I följande avsnitt kommer vi att dra slutsatser utifrån vårt resultat och besvara de frågeställningar som ligger till grund för studien.
Vilket förhållningssätt har pedagogerna till flerspråkighet i förskolan?
I vårt resultat blir det tydligt att samtliga pedagoger ser flerspråkighet som ett viktigt område att arbeta med i förskolan. De uttrycker att de uppmuntrar barnen att använda sig av alla sina språk och att de arbetar med att visa ett genuint intresse för samtliga barns språk, kultur och bakgrund. Det blir dock även synligt i resultatet, att arbetet med att stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling innebär många utmaningar och svårigheter för pedagogerna. Flertalet av pedagogerna upplever att de inte räcker till, då de endast kan matcha en obetydlig del av barngruppens språk.
Vilka faktorer påverkar, enligt pedagogerna, arbetet med flerspråkighet?
Det har framkommit att flera av pedagogerna menar att något som påverkar deras möjligheter att arbeta med flerspråkighet negativt, är de ständigt växande barngrupperna. Samtliga upplever att den fortbildning som de erbjudits är mycket bristfällig, och att det krävs mer omfattande fortbildning för att de ska kunna arbeta kvalitativt med flerspråkighet i förskolan. Dessutom framkommer det att många av pedagogerna anser att arbetsbelastningen har ökat markant, eftersom modersmålstränarna inte längre finns tillgängliga i verksamheten.
Hur framställer pedagogerna sitt arbete med flerspråkighet som en integrerad del i verksamheten?
Ett förhållningssätt som samtliga pedagoger framhåller som värdefullt för att främja flerspråkighet, är att såväl synliggöra som att uppmuntra samtliga språk och kulturer i verksamheten, inte endast vid planerade aktiviteter utan som en naturlig del av det pedagogiska arbetet. Andra metoder som pedagogerna lyfter är exempelvis estetiska uttrycksformer och tekniska hjälpmedel såsom surfplattor och penpals. Dock blir det tydligt i resultatet att högläsning är den aktivitet som pedagogerna anser vara mest effektiv för att kunna nå ut till samtliga barn. Slutligen belyser samtliga pedagoger att en ovärderlig del i arbetet med flerspråkighet är att ha ett fungerande samarbete med
6. Resultatdiskussion
Vi anser att vårt examensarbete har en yrkesrelevans eftersom den behandlar ett ämne som är väldigt aktuellt i ett samhälle där mångkulturaliteten ständigt ökar, men trots detta ges begränsad uppmärksamhet i förskollärarutbildningen. Med tanke på att så många som vart femte barn i förskolan är flerspråkigt, tycker vi att det är problematiskt att ämnet inte ges större utrymme i vår utbildning, eftersom kunskaper inom ämnet är av avgörande betydelse för att kunna arbeta med det. Även om inga generella slutsatser kan dras utifrån en studie med så begränsat omfång, hoppas vi att den kan få upp ögonen för den komplexa och problematiska situation som pedagoger idag ställs inför i det dagliga arbetet.
Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med flerspråkighet som en integrerad del i den dagliga verksamheten. Vi ville också närma oss en förståelse för pedagogernas förhållningssätt till flerspråkighet och de faktorer som kan påverka arbetet. För att kunna närma oss en förståelse för detta, har vi utgått ifrån följande frågeställningar: Vilket förhållningssätt har pedagogerna till flerspråkighet i förskolan? Vilka faktorer påverkar, enligt pedagogerna, arbetet med flerspråkighet? Hur framställer pedagogerna sitt arbete med flerspråkighet som en integrerad del i verksamheten?
En av de slutsatser vi har kommit fram till i vår studie är att samtliga pedagoger ser flerspråkighet som ett viktigt område att arbeta med i förskolan. De flesta pedagogerna lyfter att en förutsättning för att kunna främja flerspråkighet är uppmuntra barnen att använda alla sina språk i de dagliga aktiviteterna i verksamheten och inte endast vid planerade tillfällen som samling. Denna syn på det flerspråkiga arbetet anser vi stämmer väl överens med det interkulturella förhållningssätt som Lahdenperä (2004, s 60f) menar bör känneteckna en mångkulturell förskola. Detta förhållningssätt kräver att pedagogerna visar ett genuint intresse för språk och kultur och tar initiativ till att lära sig både av och tillsammans med barnen. Det blir synligt i resultatet att pedagogerna i förskolorna inte ser de olika språken som konkurrerande utan att dessa istället främjar varandra. Tidigare forskning visar att det under många år upplevdes problematiskt och icke önskvärt att använda sig av flera språk i förskolan (Ladberg, 2003), men att detta
synsätt på senare tid har förändrats till att användning av flera språk rentav kan bidra till en fördelaktigare utveckling av båda språken (Wolfe, 1993, i Rutar, 2014). Utifrån pedagogernas svar synliggörs att detta nya synsätt är väl etablerat i verksamheten.
En annan slutsats är att flera av pedagogerna anser att de inte har fått tillräcklig fortbildning för att kvalitativt kunna stödja de flerspråkiga barnen i sitt modersmål. Detta innebär att pedagogerna, trots sin medvetenhet om modersmålsstödets betydelse, precis som tidigare forskning visar (Kultti 2014, Axelsson 2005), främst arbetar med att stärka det svenska språket i den dagliga verksamheten. Vi tror inte att det är så att pedagogerna värderar det svenska språket högre än andra språk i förskolan, men att de helt enkelt gör det de kan utifrån de förutsättningar som råder. Bristen på relevant fortbildning, och konkret handledning i hur det integrerade modersmålsstödet kan utformas och genomföras har lett till att pedagogerna känner en stor osäkerhet kring hur de ska stärka och lyfta fram barnens modersmål.
Efter att omorganiseringen genomförts finns det inte längre några modersmålstränare tillgängliga att rådfråga, vilket gör att förutsättningarna med modersmålsstödet har begränsats, menar pedagogerna. Även om samtliga pedagoger tror att ett integrerat arbetssätt är mer gynnsamt än att exkludera barnen några timmar i veckan, upplever de att de nu är utlämnade till att lösa detta själva. Trots att förskoleförvaltningen i Malmö stad genomfört omorganiseringen av modersmålsstödet för att den tidigare modellen var bristfällig, upplever pedagogerna att om modersmålstränarna hade funnits kvar, men istället gjorts till en del av den dagliga verksamheten, hade förutsättningarna varit mer fördelaktiga.
En annan sak som omorganiseringen har medfört är en ökad arbetsbelastning för pedagogerna, som nu förväntas göra modersmålstränarnas arbete samtidigt som de måste hålla sig uppdaterade inom alla områden som förskolan redan arbetar med. Detta i kombination med att barngruppernas storlek, enligt Skolverket (Skolverket, 2011a), har ökat det senaste decenniet, tror vi kan leda till att pedagogerna inte hinner planera och reflektera över hur det flerspråkiga arbetet kan organiseras på ett kvalitativt sätt.
Resultatet visar att pedagogerna bland annat använder högläsning, samlingar och tekniska hjälpmedel för att främja språkutvecklingen och synliggöra de språk som
finns i verksamheten. Ett medvetet samarbete med föräldrarna är också något som pedagogerna lyfter som en viktig del i det flerspråkiga arbetet. Dessa arbetssätt är något som i tidigare forskning av exempelvis Ladberg (2003) och Wedin (2011), visat sig ha en positiv inverkan för att kunna arbeta med flerspråkighet som en integrerad del i verksamheten.
6.1 Fortsatt forskning
Vår studie har väckt nya funderingar kring såväl flerspråkighet i allmänhet som den aktuella omorganiseringen av modersmålsstödet i Malmö stad. Utifrån vad som synliggjorts i vår studie anser vi att det hade varit intressant att vidare undersöka omorganiseringen av modersmålsstödet, möjligen med utgångspunkt i vad förskolechefer, politiker och/eller förskoleförvaltningen i Malmö stad har för tankar om ämnet. Eftersom vår studie endast rör två förskolor i samma stadsdel i Malmö hade det även varit av intresse att göra en liknande studie där fler förskolor från olika delar av Malmö medverkat. På så sätt hade studien kunnat bidra med en mer generell bild än vad denna studie gör.
Vi tror också att observationer med videokamera hade kunnat komplettera våra intervjuer genom att synliggöra i vilken mån det integrerade modersmålsstödet levandegörs i pedagogernas dagliga arbete.
6.2 Avslutande kommentarer
Vårt synsätt gentemot omorganiseringen av modersmålsstödet har förändrats ganska radikalt under studiens gång. När vi fick upp intresset för ämnet hade vi en väldigt positiv inställning till den förändring som nyss skett, då argumenten för omorganiseringen var väl underbyggda och slagkraftiga. Efterhand som studien tog fart kom dock denna bild att omvärderas, och ifrågasättas. Våra funderingar blev allt fler och i intervjuerna med pedagogerna mötte vi en stor frustration och uppgivenhet över det som hänt. Respondenterna uttryckte att de kände sig utlämnade till sig själva, och att de blivit lämnade vind för våg sedan beslutet togs. Ensamma har de förväntats kunna införliva alla de krav som omorganiseringen har medfört, och det stöd och den fortbildning som utlovats har i det närmsta lyst med sin frånvaro.
Detta lämnar oss upprörda och frågande till hur förskoleförvaltningen i Malmö stad egentligen har tänkt i frågan. Vi upplever att tanken i grunden är god, men ifrågasätter ifall besluttagarna har tänkt igenom vilka långsiktiga konsekvenser detta får för såväl pedagoger som barn i förskolan. Pedagogerna lämnas med en känsla av att inte räcka till, när de nu ska göra både sitt eget och modersmålstränarnas arbete, och barnen riskerar i ännu större utsträckning att inte få det stöd som de är berättigade till. Med tanke på att det i läroplanen för förskolan uttrycks att förskolan ska vara likvärdig var den än anordnas, tror vi att detta beslut istället kan leda till ännu större skillnader ur ett kvalitetsperspektiv.
När vi avslutar denna studie har vi fler frågor än de vi ställde oss från början, och den vi allra helst önskar få besvarad är:
7. Referenslista
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Arnberg, Negrin Lenore (1996), Invandrarbarn i förskolan - den svenska modellen (s 187-223) I: Hyltenstam Kenneth (red.) Tvåspråkighet med förhinder? invandrar- och minoritetsundervisning i Sverige. Lund: Studentlitteratur
Axelsson, Monica, Rosander, Carin & Sellgren, Mariana (2005). Stärkta trådar: flerspråkiga barn och elever utvecklar språk, litteracitet och kunskap : utvärdering av Stockholms stads storstadssatsning - målområde språkutveckling och skolresultat. Spånga: Rinkeby språkforskningsinstitut
Bergstedt, Bosse & Lorentz, Hans, (2006), Interkulturella perspektiv – från modern till postmodern pedagogik. (s 13-39) I: Bergstedt, Bosse & Lorentz, Hans (red.). Interkulturella perspektiv: pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur
Bozarslan, Aycan (2010). Möte med mångfald: förskolan som arena för integration. 2. uppl. Stockholm: Liber
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi
Cromdal, Jakob & Evaldsson, Ann-Carita (2003), Flerspråkighet till vardags - en introduktion. (s 11-44) I: Aarsæther, Finn, Cromdal, Jakob & Evaldsson, Ann-Carita (red.) Ett vardagsliv med flera språk. 1. uppl. Stockholm: Liber
Hyltenstam, Kenneth. (1986), Politik, forskning och praktik. (s 6-16) I: Wadensjö, Cecilia & Hyltenstam, Kenneth (red.), Invandrarspråken – ratad resurs?. Stockholm: PRESAM [distributör]
Hyltenstam, Kenneth & Tuomela, Veli (1996), Hemspråksundervisning (s 9-110) I: Hyltenstam Kenneth (red.) Tvåspråkighet med förhinder?: invandrar- och minoritetsundervisning i Sverige. Lund: Studentlitteratur
Jederlund, Ulf (2011). Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling och lärande. 2., [omarb. och utök.] uppl. Stockholm: Liber
Kultti, Anne (2014). Flerspråkiga barns villkor i förskolan: lärande av och på ett andra språk. 1. uppl. Stockholm: Liber
Ladberg, Gunilla (2000). Skolans språk och barnets: att undervisa barn från språkliga minoriteter. Lund: Studentlitteratur
Ladberg, Gunilla (2003). Barn med flera språk: tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola, skola och samhälle. 3. uppl. Stockholm: Liber
Lahdenperä, Pirjo (2004), Interkulturell pedagogik – vad, hur och varför? (s 11-31) I: Lahdenperä, Pirjo (red.). Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Lorentz, Hans (2009). Skolan som mångkulturell arbetsplats: att tillämpa interkulturell pedagogik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Löfdahl, Annica (2014), God forskningssed – regelverk och etiska förhållningssätt (s 32-43) I: Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. 1. uppl. Stockholm: Liber
Palla, Linda (2004). Flerspråkighet i den mångkulturella förskolan: Förutsättningar, förhållningssätt och strategier. Rapport forskningstema VuLK, 2004, serie II, nr. 1
Palmer, Anna (2011). Hur blir man matematisk?: att skapa nya relationer till matematik och genus i arbetet med yngre barn. 1. uppl. Stockholm: Liber
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Wedin, Åsa (2011). Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Internetreferenser
Allt fler stora barngrupper i förskolan. (2011a) Pressmeddelande, Skolverket Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/om-
skolverket/press/pressmeddelanden/2011/allt-fler-stora-barngrupper-i-forskolan- 1.127557
Benckert, Susanne, Håland, Pia & Wallin, Karin (2008). Flerspråkighet i förskolan: ett referens och metodmaterial. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2075
Barn och personal i förskolan hösten 2011. (2011b) Pressmeddelande, Skolverket Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa- enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fsko lbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2794.pdf%3Fk%3D2794
Flera språk - fler möjligheter: utveckling av modersmålsstödet och modersmålsundervisningen : rapport till regeringen 15 maj 2002. (2003). Stockholm:
Statens skolverk. Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/om-
skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fsko
lbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf1019.pdf%3Fk%3D1019
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).
Stockholm:Vetenskapsrådet Tillgänglig på Internet:
Förskoleförvaltningen, Malmö Stad (2014a). Beslut fattat kring organisering av modersmålsstödet Malmö: Förskoleförvaltningen i Malmö stad. Tillgänglig på
Internet: http://malmo.se/Forskola--utbildning/Forskola/Sa-jobbar-vi-
med.../Modersmal/Artikel-modersmalsstod.html (Hämtad 2015-02-22)
Förskoleförvaltningen, Malmö Stad (2014b). Förslag till organisering av modersmålsstöd och språkutveckling i förskoleförvaltningen. Malmö:
Förskoleförvaltningen i Malmö Stad. Tillgänglig på internet:
http://malmo.se/download/18.6020cecb147d6a3ab2e4fe5a/1408613634897/F%C3%B 6rslag-till-ny-organisering-f%C3%B6r-modersm%C3%A5lsst%C3%B6d-
reviderad.pdf (Hämtad 2015-05-18)
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket.
Tillgänglig på internet:
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.229059!/Menu/article/attachment/L%C3%A4
roplan%20f%C3%B6r%20f%C3%B6rskolan.pdf
Rutar, Sonja (2014) Multilingual learning and teaching as a principle of inclusive practice. Journal of contemporary educational studies. 1 : 10-25 Tillgänglig på internet:
http://www.researchgate.net/profile/Sonja_Rutar/publication/264860574_Multilingual _learning_and_teaching_as_a_principle_of_inclusive_practice/links/53f391100cf2dd 48950f3d97.pdf
Två språk eller flera?: råd till flerspråkiga familjer = Two languages or more? : advice for multilingual families : engelsk version. (2007). Stockholm: Myndigheten
för skolutveckling. Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/om-
skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fsko
lbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf1919.pdf%3Fk%3D1919
Utredningen om språkminoriteter i förskoleåldern (1982). Språk- och kulturstöd för invandrar- och minoritetsbarn i förskoleåldern [Elektronisk resurs] : betänkande.
Stockholm: Liber/Allmänna förl.
Wedin, Åsa (2010) Narration in Swedish pre- and primary school: a resource for language development and multilingualism. Language, Culture and Curriculum . 3:
219-233 Tillgänglig på internet:
http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/07908318.2010.515995#.VV3N9mZnC sM
8. Bilagor
Bilaga 1
Intervjufrågor
1. Vilken är din befattning och hur länge har du arbetat som detta?
2. Har du under din verksamma tid kunnat se skillnader i barngruppen när det gäller mångkulturaliteten?
3. Hur ser du på flerspråkighet? Är det en tillgång eller ett hinder i
verksamheten? Är det ett viktigt område att arbeta med? Beskriv på vilket sätt. 4. Hur ställer du dig till att Malmö Stad sedan juli 2014 har slopat all
modersmålsträning för att istället integrera detta i den dagliga verksamheten? 5. I läroplanen uttrycks det att alla barn i förskolan har rätt till att få stöd i att
utveckla såväl sitt modersmål som det svenska språket. Hur ser du på det? 6. På vilka sätt arbetar ni med flerspråkighet på förskolan? Finns det några
verktyg/metoder och hur kommer dessa till användning med flerspråkiga barn?
7. Vad tycker du om dessa verktyg/metoder? Vilka fungerar bättre/sämre utifrån era erfarenheter?
8. Vilken fortbildning har ni pedagoger fått inom flerspråkighet? Anser ni att denna fortbildning är tillräcklig för att kunna arbeta kvalitativt med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling?
9. Hur bemöter ni barn när de använder sig av sitt modersmål i förskolan, i den fria leken och i de planerade aktiviteterna?
10. På vilka sätt involveras föräldrarna i arbetet med flerspråkighet på förskolan? Anser ni att de kan vara till hjälp/stöd för ert arbete?
11. Ingår det i er dagliga verksamhet aktiviteter där ni arbetar med barns olika språk?
12. På vilket sätt kan ni använda er av personalens flerspråkighet (om så är fallet) för att stödja barnen?
13. Hur arbetar du/ni med barn som inte behärskar det svenska språket alls? Hur går ni tillväga för att kunna möta de barnen?
14. Har ni uppmärksammat några speciella situationer där de flerspråkiga barnen blir extra stimulerade?
15. Upplever ni att det krävs en annan typ av kommunikation med barn som har ett annat modersmål än svenska? Hur?
Bilaga 2
Informationsbrev till pedagoger
Hej!
Nu är det dags för oss att skriva vårt examensarbete!
I vårt examensarbete har vi valt att studera flerspråkighet i förskolan. I ett samhälle som Sverige där mångkulturaliteten ständigt växer blir flerspråkighet ett viktigt verktyg för att kunna åstadkomma interaktion mellan individer. Interaktionen i sin tur blir ett steg för barn och familjer för att kunna integreras i samhället i stort. Att barn redan i förskolan får stöd i att utveckla sitt modersmål är av stor betydelse, eftersom det visat sig att detta ger barnen bättre möjligheter för att också kunna tillgodogöra sig det svenska språket, såväl som andra färdigheter.
Fram till juli 2014 har det i Malmö varit vårdnadshavarnas ansvar att själva ansöka om modersmålsstöd för sina barn i förskolan. Därefter togs ett beslut som innebar att det istället blir förskolechefernas ansvar att se till att alla barn i förskolan får det stöd de behöver via integrerat modersmålsstöd i den dagliga verksamheten stad. Förutom ett större ansvar för förskolecheferna betyder detta beslut också ett ökat ansvar för samtliga pedagoger eftersom att det blir de som måste omsätta detta uppdrag i praktiken. Med tanke på att arbetet med flerspråkighet också skrivs in i de
styrdokument som all personal i förskolan har att förhålla sig till, är detta ingenting som någon personal kan bortse ifrån.
[…] ”Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål att svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål.” (Läroplan för förskolan, Lpfö 98, ny rev. utg., 2010, s. 7).
Under vår utbildning, och i mötet med olika verksamheter har vi fått syn på att det finns väldigt stora skillnader i både inställning och arbetssätt när det gäller
flerspråkighet. Detta, menar vi, kan leda till att barn får helt olika möjlighet till att utveckla sina språk beroende på vilken förskola de placeras i. Dessa erfarenheter har
väckt vårt intresse till att vilja få en djupare inblick i arbetet med flerspråkighet i förskolan.
Syftet med vår studie är att försöka få syn på hur pedagoger i förskolan arbetar med flerspråkighet som en integrerad del i den dagliga verksamheten. Vi vill också närma oss en förståelse för pedagogernas förhållningssätt till flerspråkighet och de faktorer som kan påverka arbetet. Vi kommer att utgå ifrån följande frågeställningar i vår studie:
1. Hur arbetar man med flerspråkighet i förskolan sedan modersmålsstödet i Malmö stad förändrades?
2. Vilka faktorer påverkar arbetet med flerspråkighet? (Vad är det som gör att man arbetar på detta sätt?)
3. Vilket förhållningssätt har pedagogerna till flerspråkighet i förskolan?
Vi hoppas att ni vill hjälpa oss med vårt arbete genom att ställa upp på intervjuer