däremellan: Ett projekt inom Gränsland, broar
och passageriter
Johanna Lundqvist
Margareta Sandström
Annika Axelsson
Sammanfattning
Föräldrar berättar om sina barns tid i förskola och förskoleklass samt övergången däremellan är namnet på ett projekt inom Gränsland, broar och passageriter: Att förstå barns vägar till lärande från förskola till skola. Syftet med projektet var att öka kunskaperna om barns tid i förskola och
förskoleklass samt övergången däremellan genom föräldraintervjuer. Tjugosju föräldrar deltog. I samband med projektet utvecklades en bioekologisk matris och innehållsanalys. Dessa användes i analyser av föräldraintervjuer och framtagande av livsberättelser. Resultaten presenterades i internationell konferens och bokkapitel, och ytterligare resultat avses presenteras i forskningsartiklar1. I det här kapitlet ges en
övergripande beskrivning av projektet Föräldrar berättar om sina barns tid i förskola och förskoleklass samt övergången däremellan.
Nyckelord: bioekologisk utvecklingsmodell, innehållsanalys och matris;
förskola; förskoleklass; livsberättelser; föräldrars perspektiv; övergångar.
1 I samband med att Gränsland, broar och passageriter: Att förstå barns vägar till lärande från
förskola till skola slutrapporterades var artiklar i projektet (Föräldrar berättar om sina barns tid i förskola och förskoleklass samt övergången däremellan) föremål för extern granskning i internationell tidskrift.
Inledning
Projektet om föräldrars perspektiv i forskningsprojektet Gränsland, broar och passageriter: Att förstå barns vägar till lärande från förskola till skola påbörjades våren 2016. Avsikten var att besvara delar av följande
forskningsfråga genom att samla in föräldraberättelser: Vad karaktäriserar övergången mellan förskola, förskoleklass och skola från föräldrars perspektiv?
Axelsson, Lundqvist och Sandström arbetade i projektet. De samlade in föräldraberättelser (studiens data), transkriberade data, utformade
analysverktyg, analyserade berättelserna och skrev fram projektets resultat och publikationer (Axelsson, Lundqvist, & Sandström, 2017; Lundqvist & Sandström, submitted; Sandström, Lundqvist, & Axelsson, submitted). Lundqvist och Sandström har även genomfört en fallstudie om generella och extra övergångsaktiviteter inom Gränsland, broar och passageriter: Att förstå barns vägar till lärande från förskola till skola.
I kapitlet presenteras projektets teoretiska ramverk, deltagare, (preliminära) resultat, analysverktyg och (planerade) publikationer. Den bioekologiska analysprocessens ges ett särskilt utrymme i kapitlet där möjligheter och begränsningar som hämtas från projektets studier lyfts fram och fördjupas. Kapitlet avslutas med diskussioner om hur relationen mellan bioekologisk teori och livsberättelser kan förstås. Kunskaper, implikationer och förslag till vidare forskning diskuteras också.
Projektets teoretiska ramverk och centrala begrepp
Projektet hade Bronfenbrenners bioekologiska utvecklingsmodell
(Bronfenbrenner, 1979; Bronfenbrenner & Morris, 1998) som ett teoretiskt ramverk och använde sig av dess centrala idéer och begrepp i analyser, presentationer och publikationer.
Ett bioekologiskt synsätt på barns utveckling
I samband med att projektet påbörjades inleddes ett samtal om möjliga teorier och ramverk, det vill säga ett samtal om vilka ”glasögon” som skulle kunna bäras under projektet och dess analysarbete. Relativt snart beslutades att använda den välkända bioekologiska utvecklingsmodellen
(Bronfenbrenner, 1979; Bronfenbrenner & Morris, 1998). Valet motiverades bland annat med att (a) föräldrarnas berättelser hade barnet i centrum likt den bioekologiska utvecklingsmodellen och att (b) berättelserna föreföll innehålla flera olika faktorer som direkt eller indirekt uppfattades påverka barns utveckling.
Den bioekologiska utvecklingsmodellen utvecklades av Bronfenbrenner (1979) samt Bronfenbrenner och Morris (1998) under 1900-talets tre sista decennier. Den handlar om vad som påverkar barns utveckling. Till att börja med kallades teorin för en ekologisk utvecklingsmodell. Denna första version av teorin inriktade sig på att förklara vad som i omgivningen påverkar barns utveckling. Den innehåller de välkända begreppen mikro-, meso-, exo- och makrosystem. Några exempel på mikrosystem är hem, förskola och förskoleklass, och några exempel på mesosystem är hem- skolasamverkan samt övergångsaktiviteter mellan förskola och
förskoleklass. Exosystemet och makrosystemet handlar om mer distanserade influenser på barns utveckling, till exempel föräldrars arbetstider och barns rättigheter i nationella lagar samt internationella konventioner och
deklarationer. När teorin sedan utvecklades till en bioekologisk
utvecklingsmodell lades två system till samt ett centralt begrepp som kan relateras till mikrosystem. Dessa två system benämndes biosystem respektive kronosystem, och det centrala begreppet benämndes proximala processer. Biosystem lades till med anledning av att barns utveckling inte enbart påverkas av omgivningen, utan också av barnet själv. Det kan handla om barnets engagemang, inre motivation, förmågor och funktionsgrad. Kronosystemet lades till med anledning av att barns utveckling inte enbart påverkas av barnet själv och omgivningen, utan också av den tid som går. Proximala processer är det som driver utvecklingen framåt och som kan ske i mikrosystem, till exempel att undervisas, lyssna på en saga hemma eller leka med en kamrat. Proximala processer är en förutsättning för utveckling och något som kännetecknar det bioekologiska synsättet på barns utveckling. Alla dessa system samspelar och influerar barns utveckling (Bronfenbrenner, 1979; Bronfenbrenner & Morris, 1998). Projektet utgår därmed från att barns utveckling influeras av proximala processer, barnet själv som person,
kontexten och tiden som går. Teorin kallas därför även för Process-Person- Context-Time modellen (PPCT-model). I projektet förstås en förskola och en förskoleklass som mikrosystem.
Begreppet övergångar
I projektet gjordes en vid tolkning av begreppet övergångar eftersom övergångar som begrepp i relation till lärande och utbildning har en vid innebörd. Begreppet kan förklaras med flera olika ord och uttryck: Förflyttning mellan lärmiljöer, anpassningar till nya lärmiljöer (United Nations Children’s Fund [UNICEF], 2012), kritiska händelser (Ekström, Garpelin, & Kallberg, 2008), milstolpar (Wildenger Welchons & McIntyre, 2015) eller med uttrycken kontinuiteter och diskontinuiteter (Ackesjö, 2014).
I det här projektet definierades övergångar som mesosystem samt som (1) separationer från lärmiljöer, (2) förflyttningar mellan lärmiljöer och (3) införlivande i lärmiljöer (Garpelin, 2014; van Gennep, 1960). De tre stegen
utgör passageritsteorin. Det betyder att övergångar handlade om vad som hände före ett byte av lärmiljö, om flytten i sig från en lärmiljö till en annan (till exempel från en förskoleavdelning till en förskoleklass), om
inskolningsperioden och starten i den nya lärmiljön samt möten med mottagande lärare.
Projektets deltagare, metodansats, datainsamlingsmetod
och analysstrategier
Projektets deltagare presenteras i tabell 1. Det totala antalet deltagande föräldrar var 27, och av dessa var betydligt fler mammor än pappor (mammor n=22; pappor n=5). De allra flesta av dem berättade om en dotter/en son (dotter n=14; son n=14), medan en mamma berättade om två döttrar som var tvillingar. Föräldrarna i projektet bodde i mellersta och östra Sverige och kom från sju olika kommuner. Samtliga intervjuer genomfördes på våren 2016. Innan intervjuerna inleddes informerades föräldrarna om projektets syfte och tilltänka publikationer, samt om att deltagande var frivilligt och möjligt att avbrytas när som helst. I projektets respektive (kommande) publikationer beskrivs hur föräldrar kontaktades och valdes ut. De 27 föräldrarna (samt barn och lärmiljöer som beskrevs av dem) deltog inte i någon annan del av Gränsland, broar och passageriter: Att förstå barns vägar till lärande från förskola till skola.
I projektet inspirerades vi av en metodansats som kallas för
livsberättelser (Bertaux, 1981; Goodson & Sikes, 2001; Jepson Wigg, 2015; Perez Prieto, 2006). Livsberättelser är berättelser som konstrueras av forskare utifrån längre retrospektiva och tillbakablickande intervjuer. Retrospektiva intervjuer handlar om människors livserfarenheter och reflektioner över dessa. De livsberättelser som konstrueras utifrån dessa kan förstås som koncentreringar och sammanfattningar av livserfarenheter och reflektioner. Ofta har retrospektiva intervjuer ett eller flera valda fokus. I det här projektet var fokus föräldrars syn på barns tid i förskola och
förskoleklass samt övergången däremellan. Jepson Wigg (2015) förklarar livsberättelser på följande sätt: ”Inom livsberättelseforskning tar forskaren fasta på historieberättande och använder det för att skapa förståelse kring människors liv så som de själva minns och berättar om det” (s. 238). Intresset är sällan avgränsat till en särskild händelse eller kort episod i en människas liv. Jepson Wigg (2015) skriver att denna “metodansats passar bra att använda när forskaren är intresserad av människors erfarenheter ur ett längre perspektiv” (s. 238).
Det finns både styrkor och svagheter med livsberättelseansats i forskning (Bryman, 2011). En styrka är att vikt läggs vid individers egna uppfattningar, synsätt och erfarenheter som i annan forskning kan komma i
skymundan. En annan styrka är att inledande frågeställningar är öppna i sin karaktär vilket gör det möjligt för berättare att själva välja ut vad som ska berättas. En svaghet med ansatsen är att materialet kan uppfattas för omfattande och spretigt, och en annan att resultat inte kan generaliseras.
De retrospektiva intervjuerna analyserades med hjälp av en bioekologisk innehållsanalys och matris (Axelsson, Lundqvist, & Sandström, 2017; Lundqvist & Sandström, submitted; Lundqvist, Sandström, & Axelsson, 2016
;
Sandström, Lundqvist, & Axelsson,submitted). Den bioekologiska innehållsanalysen och matrisen utvecklades under projektets gång.
Tabell 1. Antalet respondenter, mammor eller pappor, söner eller döttrar och antalet transkriberade sidor per intervju
Respondent Mamma/
Pappa
Dotter/son Antalet
transkriberade sidor
1 Mamma Dotter 14 sidor
2 Mamma Son 15 sidor
3 Mamma Son 10 sidor
4 Mamma Dotter 10 sidor
5 Mamma Dotter 14 sidor
6 Mamma Son 11 sidor
7 Mamma Dotter 10 sidor
8 Mamma Son 12 sidor
9 Mamma Son 14 sidor
10 Mamma Dotter 12 sidor
11 Mamma Son 18 sidor
12 Mamma Dotter 14 sidor
13 Pappa Son 10 sidor
14 Pappa Son 11 sidor
15 Pappa Dotter 13 sidor
16 Mamma Son 16 sidor
17 Mamma Son 15 sidor
18 Pappa Son 14 sidor
19 Mamma Son 12 sidor
20 Mamma Döttrar 12 sidor
21 Mamma Dotter 10 sidor
22 Mamma Dotter 15 sidor
23 Pappa Dotter 15 sidor
24 Mamma Son 17 sidor
25 Mamma Dotter 11 sidor
26 Mamma Son 23 sidor
27 Mamma Dotter 16 sidor
Not. Föräldrar, (N=27). Mammor, (n=22). Pappor, (n=5). Söner, (n=14). Döttrar, (n=14). Totalt antal sidor i A4, Times New Roman och 12 pkt, (N=364). Genomsnittligt antal sidor i A4, Times New Roman och 12 pkt, (m=14).
Publikationer
Projektets studier och resultat presenterades/avser att presenteras i följande tre vetenskapliga publikationer:
1. Axelsson, A., Lundqvist, J., & Sandström, M. (2017). Tre mammor berättar om sina barns tid i förskola och förskoleklass samt övergången däremellan. I A. Garpelin & A. Sandberg (red.), Barn och unga i skola och samhälle (s. 28-51). MSES:
Mälardalen Studies in Educational Sciences.
2. Sandström, M., Lundqvist, J., & Axelsson, A. (submitted). Parents’ Ideal Type Approaches to Children’s Early Education Pathways: Life-stories from the Swedish context.
3. Lundqvist, J., & Sandström, M. (submitted). A bioecological content analysis: An analysis technique rooted in the PPCT- model for human development.
Studie nummer 2 presenterades vid följande internationella konferens:
4. Sandström, M., Lundqvist, J., & Axelsson, A. (2017). Parents’ Ideal Type Approaches to Children’s Preschool Pathways. European Educational Research Association EERA ECER (2017). August 22-25. Copenhagen, Denmark.
Beskrivningar av projektets tre studier och resultat
Under de tre kommande rubrikerna beskrivs projektets studier, forskningsfrågor, analyser och resultat. Studiernas respektive centrala referenser finns i slutet av kapitlet. Sammanfattning som hämtats från publikation redovisas också, liksom någon eller några aspekter som diskuterats i relation till dessa resultat. I denna beskrivning presenteras däremot inte studiernas olika introduktioner och motiv till gjorda val.