Föräldrarnas utbildning och arbetslivserfarenheter

Föräldrarnas utbildningsnivå varierade från analfabetism, grundskole- och gymnasiekompetens till flera års högskoleutbildning. I några fall var utbildningarna inte slutförda. I sex familjer fanns noteringar om pappans utbildning vilka sträckte sig från grundskole- till högskoleutbildning från ursprungslandet. Vid intervjutillfället städade en pappa. En annan pappa arbetade som lagerarbetare med lönebidrag och planerade att starta eget. En pappa var arbetslös och en hade en praktikplats på Arbetscenter samtidigt

som han läste svenska på SFI. En pappa gick en specialutbildning för truckförare.

Även bland mammorna var spännvidden stor beträffande utbildningsnivån. Två av de tre svenska mammorna hade högskoleutbildning tillsammans med oavslutade folkhögskolestudier. Den tredje hade grundskoleexamen tillsammans med oavslutade folkhögskolestudier. Bland de övriga fanns det exempel på lärarexamen och juristexamen men även andra högre examina från respektive ursprungsland, bland annat i språk, litteratur, kulturteknik samt kommunikation. Några mammor hade skaffat sig utbildning efter ankomsten till Sverige, till exempel undersköterskeexamen. Ett par mammor hade motsvarande grundskole- respektive gymnasiekompetens från ursprungslandet, medan tre mammor beskrevs sakna eller hade ”lite” skolgång från ursprungslandet. Ytterligare två mammor beskrevs som analfabeter. Vid intervjutillfället var det ingen mamma som arbetade. Några studerade på SFI, en utbildade sig till tolk och i journalanteckningarna finns en notering om att mamman var aktuell för Migrations Center. Men vad detta innebär finns inte noterat.

Flera av föräldrarna var sjukskrivna varav några långtidssjukskrivna och ett par väntade på att få någon form av sjukbidrag. Tre mammor hade närliggande planer på att antingen återgå till arbete eller studier. Av dessa hade en mamma kontakt med och också blivit lovad att få komma tillbaka till sitt tidigare arbete som undersköterska, en planerade att studera på socionomprogrammet medan den tredje var aktuell för en lönebidragsanställning.

Att inte ha ett arbete och kunna försörja sin familj var ett stressmoment för samtliga föräldrar. I analysen framkommer två trådar som var för sig beskriver föräldrarnas svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Den ena tråden var kopplad till familjernas erfarenheter av migration medan den andra tråden kopplades till föräldrarnas psykiska ohälsa. Bland de familjer som migrerat till Sverige hade många prövat olika former av praktik. En del så långa perioder som upp till ett och ett halvt år. Ett föräldrapar undrade vid intervjutillfället hur länge en praktikperiod ska vara innan det finns möjlighet att få en riktig anställning. Mannen beskrev genom tolken upplevelsen av att ha fastnat i vad han beskrev som en ”systemcirkel”, mellan Arbetscenter, Arbetsförmedling och socialtjänsten. Han beskrev under intervjun att ”det är som en cirkel, man går ju aldrig ur den”. Även mannens hustru var missnöjd med praktiken och beskrev sina upplevelser på Arbetscenter.

IP/K: Jag gick dit. Vet du vad jag gjorde där. Jag sitter där med gamla dam och vi paketerade någonting varje dag. Och jag går där och han (handläggaren) sa att du ska gå där. Där dom ska prata. Och ingen sa, ingen pratade svenska där. Vet du, jag kan prata persiska. Jo, dom pratar inte svenska med oss, och sen blev jag trött. Jag pratade med dom (handläggaren). Jag vill gå till dagis. Jag tycker om dagis. (Kvinna ur FoU intervju).

I citatet framkommer kvinnans frustration över att inte kunna få planera, välja och bestämma över sitt eget liv. Hon ville lära sig ett yrke och hon ville lära sig att tala bättre svenska. Inget av detta blev infriat under hennes tid på Arbetscenter där alla talade persiska (kvinnan själv var arabisktalande). Kvinnan beskrev svårigheter med att hitta svensktalande sammanhang och påpekade att i de etniska föreningarna talades det oftast inte svenska – ”men jag vill prata svenska och lära mig svenska”, påpekade hon.

Familjen hade levt på försörjningsstöd under fyra år och det var svårt för dem att få pengarna att räcka till. Mannen beskrev hur familjen var beroende av andras hjälp och menade att ett arbete där han kunde tjäna pengar skulle förändra deras situation. För att klara sin situation hade de fått hjälp av släktningar genom lån eller gåvor. Till exempel hade de fått en soffa av kvinnans bror.

Även föräldrarna med svensk bakgrund beskrev olika typer av utbildningar och praktikplatser. En av mammorna hade precis kommit in i Fas 3 och fått kontakt med en jobbcoach. Vid intervjutillfället hade hon en praktikplats samtidigt som hon sökte arbete.

IP/K: Det är så stressrelaterat att söka jobb över huvudtaget. Det är en enorm ansträngning för att det är en så lång historia av att misslyckas. Det är väldigt jobbigt. Jag försöker. Jag sitter en dag i veckan och söker jobb. Jag går igenom 500 jobb på platsbanken och inget av dom passar. Jag har svårt att driva mig själv. Jag håller på att göra iordning ansökningsbrev och mitt CV men blir aldrig riktigt färdig. (Ensamstående mamma ur FoU-intervju).

I ovanstående citat blir kvinnans medvetenhet om sina svårigheter att driva på sig själv tydlig. Till skillnad från paret i föregående citat beskrev denna

kvinna sin praktikplats som hon hade fyra dagar i veckan med glädje. Praktiken gav hennes vardag en struktur och hjälpte henne att inte ”sjunka ihop i huvudet och må jättedåligt”, som hon själv uttryckte det. Hennes tankar kretsade kring att få ett eget arbete då det var enda möjligheten för henne att få en bättre ekonomi.

7.5 Sammanfattande analys

Föräldrarnas utbildningsnivå varierade mellan familjerna och en skiljelinje gick mellan de föräldrar som hade erfarenheter av migration och de som hade svensk bakgrund. Gruppen utrikes födda föräldrar var betydligt större och också mer heterogen beträffande utbildningsnivån jämfört med de tre ensamstående mammorna som var inrikes födda och hade svensk utbildning. De båda grupperna brottades delvis med olika svårigheter. I den förstnämnda gruppen har bland annat bristande språkkunskaper och även bristfällig utbildning uppmärksammats som hinder för föräldrarna att få ett arbete. Just dessa faktorer nämns även i annan forskning som orsaker till svårigheter att få arbete (Bevelander 2000, Franzén 2003).

I den andra gruppen var det främst föräldrarnas psykiska ohälsa som hindrade dem från att komma i arbete. Andra svårigheter som hindrade en anställning var missbruksproblem kombinerat med bristande utbildning. Det är värt att noterat att i gruppen utrikes födda fanns flera exempel på föräldrar som antingen hade en anställning men där lönen inte räckte till eller hade någon form av praktikplats. Det fanns också exempel på föräldrar som var på väg ut i arbetslivet eller till en högskoleutbildning.