Föräldrar som en tillgång 36

Att involvera föräldrarna i arbetet med flerspråkighet ses som en självklarhet för samtliga pedagoger. Agnes uttrycker att det finns oändliga möjligheter i verksamheten där föräldrarna kan involveras och fungera som ett stöd för både barn och personal. Hon nämner bland annat att föräldrarna kan medverka vid olika aktiviteter genom att till exempel använda PenPals, och låta föräldrarna prata in olika ord, sånger, ramsor etcetera, på sitt eget språk som barnen sedan kan höra. Även Maria tror att föräldrarna kan hjälpa pedagogerna i arbetet med PenPal, genom att just läsa in sagor på barnens olika språk, något som de själva har svårt att göra.

Det är av betydelse att pedagogerna använder sig av föräldrarnas kunskaper för att bland annat kunna stärka barnets identitet. Att fråga om olika lekar, traditioner, ord etcetera, som sedan används i förskolan visar att pedagogerna ser dem som en del av verksamheten, vilket i sin tur kan bidra till att föräldrarna framstår som förebilder för barnen (Ladberg, 2003, s 169). Pedagogen Emma menar att genom att skapa en relation till föräldrarna, och ha en öppen kommunikation kan de alltid fråga om det är något de inte har förstått som barnet sagt.

Att göra föräldrarna uppmärksamma på betydelsen av modersmålet för barnets språkutveckling, menar Lisa är viktigt att belysa. Att låna böcker på andra språk som

hon själv inte kan läsa är något hon ofta gör. Böckerna ger hon sedan vidare till föräldrarna som kan läsa dessa för barnen. Som utbildad modersmålstränare menar Lisa att hennes roll alltid har varit att få föräldrarna att förstå hur viktigt det är att underhålla modersmålet. För att föräldrar ska kunna bibehålla och utveckla barnets modersmål behöver pedagogerna belysa vikten av att detta talas dagligen, för att ge barnet den grund de behöver (Ladberg, 2003, s 106f). Denna grund gör i sin tur att barnet också får lättare att tillägna sig det svenska språket som talas i förskolan (Skolverket, 2007, s 5ff).

Pedagogerna arbetar ständigt med att involvera föräldrarna i den dagliga verksamheten. Agnes nämner att hon gärna skulle vilja att föräldrarna bland annat hade kunnat läsa sagor för barnen och medverka vid olika temaarbeten etcetera. Genom att involvera föräldrarna i det aktuella temat kan barnens två världar kopplas ihop. Föräldrarna kan till exempel bidra med olika föremål som sedan diskuteras med barngruppen (Ladberg, 2003, s 170). Dock inser flera av pedagogerna att många föräldrar jobbar och/eller går i skolan vilket gör att deras intentioner inte går att fullfölja på den nivå de önskar. Pedagogen Helena upplever dessutom att det kan vara svårare att involvera de flerspråkiga föräldrarna i verksamheten då de ofta känner sig osäkra över vilken roll de förväntas ta när de hämtar/lämnar sina barn. Calderon (2006, s 12f) menar att det i verksamheten alltid är pedagogernas ansvar att möta föräldrar med olika erfarenheter och kulturer, och ge dem en känsla av trygghet att lämna sina barn på förskolan.

Ett tillfälle där Maria uttrycker att hon kan ha stor hjälp av föräldrarna är när barnet är nyinskolat. Då försöker pedagogerna vara noga med att lära sig viktiga ord på barnets modersmål, genom att fråga föräldrarna. Då kan de förstå det allra nödvändigaste när barnet uttrycker sig, såsom äta, kissa etcetera. De frågar också föräldrar kring eventuella favoritsånger från deras kultur, så att barnen kan känna en trygghet om de blir oroliga under dagen.

Ibland spelar man ju till exempel musik från andra länder, men vi har ju ingen aning om vad de sjunger, så man får ju söka på sånt som föräldrar har sagt till en, eller på barnsånger, annars är det ju kört. (Emma, 150410)

När ett barn kommer till förskolan för första gången kan det kännas otäckt om ingen förstår en, och då finns det flera sätt som pedagoger kan skapa en trygghet för barnet.

är viktiga för barnet är ett sätt att visa både barn och föräldrar att förskolan värnar om att barnet får en trygg förskoletid (Ladberg, 2003, s 150).

Sammanfattningsvis är samtliga pedagoger eniga om att föräldrasamverkan är en avgörande förutsättning för att kunna arbeta kvalitativt med det flerspråkiga arbetet och för att barnen ska få en meningsfull tid på förskolan. “Alltså, jag tänker att om föräldrarna känner sig trygga, delaktiga och glada, då känner sig barnen trygga, delaktiga och glada.” (Emma, 150410)

Det är personalens ansvar att skapa en tillitsfull relation med föräldrarna och för att kunna göra det krävs det såväl kunskaper som förståelse för hur olika livssituationer kan se ut. Dock är det allra viktigaste att ha ett genuint intresse för familjerna och att pedagogerna visar stor vilja att förstå och samarbeta med alla familjer, oavsett kulturella skillnader (Calderon, 2006 s 12ff).

5. Slutsatser

I följande avsnitt kommer vi att dra slutsatser utifrån vårt resultat och besvara de frågeställningar som ligger till grund för studien.

Vilket förhållningssätt har pedagogerna till flerspråkighet i förskolan?

I vårt resultat blir det tydligt att samtliga pedagoger ser flerspråkighet som ett viktigt område att arbeta med i förskolan. De uttrycker att de uppmuntrar barnen att använda sig av alla sina språk och att de arbetar med att visa ett genuint intresse för samtliga barns språk, kultur och bakgrund. Det blir dock även synligt i resultatet, att arbetet med att stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling innebär många utmaningar och svårigheter för pedagogerna. Flertalet av pedagogerna upplever att de inte räcker till, då de endast kan matcha en obetydlig del av barngruppens språk.

Vilka faktorer påverkar, enligt pedagogerna, arbetet med flerspråkighet?

Det har framkommit att flera av pedagogerna menar att något som påverkar deras möjligheter att arbeta med flerspråkighet negativt, är de ständigt växande barngrupperna. Samtliga upplever att den fortbildning som de erbjudits är mycket bristfällig, och att det krävs mer omfattande fortbildning för att de ska kunna arbeta kvalitativt med flerspråkighet i förskolan. Dessutom framkommer det att många av pedagogerna anser att arbetsbelastningen har ökat markant, eftersom modersmålstränarna inte längre finns tillgängliga i verksamheten.

Hur framställer pedagogerna sitt arbete med flerspråkighet som en integrerad del i verksamheten?

Ett förhållningssätt som samtliga pedagoger framhåller som värdefullt för att främja flerspråkighet, är att såväl synliggöra som att uppmuntra samtliga språk och kulturer i verksamheten, inte endast vid planerade aktiviteter utan som en naturlig del av det pedagogiska arbetet. Andra metoder som pedagogerna lyfter är exempelvis estetiska uttrycksformer och tekniska hjälpmedel såsom surfplattor och penpals. Dock blir det tydligt i resultatet att högläsning är den aktivitet som pedagogerna anser vara mest effektiv för att kunna nå ut till samtliga barn. Slutligen belyser samtliga pedagoger att en ovärderlig del i arbetet med flerspråkighet är att ha ett fungerande samarbete med