Trivsel, välmående och ett arbete som ”passar dem” är några av de ord som används för att beskriva bilden de har av föräldrarnas önskan för deras framtida arbetsliv. Barnen uttrycker även en självklarhet över att de själva får bestämma framtida yrkesval samtidigt som Casper lyfter fram att han känner lite krav från sina föräldrar som gärna ser att han blir tandläkare. Casper förklarar att han inte tycker om tänder och väljer bort och förkastar detta alternativ genom pragmatiskt rationellt beslutsfattande vilket Hodkinson och Sparkes (1997, 36-38) belyser på vilket sätt unga människor gör sina karriärval. Caspers rationalisering och agerande kan även knytas an till Gottfredsons (1981) teori om
matchningsprocess där han väljer bort tandläkaryrket på grund av att arbetet inte stämmer överens med Caspers självbild.
Gottfredson (2002, 96-99) diskuterar barns medvetenhet om sina föräldrars förväntningar, förväntningar på utbildningar eller yrken. Detta är något vi kan se att barnen som vi intervjuat är medvetna om och som de säger sig inte bli påverkade av. Samtidigt lyfter Daniella fram att hon lyssnar på sina föräldrar och värderar deras förslag och i de fall föräldrarnas förslag stämmer överens med hennes självbild och värderingssystem så följer hon deras alternativ men Daniella understryker att hon inte känner sig påverkad av sina föräldrar. Vi kan här se att de intervjuade barnen, till viss del omedvetet, är påverkade av sina föräldrar och deras önskemål. Detta kan förklaras av att de ännu inte kommit till den ålder, 14 - år, där de enligt Gottfredson (1981) skapat en medvetenhet om de egna kompetenserna där de försöker väva in familjens önskemål tillsammans med sin självbild.
6.5 Länken mellan föräldrarnas arbete och barnens egna
yrkesdrömmar
Erik och Adam tror att deras yrkesdrömmar skulle varit desamma oavsett föräldrarnas arbete. Detta motstrider Hodkinson och Sparkes Careerships Theory (1997, 36-38) i vilken de förklarar hur den unga individen bildar sin självbild och omvärldsuppfattning genom de erfarenheter som införskaffas. Författarna förklarar även den påverkan som sker från individens omgivning vid ett karriärval, samt hur individen formas av det sociala sammanhang som denne föds in i. Greta säger att hon inte påverkas av sina föräldrar i tankarna kring yrkesdrömmar samtidigt som hon understryker att hennes pappa inte vill att hon ska ta efter hans arbete. Greta får höra av sin pappa att hans yrke inte är något alternativ för henne vilket gjort att Greta tidigt sorterat bort detta som ett icke acceptabelt alternativ på grund av den negativa bild som pappan förmedlat samt att arbetet inte överensstämmer med hennes självbild. Filippa säger sig bli påverkad av sin mammas arbete, butiksbiträde. Hon förklarar det med att hennes mamma på ett positivt sätt samtalat om sitt arbete och sina arbetsuppgifter vilket gör att Filippa skapat sig en positiv
uppfattning om arbetet som butiksbiträde. Filippa är medveten om den positiva påverkan som hon utsätts för av sin mamma och hon tror att hennes yrkesdrömmar sett annorlunda ut om mamman fört positiva samtal angående andra yrken. Gottfredson (1981) säger att barn i denna ålder (9-13 år) är påverkade av viktiga individer i deras nära omgivning. Mamman är viktig för Filippa och hennes positiva samtal angående sitt arbete gör att Filippa vill följa sin mammas fotspår vilket hon ser som möjligt. Daniella berättar att hennes högsta önskan är att bli doktor, vilket även var hennes pappas dröm men som omkullkastades på grund av olika omständigheter. Daniella förklarar att hon lyssnar mycket på sin pappa samt att hon gärna vill se sin pappas önskan uppfyllas genom henne själv. Hon har genom ett pragmatiskt rationellt tänkande, som Hodkinson och Sparkes (1997) beskriver, bortsorterat och resonerat fram sitt mest önskvärda yrkesalternativ därav hennes nekande till att pappan påverkat hennes yrkesdröm. Enligt Hodkinson och Sparkes (1997, 36-38) påverkas dock individen av känslor vilket gör att Daniellas beslut då endast är delvis rationellt. Även Beata och Casper säger att de inte tror att utfallet av yrkesdrömmar skulle påverkats av att deras föräldrar haft andra arbeten. Detta motsäger dock teorin, då det enligt Giddens (1998) sker en klasstilldelning redan vid födseln som exempelvis gör att individer med högsta positioner på arbetsmarknaden lättare säkerhetsställer att deras barn når samma höga ställning. Beata och Casper skulle enligt Giddens (1998) sett andra möjligheter utifrån att deras föräldrar befunnit sig inom överklassen, föräldrarna hade haft ett högstatus arbete vilket skulle påverka barnen att se sin möjlighet för att säkerhetsställa samma ställning i samhället. Vi anser att det blir tydligt hur föräldrarnas positiva respektive negativa diskussioner färgar barnens tankar och påverkar dem i deras yrkesdrömmar detta är dock några av barnen fortfarande omedvetna om.
6.6 Sammanfattning
Efter att ha analyserat resultatet av vårt empiriska material så anser vi att barnen väljer yrkesdrömmar utifrån intresse och självbild men även efter påverkan från andra viktiga människor i deras omgivning. Barnen resonerar utifrån sin handlingshorisont vilken bland annat påverkas av deras sociala klass, som i de berörda barnens fall är arbetarklass. Detta är några av barnen dock fortfarande omedvetna om, då exempelvis Beata och Casper uttrycker att de inte tror att deras yrkesdrömmar skulle sätt annorlunda ut om deras föräldrar skulle haft andra arbeten.
Barnen diskuterar yrkesdrömmar, vilka bygger på deras habitus där habitus fungerar som ett värderingssystem för vad som är ont eller gott, bra eller dåligt (Bourdieu 1994, 19). Barnen vi har intervjuat kan se länken mellan utbildning, inkomst och sina egna förmågor. De uttrycker även att de måste kämpa i skolan och få bra betyg för att kunna bli vad de vill, bland annat diskuterar Greta begränsningar utifrån låga betyg. Flera av barnen har åtminstone en förälder som är arbetslös, vilket gör att barnen ser och normaliserar ett liv utan arbete. Dock är det samtliga barns övertygelse att framtiden innehåller ett arbete. Barnen är 11 år vilket gör att deras tankar om yrkesdrömmar fortfarande är möjliga då de ännu inte har börjat kompromissa med sig själv för att sortera bort dessa yrken som orealistiska.
7 Diskussion
Syftet med vår studie var att undersöka vad några barn i årskurs fem har för yrkesdrömmar och hur dessa kan relateras till deras klasstillhörighet. För att kunna ta reda på detta intervjuade vi barn i årskurs fem vars föräldrar tillhör arbetarklassen. I detta kapitel diskuterar vi resultatet av vår undersökning, diskussion och slutsatser av resultat och analys, den aktuella skolans studie- och yrkesvägledning, metodval och teoridiskussion och slutligen förslag på fortsatt forskning.