Fånga intresset vid högläsning

Under intervjuerna var en av våra frågor till förskollärarna vilka eventuella utmaningar som kan kopplas till högläsning. Utöver organisationen och problematiken som kan komma med tidsbrist och personalbrist så var ett återkommande svar från förskollärarna intresset för högläsning. Förskollärarnas syn på intresset som en utmaning ses på olika sätt och dessa kommer att presenteras nedan som visar på två sätt där intresset kan ses som en utmaning i arbetet med högläsning.

Förskollärare 4 nämner hur intresset vid högläsning är en bidragande faktor för att läsningen blir av och görs med engagemang från pedagogens sida. Därav blir kravet på förskollärare som läsande förebilder av vikt för barnens möjlighet att få språkutveckling och lärande genom högläsning.

Utmaningen skulle jag säga handlar om att hitta intresset att få vara en sprudlande pedagog så elever och barn vill lyssna … hittar man den biten kan man jobba vidare och arbetet med högläsning blir en aktiv process av lärande och utveckling.

(Förskollärare 1)

En av utmaningarna som finns vid högläsning är det engagemang som läsaren har, med det menar förskollärare 1 att om läsaren är sprudlande och har en positiv inställning kring högläsningen så medför det ett intresse hos barnen. Utifrån sina egna erfarenheter berättar förskollärare 1 att pedagoger som inte vill läsa eller inte engagerar sig kommer inte heller att få någon att lyssna.

Jag tror att det behöver växa en insikt inifrån varje pedagog, betydelsen av högläsningen och framför allt behöver man reflektera vad högläsning innebär för mig och vad har de gjort för mig. De behöver ske en process i pedagoger för att man verkligen ska förstå vikten av det.

(Förskollärare 4)

Kopplat till det ovannämnda så är en annan utmaning pedagogernas tankesätt och förhållningssätt kring högläsningen, förskollärare 4 menar att det måste ske en process hos var och en av pedagogerna där de behöver komma underfund med vikten av högläsning och vad det gör för både barnen och de själva. Många ser på aktiviteter i förskolan som projekt och enbart det, att när man är klar med

projektet så släpper man det och går vidare. Förskollärare 4 menar alltså att det måste ske en insikt hos varje pedagog vad betydelsen för till exempel högläsning är och även att pedagogerna måste få

stöttning kring detta.

En annan utmaning som togs upp var barnens intresse och hur pedagogerna arbetade för att hålla det uppe samt fånga deras intresse. Det finns många olika anledningar till att barnen tappar intresset för den aktivitet man planerat att utföra och det är därför av vikt att se svårigheterna för att kunna utveckla olika strategier och hjälpmedel för att motverka detta.

Då grupperna vid högläsning kan vara blandad i den mening att barnen är i olika åldrar, har olika intressen samt olika nivåer av språkkunskaper så blir en av utmaningarna att lyckas fånga barnens intresse för samma bok. När förskollärare 2 berättar om barnens olika nivåer av språkkunskaper syftar hon till de skillnader som kan finnas när det kommer till barn med flerspråkighet. På deras förskola så går det barn som är flerspråkiga och majoriteten har inte svenska som förstaspråk, detta gör att

högläsningen och valet av böcker ska försöka anpassas till de olika språknivåerna. Utmaningen blir då att stimulera de barn som har en bredare språkkunskap samt att fånga upp de barn som är i behov att få stöd i sin språkutveckling för att tillsammans finna ett gemensamt intresse för högläsning.

”jaa, att man får hitta på grejer så att de vill vara där… Och då får man hitta på och hitta annat på sidan om som gör att de tycker att det är spännande, böcker som berör har lättare att fånga barnen.”

(Förskollärare 3)

Förskollärare 3 beskriver att en av utmaningarna är att hålla barnens intresse vid liv under

högläsningen, under tiden som projektet dialogic book reading var aktivt så hade de 6 olika böcker

som de fick använda sig av, de skulle läsa böckerna för barnen 20 minuter per dag, 5 dagar i veckan, under 5 veckor. Pedagogerna som deltog kunde se stora utmaningar med att försöka hålla uppe intresset hos barnen under den tiden. Man fick hitta på olika knep för att läsningen skulle fortsätta att vara roligt och spännande, till exempel om de läser om cyklar så kunde man lägga sig på golvet och visa hur man cyklar med benen. Det här gjorde man för att bryta aktiviteten och det inte skulle bli ett konstant lyssnande från barnens håll. Även att låta barnen få välja böcker efter intresse och som berör de är en del som kan vara till hjälp att hålla deras intresse vid liv.

Förskollärare 6 nämner också utmaningen med att hålla hela barngruppen intresserad av det som man läser.

Att hålla hela gruppens intresse vid liv, det är ofta att när ett barn tappar fokus och blir intresserad utav något annat så följer ofta de andra barnen efter… Då måste man försöka fånga upp hela gruppens intresse igen och det kan vara svårt.

(Förskollärare 6)

Förskollärare 6 berättar hur det kan vara utmanande att försöka få hela barngruppen att vara aktiva lyssnare och delta i aktiviteten. Att barn följer ofta varandra och är det ett barn som tappar intresset och vill hitta en annan aktivitet att starta så följer ofta flera barn med, då kan man behöva ha vissa knep och verktyg för att veta hur man ska fånga upp barnen igen.

”Men också tycker jag att en utmaning är att hitta böcker som intresserar alla det är lite splittrat i barngruppen så att hitta bra böcker har varit viktigt.”

(Förskollärare 5)

Förskollärare 5 berättar att de har ofta hela barngruppen vid samlingarna när de läser för barnen och då är det en grupp om 12 och hur det kan vara utmanande att hitta böcker som intresserar hela

barngruppen som man läser för. De försöker i den mån som går att dela upp sig i två mindre grupper med 6 barn i varje grupp för att underlätta för den som läser. Pedagogerna blandar då de äldre och yngre barnen för att de yngre ska få ta del av de äldre barnens språk och tankar för att vidare bli utmanade till att själva delta i diskussionerna som sker kring boken.

Att fånga barn intresse och hålla det vid liv under högläsningen är en utmaning som alla förskollärare nämner och i relation till det sociokulturella perspektivet kan det kopplas till begreppet

intersubjektivitet. Gjems redogör för begreppet intersubjektivitet och förklarar då det som ett väglett deltagande och en gemensam uppmärksamhetsfokus inom en situation eller ett ämne. Författaren beskriver hur dessa två är viktiga delar i barns utveckling och lärande och hur ett väglett deltagande från pedagogen möjliggör ett överförande av kunskap mellan pedagogen och barnet. När man har barn som deltar i aktiviteter så blir det viktigt att man hittar ett gemensamt uppmärksamhetsfokus för att barnen ska ha möjlighet att ta till sig av den aktiva lärandeprocessen. (Gjems 2011, s. 26).

Förskollärarna uttrycker att det kan finnas utmaningar med att ha barngrupper där de finns olika åldrar, olika nivåer av språkkunskaper eller andra bidragande faktorer till att barnen inte är på samma nivå i utvecklingen. I relation till det sociokulturella perspektivet så kan uppfattningen om att ha grupper med barn i olika åldrar både vara att det är givande och ses som en utmaning. Med det menas att barn med olika nivåer kan ge goda möjligheter kring deras språkutveckling då de har möjlighet att stötta varandra och leda den utvecklande individen till ny kunskap men det kan även vara hämmande i den mening att de barn som är längre fram i utvecklingen kan tappa fokus och inte få samma utmanande stimulering som krävs (Nilsen 2018, s. 58).

Att ha olika arbetssätt och knep för att hålla barnen intresserade vid högläsningen, var något som var ett återkommande svar under intervjuerna. Förskollärarna berättar hur de använder sig utav till exempel olika böcker som de vet fångar barnens intresse och det kan vara fysiska böcker som barnen varit med på biblioteket och lånat eller digitala böcker som finns på lärplattan. Kopplat till begreppet artefakter som är en del utav det sociokulturella perspektivet så är uppfattningen då att förskollärarna använder sig av detta medierande redskapet för att möjliggöra lärandet under aktiviteten (Säljö 2014, s.29).