Vidare forskning

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärare arbetar med högläsning som en

språkutvecklande aktivitet i förskolan. Resultatet i studien visar hur det finns olika arbetssätt att göra högläsningen språkutvecklande men även hur viktigt det är att pedagogerna är medvetna om hur viktig del högläsningen har kopplat till barns utveckling i förskolan. Vidare forskning som skulle vara intressant att få ta del av vore att inrikta sig på pedagoger som inte jobbar lika aktivt med högläsningen i sin verksamhet, få ta del av deras tankar och åsikter kring hur högläsningen ses som en

språkutvecklande aktivitet. De vore av intresse att få en bredare kunskap om hur förskollärare ställer sig till användningen av olika arbetssätt inom högläsningen och hur de förskollärare som inte arbetar aktivt med till exempel dialogisk läsning använder för arbetssätt för att främja språkutvecklingen i förskolan. Om vi hade mer tid under studien hade vi kunnat intervjua fler förskollärare för att få fler perspektiv och föreställningar om högläsning och språkutveckling där alla respondenter kanske inte skulle komma att ha liknande syn på det.

Referenslista

Alatalo, T. (2021). Högläsning: didaktik för språk-, läs- och skrivutveckling. (1. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Alatalo, T. & Westlund, B. (2019). Preschool teachers’ perceptions about read-alouds as a means to support children’s early literacy and language development. Journal of Early Childhood Literacy.

3(21), ss. 413-443.

DOI:10.1177/1468798419852136

Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology. 3(2) ss. 77–101.

DOI:10.1191/1478088706qp063oa

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3. uppl.). Stockholm: Liber.

Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. (1. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Damber, U. (2015) Read-alouds in preschool – A matter of discipline? Journal of Early Childhood Literacy. 15(2), ss. 256–280.

DOI:10.1177/1468798414522823

FUFF (u.å.). Forskningsetiska övervägande.

https://athena.itslearning.com/ContentArea/ContentArea.aspx?LocationID=10256&LocationType=1

Hargrave, A. & Sénéchal, M. (2000). A Book Reading Intervention with Preschool Children Who Have Limited Vocabularies: The Benefits of Regular Reading and Dialogic Reading. Early Childhood Research Quarterly. 15(1), ss. 75–80.

DOI:10.1016/S0885-2006(99)00038-1

Johannessen, A., Tufte, P.A. & Christoffersen, L. (2020). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. (2. uppl.). Stockholm: Liber.

Nilsen, M. (2018). Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan. Diss.

Göteborg: Göteborgs universitet.

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/57483/1/gupea_2077_57483_1.pdf

Pentimonti, J. & Justice, L. (2010) Teachers’ Use of Scaffolding Strategies During Read Alouds in the Preschool Classroom. Early Childhood Education Journal. 37(241), ss. 241-248.

DOI:10.1007/s10643-009-0348-6

Ping, M. (2014) Group interactions in dialogic book reading activities as a language learning context in preschool. Learning Culture and Social Interaction. 3(2), ss. 146–158.

DOI:10.1016/j.lcsi.2014.03.001

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553968116077/pdf4001.pdf

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/Godforskningssed_VR_

2017.pdf?fbclid=IwAR2bQNdfntf_GearCpuvZf0Vp9FSfDqH64i3zpkVt988gR7WGEoC2iTC8VM

Shedd, M. & Duke, N. (2008). The Power of Planning Developing Effective Read-Alouds. Young Children. 63(6) ss. 22-27.

https://www-jstor-org.ezp.sub.su.se/stable/42730349

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Widerberg, K. (2011). Kvalitativ forskning i praktiken. (12. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

8. Bilagor

Bilaga 1:

Intervjuguide

• Hur länge har du jobbat som förskollärare?

• Hur länge har du jobbat på där/här?

• Med vilka åldrar jobbar du med?

• Jobbar ni med högläsning i verksamheten? Och isåfall vilka sammanhang?

• Hur jobbar ni med högläsning på eran avdelning?

• Hur ser storleken på barngruppen ut när/om när ni har högläsning?

• Hur ser dom olika sammanhangen ut?

• Skulle du säga att ni anpassar valet av läsmaterial till barngruppen som deltar?

• Om ni gör det, använder ni något speciellt material?

• Hur ser du på högläsning som en språkutvecklande aktivitet?

• Vad tycker du är en fördel med att ha högläsning på förskolan?

• Kan du se några utmaningar med högläsning på förskolan?

• Hur upplever du att barns språk utvecklas i relation till högläsning?

• Jobbar ni något med utvärdering och uppföljning av aktiviteterna i verksamheten?

Bilaga 2:

Samtyckesbrev

Hej kära förskollärare!

Vi är studenter på Barn- och Ungdomsvetenskapliga Institutionen, avdelningen för

förskollärarutbildning och förskoleforskning vid Stockholms universitet. Inom ramen för vår sista och avslutande kurs på förskollärarutbildningen ska vi skriva ett examensarbete. Vår studie kommer handla om högläsning och språkutveckling.

För att samla in material till arbetet skulle vi vilja intervjua förskollärare under V.46 och V.47.

Vid dessa tillfällen vill vi intervjua förskollärare med hjälp av anteckningar/ljudupptagningar.

Ni kommer att ta del av en semi-strukturerad intervju där ni kommer få möjlighet att besvara frågor som berör språkutveckling och högläsning. Vi tänker att en intervju varar ungefär 30 minuter och görs över Zoom.

Ett självständigt arbete är reglerat av regler om tystnadsplikt, dataskyddsförordningen (GDPR) samt Vetenskapsrådets skrift om God Forskningssed. Detta innebär exempelvis att barnets, familjens, personalens och förskolans identitet inte får avslöjas och att fullständig konfidentialitet gäller. Allt insamlat material kommer därmed att avidentifieras och inga listor/register över personuppgifter kommer att upprättas. Det dokumenterade materialet får endast användas för vår egen bearbetning och analys samt sammanställas i en uppsats.

Materialet kommer att förstöras efter att uppsatsen är godkänd. Uppsatsen kommer att publiceras digitalt.

Med detta brev vill vi be om ert medgivande för ert medverkande i studien. All medverkan är frivillig och kan när som helst avbrytas, med detta menas att man har rätt till att avbryta medverkan innan, under, samt efter intervjun om det inte känns rätt.

Samtycker ni till studien så kan ni besvara detta mejl med ett godkännande.

Önskar ni ytterligare information är ni välkomna att kontakta oss studenter eller vår handledare vid Stockholms universitet.

Vänliga hälsningar Martina Yousif och Emelie Rosengren

Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm

Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se