på väg och som redan finns på marknaden. När du befinner dig i hemmet skulle baksidan kunna täckas av fjärrkontroller till TV, stereo, belysning med mera. För mer avancerade uppgifter som till exempel surfa via TVn skulle baksidan kunna erbjuda ett fullt QWERTY-tangentbord75. Allt detta utan att dra i närheten av så mycket ström
som om man använt huvudskärmen.
75
57
8.3 Formspråk
Formgivningen är tänkt att spegla en produkt färdig för konsumentmarknaden och inte ett ”designkoncept”. På grund av detta har en hel del kompromisser gjorts för att produkten ska bli gångbar på marknaden. Ett exempel på detta är sidopanelerna. Dessa var större i början av processen och erbjöd då användaren större interaktionsyta vilket ansågs vara en fördel.
Trendanalysen antydde dock att produkterna kommer bli tunnare och tunnare. För att följa med i denna trend fick sidopanelerna bli tunnare.
Liknande kompromisser har fått göras på flera punkter. Borttagandet av kontakter är ett annat exempel. Studenten ansåg att borttagande i dagsläget inte ägde några faktiska fördelar gentemot att ha kvar kontakterna. Det var snarare så att valet att ta bort kontakterna var godtagbart ur användningssynpunkt. Men ur trendsynpunkt var det i princip ett måste (för att kunna producera en tunnare produkt) och det tillförde en nyhet (i marknadsföringssyfte).
58
8.4 Prototyp
Efter att formen och konceptet var färdigt tillverkades en prototyp. Syftet med denna var att använda den som presentationsmaterial. Dels på Examensutställningen på Form/Design center i Malmö (27 maj-12 juni 2011) och dels till slutpresentationen av arbetet.
För att uppnå den detaljprecision som krävdes anlitades Larsens Modellverkstad för att göra vissa delar av arbetet.
Fronten frästes ur ett stycke akrylglas. På grund av frontens komplexa form fick den fräsas från två håll. Bakstycket skrevs ut i 3D-skrivare i fyra delar (sidoskärmar, bakre skärmen samt chassi). Vid leverans var alla dessa delar i stort behov av slipning.
Figur 38 Delarna vid leverans.
Fronten våtslipades med först 600 sen 1200-papper. Efter det polerades den med Autosol-pasta och papper i nära fem timmar för att uppnå önskat resultat. När fronten var färdigpolerad skars en vinylschablon ut med en laserskärare. Denna schablon fästes sen på insidan av fronten och lämnade då plats till skärmen samt kamera och sensorer. Resten fick ett svart högblankt utseende.
Sidoskärmarna samt chassiet var inte i lika stort behov av slipning, dessa våtslipades med 1200- papper och lackerades sedan vita. Den bakre skärmen krävde lite mer slipning, först 600-papper och sedan 1200-papper. För att få den att bli helt jämn sprayspacklades även denna del innan den lackerades. Till slut klarlackerades dessa delar.
Innan 3D-underlaget skickades till modellverkstan gjordes ett hålrum i modellen där en tyngd kunde placeras för att prototypen skulle få en mer trovärdig vikt. För att kunna visa upp modellen på utställningen utan att göra ingrepp eller dölja för mycket placerades magneter i
59 detta hålrum. En Neodymmagnet placerades sedan i displaystället.
Figur 39 Magneter samt fästandordning.
Skärmbilden skrevs ut på fotopapper och placerades sedan under skärmen där det fanns en 0,2mm djup nersänkning för denna. Några olika skärmbilder skrevs ut för att kunna alternera dessa vid fotografering av modellen.
8.5 Bilder på prototypen
60
9 Diskussion om processen
Designprocessen har precis som förstudien varit allt annat än rak. Men den har varit utforskande och enormt lärorik för studenten. Att det var relativt lång tid mellan
handledningstillfällena ledde till att koncept kunde komma långt innan de blev sågade. Detta hade såklart en negativ inverkan på tidsplanen då ibland flera veckors arbete var ”bortkastat”. Men bortkastat var det inte, för denna möjlighet att ta koncepten så pass långt innan de lades åt sidan genererade mängder med idéer på detaljnivå. Idéer och lösningar som hade undgått studenten om denne haft frekventare möten med handledaren.
Eftersom detta projekt är det tidsmässigt största studenten har gjort fanns här en annan möjlighet att kunna gå ner på riktig detaljnivå på; kurvor, hålbilder och placering av små detaljer. Även detta var enormt lärorikt då det här framkom en mängd problem. När det fanns ett dussin olika variationer av en till synes minimal detalj att välja på framkom hur mycket designerns roll i denna bransch handlar om just detaljer.
Målet att skapa en produkt som var redo för kommersiell lansering var en intressant faktor som påverkade designprocessen mycket. Detta ledde till att det fanns väldigt strikta riktlinjer för hur produkten skulle se ut, dess storlek och funktioner. Problemet var bara att dessa riktlinjer fick studenten själv gräva fram ur trendanalysen och de var på så sätt en tolkningsfråga.
61
10 Referenslista
10.1 Böcker
Kenneth Österlin (2007), Design i fokus, för produktutveckling 2:a upplagan, Liber AB
10.2 Rapporter mm
Westbergh, P, Gustavsson, J.S, Kögel, B, Haglund, Å, Larsson, A, Mutig, A, Nadtochiy, A,
Bimberg, D, Joel, A. 40 Gbit/s error-free operation of an oxide-confined 850 nm VCSEL. Göteborg: Chalmers Tekniska Högskola, 40 Gbit/s error-free operation of an oxide-confined 850 nm VCSEL, 2010.2011-03-04