Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå”Jag väljer min egen väg”
En studie om barns yrkesdrömmar mot bakgrund av sin nuvarande klasstillhörighet
”I choose my own path”
A study on children’s occupational dreams considering their present social class
Fredrika Svensson
Marie Persson
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp
Datum för slutseminarium: 2015-06-04
Examinator: Roland Ahlstrand
Handledare: Niklas Gustafsson Fakulteten för
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att undersöka vad några barn i årskurs fem har för yrkesdrömmar och hur dessa kan relateras till deras klasstillhörighet. De intervjuade barnen
och deras föräldrar befinner sig i arbetarklassen. Tidigare forskning visar på att föräldrarnas yrke samt utbildning påverkar barnen i deras tankar och val inför framtiden. En författare påpekar vikten av att undersöka alla barns utvecklingsvägar och inte endast barn från mer priviligierade samhällsklasser. För att analysera vårt empiriska material använder vi oss av Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser, Giddens om klassindelningar samt Hodkinson och Sparkes teori Careership. Följande frågeställningar har använts: Vad har barnen för yrkesdrömmar och hur ser de på möjligheten att nå dessa? Hur talar barnen om sina yrkesdrömmar mot bakgrund av sin nuvarande klasstillhörighet? Det framkom att barnen som vi intervjuat är påverkade, om än fortfarande omedvetet, av sin klasstillhörighet. Barnen väljer yrkesdrömmar efter självbild och intresse men yrkesdrömmarna påverkas även av viktiga individer i deras omgivning. De har ännu inte börjat att begränsa sina yrkesdrömmar och ser det som möjligt att nå dessa. Vi har använt oss av kvalitativ metod och utförde åtta intervjuer som ligger till grund för denna undersökning.
Förord
Vi har valt att genomföra denna process tillsammans för att båda två ska få lika stor insyn i arbetet och för att skapa ett enhetligt arbete. Marie transkriberade sex intervjuer och Fredrika de andra sex intervjuerna, annars har vi suttit sida vid sida och skrivit texterna tillsammans. Vi vill tacka biträdande rektor och alla elever som ställde upp på intervju. Ett enormt stort tack till vår handledare Niklas Gustafsson för den feedback, hjälp och diskussioner som har stöttat oss under arbetes gång. Vi vill också tacka våra feedbackkamrater Ina och Sandra för ovärderliga diskussioner och feedback.
Vi vill även tacka våra familjer:
Paul och My, tack för att ni har korrekturläst arbetet några gånger /Fredrika
Micke, Izabella, Alice och Nellie tack för att ni har stått ut med mig och för all stöttning /Marie
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 7
1.1 Syfte och frågeställningar ... 9
1.2 Disposition ... 10
2 Tidigare forskning ... 11
2.1 Aktuellt forskningsläge... 11
2.2 Yrkesambitioner och karriärutveckling ... 11
2.3 Social bakgrund ... 12
2.4 Elevers kunskap om påverkansfaktorer inför val ... 13
2.5 Påverkan inför gymnasievalet ... 14
2.6 Klassperspektiv ... 16
2.7 Sammanfattning ... 17
3 Teori ... 18
3.1 Klass ... 18
3.2 Theory of Circumscription and Compromise ... 19
3.3 Careership Theory ... 20
3.4 Sammanfattning ... 22
4 Metod ... 23
4.1 Metodval ... 23
4.2 Urval ... 24
4.3 Skolan och dess närområde ... 25
4.4 Datainsamling ... 26
4.5 Analys av insamlat material ... 26
4.6 Etiska ställningstaganden ... 27
5 Resultat ... 29
5.1 Föräldrars arbete och utbildning ... 29
5.2 Egna drömmar och tankar om utbildning och yrken ... 31
5.2.1 Betydelsen av att gå i skolan ... 31
5.2.2 Barnens tankar angående om man kan bli vad man vill utan att gå i skolan ... 32
5.2.3 Barnens syn på om man måste arbeta ... 32
5.2.4 Barnens tankar om yrken ... 33
5.2.5 Barnens yrkesdrömmar ... 33
5.2.6 Barnens tankar om hur de ska nå sina yrkesdrömmar ... 34
5.2.7 Barnens tankar om hinder och strategier i frågan om man kan bli vad man vill i framtiden ... 35
5.3 Barnens tankar angående föräldrarnas påverkan ... 35
5.4 Länken mellan föräldrarnas arbete och barnens egna yrkesdrömmar ... 36
5.5 Sammanfattning ... 38
6 Analys ... 39
6.1 Barnens yrkesdrömmar ... 39
6.2 Normaliserande bild av arbetslöshet... 41
6.3 Vad behöver man göra för att bli vad man vill? ... 42
6.4 Föräldrars krav på yrkesval ... 42
6.5 Länken mellan föräldrarnas arbete och barnens egna yrkesdrömmar ... 43
6.6 Sammanfattning ... 45
7 Diskussion ... 46
7.1 Diskussion och slutsatser av resultat och analys ... 46
7.2 Den aktuella skolans studie- och yrkesvägledning ... 48
7.3 Metodvalsdiskussion ... 49
7.4 Teoridiskussion ... 49
7.5 Förslag på fortsatt forskning ... 50
8 Referenslista ... 51
1 Inledning
I Lgr 11, läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem står det att skolans mål är “att varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden” (Skolverket 2011, 17). Skolans mål är att ge varje enskild elev rätt förutsättning och verktyg så att de har möjlighet att göra de olika val som de ställs inför. Eleverna har begränsad kunskap och erfarenhet om sina egna resurser, de vet även lite om de alternativ som för dem är tillgängliga (Lovén 2000, 136). Vid ett tidigare fördjupningsarbete under vår utbildning intervjuade vi barn vars föräldrar tillhör medelklassen och innehar ett högstatus arbete. Vi kunde se hur deras föräldrars arbete påverkade dem i deras tankar inför framtiden. Barnen såg sig arbeta som advokat, chef eller något annat högstatus arbete. Samtliga barn såg sig själva som vuxna inom en hög befattning. Vi kunde se länken mellan barnens yrkesdrömmar och deras föräldrars arbeten, samt hur barnen såg på sin egen möjlighet på arbetsmarknaden i vår tidigare undersökning.
Tidigare forskning som vi tagit del av belyser hur barn i sina yrkesambitioner påverkas av människor i deras närhet som lärare och kompisar samt barnens medvetenhet om den påverkan som sker ifrån kändisar och andra förebilder. McMahon och Rixons (2007, 39-50) studie lyfter dock/slutligen fram att det är familjen och i synnerhet föräldrarna som utgör den största sociala påverkan på barnets beslutsfattande. Skolverkets rapport Studieresultat och socialbakgrund (2000, 5-28) visar att föräldrarnas utbildning och yrke påverkar barnen på flera sätt så som betyg och valet av framtida studier men även deras tankar om vad som är möjligt för dem i framtiden.
Författarna av skolverkets rapport (2000, 5-28) kom fram till att de kunde se tydliga skiljelinjer mellan olika grupper av högstadieungdomar beroende på klass, där medelklassbarnens betyg inte styr planerna för framtiden samtidigt som arbetarklassens barn hindras och ser utmaningar vid låga betyg. Tallberg Broman m.fl. (2002) lyfter fram hur dagens skola är utformad för medelklassens barn, vilket resulterar i att barnen från arbetarklassen får det allt svårare.
Denna förförståelse skapade ett intresse för oss att undersöka hur barn från arbetarklassen tänker angående sina yrkesdrömmar mot bakgrund av sin nuvarande klasstillhörighet. Enligt Gottfredson (1981) kan barn vid denna ålder, som våra respondenter befinner sig i, börja tänka medvetet vid karriärval och de är medvetna om sina möjligheter och begränsningar utifrån klasstillhörighet. För att definiera klass hänvisar vi till Giddens (1998) klassindelning arbetarklass, medelklass och överklass. Invånarnas klasstillhörighet, områdets socioekonomiska ställning och att skolans elever tenderar till att visa en uppgivenhet inför framtida studier och arbetsliv avgjordeskolvalet för vår undersökning då vi anser att vägledning är av yttersta vikt och bör prioriteras för att motivera dessa barn och bredda deras valmöjligheter. Palladino Schultheiss (2008, 7-20) förklarar att tidigare forskning som behandlar barns karriärdrömmar nästan uteslutande gjorts på barn från liknande socioekonomiska bakgrunder och författaren betonar vikten av att undersöka alla barns utvecklingsvägar och inte bara barn från mer priviligierade klasser. Mot bakgrund av denna tidigare forskning samt att vi ska bära rollen som studie och yrkesvägledare anser vi att det är av största vikt att undersöka barns yrkesdrömmar och eventuell påverkan som sker ifrån föräldrar och klasstillhörighet. Detta är något vi som studie- och yrkesvägledare bör vara medvetna om och försöka bidra till att eleven skapar en medvetenhet om, och inte en begränsning utifrån sin klasstillhörighet. Vi anser att barnet bör kunna veta vem de är, var de befinner sig och vad de är bundna av för att kunna agera medvetet vid karriärval. Studie och yrkesvägledare har som uppgift att vidga barnets perspektiv så att alla barn har lika förutsättningar till sina yrkesdrömmar, genom att skapa en kunskap och medvetenhet hos studie och yrkesvägledare ökar chanserna till att barn från arbetarklassen reducerar yrkesalternativ utifrån sin klasstillhörighet. Enligt skolverkets allmänna råd för arbete med studie- och yrkesvägledning är det utifrån elevens behov som vägledningen skall formas. Elever har olika bakgrund och livserfarenhet vilket ställer krav på hur studie- och yrkesvägledningen utförs (Skolverket, 2013). Enligt Lgr 11 är skolans mål att ”varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden” (2011, 17). Barnen ställs inför tidiga val i form av språkval i årskurs fem, vilket leder till att de måste fundera över sin framtid. Den nya läroplanen för grundskolan (Lgr 11) ställer krav på att eleven gör ett ”rätt” val redan vid språkvalet i årskurs fem då detta kan vara avgörande för elevens samlade meritvärde. Ett ”fel” beslut kan påverka elevens meritpoäng
och därmed påverka elevens möjlighet till fortsatta studier efter gymnasieskolan. För att kunna vägleda och stödja eleverna och ge dem den bästa förutsättningen till att de gör väl underbyggda och ”rätt” val är det viktigt att undersöka barns tankar om yrkesdrömmar och vad som begränsar och påverkar dem i deras val och väljande.
I vårt tidigare fördjupningsarbete undersökte vi vad barn tänker inför gymnasieskolan vilket resulterade i att vi blev intresserade av att undersöka vad barn från arbetarklassen har för yrkesdrömmar och hur de ser på möjligheten att nå dessa detta mot bakgrund av sin nuvarande klasstillhörighet.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att undersöka vad några barn i årskurs fem har för yrkesdrömmar och hur dessa kan relateras till deras klasstillhörighet. De intervjuade barnen och deras föräldrar tillhör arbetarklassen.
Vi har valt att utgå ifrån följande två frågeställningar:
• Vad har barnen för yrkesdrömmar och hur ser de på möjligheten att nå dessa?
• Hur talar barnen om sina yrkesdrömmar mot bakgrund av sin nuvarande klasstillhörighet?
1.2 Disposition
Fortsättningsvis så kommer vår uppsats att bestå av kapitel två till sju. I kapitel två tar vi upp tidigare forskning som handlar om barn, barns yrkesambitioner, klass, karriärutveckling samt påverkansfaktorer. Kapitel tre behandlar uppsatsens teoretiska utgångspunkter. I kapitel fyra kommer vi att redovisa vårt metodval. Därefter, i kapitel fem, resultatet av vårt empiriska material. Följande, i kapitel sex, presenteras en analys av resultatet med hjälp av de valda teorierna. I kapitel sju diskuteras resultaten samt analysen av uppsatsen och vi ger förslag på fortsatt forskning.
2 Tidigare forskning
I detta kapitel kommer vi att behandla tidigare forskning, barns karriärutveckling. Syftet med vår studie är att undersöka vad några barn i årskurs fem har för yrkesdrömmar och hur dessa kan relateras till deras klasstillhörighet. Vi börjar med att presentera det aktuella forskningsläget och därefter kommer vi att presentera de undersökningar som varit mest relevanta för vårt arbete.
2.1 Aktuellt forskningsläge
I Palladino Schultheiss artikel (2008, 7-20) förklarar det aktuella forskningsläge, som vi väljer att titta på. Palladino beskriver det begränsade intresse som forskare har visat för barns karriärutveckling samt förklarar att litteraturen som behandlar barns karriärutveckling är mycket sparsam i jämförelse med det som skrivits angående vuxnas och äldre tonåringars karriärutveckling. Palladino menar även att tidigare forskning nästan uteslutande gjorts på barn som kommer från liknande socioekonomiska bakgrunder, vilket förklaras av författaren som barn från mer priviligierade grupper (2008, 24). Författaren betonar vikten och behovet av att undersöka alla barns utvecklingsvägar, inte bara barn från mer privilegierade grupper, hon uppmanar forskare att vara mer inkluderande och studera barn från skiftande grupper som kön, etnisk bakgrund och grupper med särskilda behov. Palladino diskuterar svagheter och styrkor inom området.
2.2 Yrkesambitioner och karriärutveckling
Vi har tagit del av en studie gjord i delstaten Queensland, Australien, där författarna Mary McMahon och Kylie Rixon (2007, 39-50) undersökte yrkesambitioner och karriärutvecklingsinfluenser hos barn i årskurs sex och sju. Undersökningen inkluderar 259
elever fördelat på tio skolor, samtliga belägna på landsbygden, och författarna använde sig av enkäter för att samla in sitt empiriska material. Eleverna fick i enkäten lista arbete som intresserar dem, nominera sitt favoritarbete och identifiera vad de har som gör att de skulle bli bra på just det arbetet. För att bestämma de faktorer som påverkar barnen i deras yrkesambitioner fick de genom frågor lista vad eller vem som kunde komma att påverka dem positivt mot eller bort från de arbeten som de listat.
Författarna använde sig av System Theory Framework när de skulle analysera barnens yrkesambitioner samt till att analysera vad som påverkar elever i deras karriärutveckling. McMahon och Rixon presenterar resultatet av studien som tyder på att karriärutvecklingen är väl etablerad, detta eftersom barnen kunde nominera arbete som de är intresserade av, utesluta och rangordna sina favorityrken. Resultat av studien visar att lärare och kompisar har påverkan och influerar barn i deras yrkesambitioner. Studien visar även att barn är medvetna om den påverkan de utsätts för ifrån kändisar och andra förebilder, men slutligen familjen och i synnerhet föräldrarna utgör den största sociala påverkan på barns beslutsfattande.
2.3 Social bakgrund
Vi har tagit del av en översikt över fem års forskning angående det eventuella sambandet mellan social bakgrund och studieresultat. Fokus ligger på rapporten ”Skola- fritid- framtid” (Jönsson et al.1993, 19-21) som ingår i Skolverkets rapport Studieresultat och social bakgrund (Skolverket, 2000, 5-28) där det görs en beskrivning av ungdomarnas olika livschanser och hur de formas av dessa. Ett syfte var att analysera vilka konsekvenser och livsvillkor ungdomarna får när de ser på sin framtid och sina valmöjligheter. De undersökte detta med hjälp av 1600 högstadieelever fördelade på fem skolor i tre olika kommuner. Eleverna besvarade en enkät som innehöll frågor angående skolerfarenhet, fritids- och kulturaktiviteter. Kommunerna valdes ut utifrån att de representerar skilda sociala, ekonomiska och kulturella förhållanden. Kommunerna delades in i tre olika kategorier som benämndes Villastad, Mellanstad och Bruksort. I Villastad dominerade välutbildade
arbetaryrken samt tjänstemannayrken, dock fanns också en del småföretagare. Slutligen i Bruksort arbetade mer än hälften av innevånarna inom tillverkningsindustrin.
Enkätundersökningen kompletterades under ett års tid men då endast med en mindre grupp elever från vardera kommun. I intervjuerna kom det fram att skolbetygen i övre medelklassen inte styrde planerna för framtiden. I lägre samhällsskikt innebar däremot låga betyg ett hinder och en utmaning mot fortsatta studier. Författarna kom fram till att man kunde se tydliga skiljelinjer mellan olika grupper högstadieungdomar beroende på kön, klass och viss del på bostadsort. De kom också fram till att den klass eller skikt som framträdde i en miljö tenderade att påverka förhållningssätt inom ungdomars skol- och fritidsliv och övriga sociala gruppers attityder.
Skolverkets rapport (2000, 26-28) har kommit fram till att föräldrarnas utbildning och yrke påverkar barnen på flera sätt. Det påverkar barnens betyg, valet med fortsatta studier och tankarna på vad som är möjligt för dem i framtiden. Den sociala klass som härskar i en miljö påverkar övriga exempelvis attitydmässigt inom flera områden, om det så må handla om musiksmak eller ens inställning till utbildning och skola.
2.4 Elevers kunskap om påverkansfaktorer inför val
Anders Lovéns doktorsavhandling (2000) ”Kvalet inför valet” hade som syfte att klarlägga vägledningssamtalen i samband med valet till gymnasieskolan ur tre perspektiv; studie- och vägledarens, samhällets och elevens. Lovéns plan var att beskriva och analysera studie- och yrkesvägledningssamtal i årskurs nio i relation till:
”- elevens förväntningar, uppfattningar och värderingar, före och efter samtalen, - vägledarens uppfattningar och värderingar efter samtalen,
- samhällets mål och syften för studie- och yrkesvägledning i grundskolan, - teorier och modeller för karriärutveckling och vägledning” (Lovén, 2000, 18)
Vid gymnasievalet utgick eleverna i första hand utifrån sitt intresse, vilket kunde vara ett yrkesintresse eller utbildningsintresse och ibland en mix av dessa. Eleverna såg hela tiden möjligheterna att bli antagen, men de hade inte funderat så mycket på om de skulle klara av
eller ha de färdigheterna som kanske behövdes för den utbildning, eller yrket som de funderade över (Lovén, 2000, 117).
De uttryckta intressena var deras personliga inställning om vad som var roligt eller intressant i en utbildning eller ett yrke då många inte hade några direkta erfarenheter av arbetslivet, förutom praon som skolan erbjudit. Eleverna tyckte att det var viktigt att prata med sina föräldrar om valet. Flera av eleverna nämnde att föräldrarna inte visste så mycket om gymnasievalet och att det var de själva som skulle komma fram till ett beslut. Syskon, framför allt äldre syskon spelade en viktig roll för eleverna, när man samtalade angående gymnasievalet. Enstaka elever nämnde kamrater, studie- och yrkesvägledare och lärare som viktiga personer att samtala med inför valet. I de olika intervjuerna påpekade eleverna att det var de själva som skulle välja och inte deras föräldrar. Lovén (2000) skriver; ”I intervjuerna ställdes ibland följdfrågor för att se hur strakt föräldrarnas inflytande var” (Lovén, 2000, 119). Eleverna svarade att föräldrarna gav råd utan att styra deras val. I efterintervjuerna kom det fram att eleverna pendlade mellan att själva besluta eller att lyssna på föräldrarna.
Resultatet som framkom var att de flesta eleverna tyckte det var viktigt att samtala med sina föräldrar om valet till gymnasieskolan. Lovén skriver att det är svårt att bedöma hur stort inflytande föräldrarna hade. Förmodligen har föräldrarna ett större inflytande än vad eleverna kanske vill erkänna, som hans följdfrågor delvis bekräftade.
2.5 Påverkan inför gymnasievalet
Anders Lovén och James Dresch (2010, 35-57) har tillsammans gjort en enkätundersökning med elever som går i årskurs nio, för att ta reda på vilka faktorer som påverkar dem i valet till gymnasieskolan. De följde eleverna under två års tid och gjorde fördjupande intervjuer. Dresch och Lovén kom fram till att valet till gymnasiet var ett viktigt val och att 83 % av eleverna ansåg detta. Likt Anders Lovéns avhandling Kvalet inför valet (2000) framkom det att eleverna helst ville bolla tankar med någon angående valet, exempelvis föräldrar, studie- och yrkesvägledaren och/eller kompisar.
Lovén och Dresch (2010, 39-40) uttrycker att elever idag inte är lika mogna som ungdomar var förr. Eleverna söker upp studie- och yrkesvägledaren för att ställa enkla frågor som de egentligen själva skulle kunna söka upp svar på via exempelvis dator eller tidningar. Varför de inte själv söker svar på sina enkla frågor, förklarar Lovén och Dresch (2010) har med att göra att eleverna har en inlärd hjälplöshet. De förklarar det genom att ungdomarna är vana vid att bli servade och omhändertagna i skolan, vilket leder till att eleverna har en förväntan på att de skall kunna få svaren direkt, istället för att själva söka upp svaret. Eleverna har en förväntning att studie- och yrkesvägledaren ska ha alla rätta svaren och att de ska veta vad som är bäst för eleven.
När det är dags för eleverna att bestämma sig så påverkar omgivningen eleverna omedvetet och medvetet. I undersökningen kom de fram till att eleverna inte själva är medvetna om hur påverkade de är. Detta kom fram genom att eleverna svarade motsägande på vissa frågor. Föräldrarna har mest inflytande på barnen. Därefter kommer kompisar och sist studie- och yrkesvägledare. Det var ungefär hälften av eleverna som uttryckte att deras föräldrar var mycket engagerad i deras val till gymnasiet. Hela 85 % av eleverna uttryckte att föräldrars stolthet över vilket program som de hade valt var av stor betydelse. Cirka hälften uttryckte att de hade stora förväntningar på sig och att det var viktigt att lyssna på föräldrarna. Lovén och Dresch beskriver hur gymnasievalet påverkas av elevens egen självuppfattning men även av de närmsta personernas olika handlingar och av sin omgivning.
Ungdomarna är i den här åldern extra mottagliga för andras åsikter, förväntningar och värderingar. De försöker skapa sig en egen identitet och då kan det vara svårt för dem att skilja på sina egna- och samhällets normer och värderingar. Olika personer i ungdomarnas närhet för över, både medvetet och omedvetet, sina värderingar och normer till dem (Dresch, Lovén, 2010, 45-59).
2.6 Klassperspektiv
Idéen med att skapa en skola för alla har under lång tid varit aktuellt i den svenska utbildningshistorien och man insåg tidigt att skapandet av en sådan skola kunde leda till många utmaningar enligt Nilholm (2007). När barn ifrån olika samhällsklasser placerades på samma institution uppkom det synliga skillnader mellan barnen. Det resulterade i att skillnaden mellan fattiga och rika barn uppmärksammades och att olika svårigheter beroende klasstillhörighet på barnen blev allt tydligare. Det visade sig att det redan då var svårt med skapandet av en skola för alla.
Tallberg, Broman, Rubinstein Reich och Hägerström (2002) menar att det fortfarande finns en slags segregering i dagens skola. De beskriver att de sociala skillnader i samhället reflekteras i skolan, exempelvis att beroende på var man bor finns det sämre och bättre skolor. Författarna menar att barn boendes i ett välbärgat område erbjuds en bättre utbildning än barnen som bor i ett mindre välbärgat område. Enligt Assarson (2007) förklarar Thomas och Loxley att en individs behov av stödåtgärder baseras på vilken kulturell uppväxt och social status denne innehar. Författarna menar att de elever som klarar sig bäst genom skolgången är de elever som har välutbildade föräldrar med studietraditioner och de som värderar utbildning högt. Författarna drar slutsatsen att etnicitet och kön inte har någon direkt påverkan på hur en elev klarar sin skolgång. Om man värderar utbildning högt och har en bakgrund med studietradition kan detta leda till att man har större möjlighet till exempelvis högre lön. Författarna förklarar att skolan på detta sätt bidrar till att bibehålla klassamhället.
Tallberg Broman m.fl. (2002) kommer fram till att dagens skola är utformad för medelklassen, vilket resulterar att arbetarklassens barn får det allt svårare. Författarna beskriver att inte bara betygen påverkar barnens val av inriktning på gymnasiet utan också barnens klasstillhörighet. Författarna beskriver att medelklassen oftast har högre betyg vilket leder till att eleverna väljer då gymnasieprogram som anses vara finare och högre rankade, de skiljer här på praktiska och teoretiska program.
2.7 Sammanfattning
Forskningen har behandlat barns karriärdrömmar och vad det är som påverkar deras karriärutveckling. För att förklara det aktuella forskningsläget tittar vi på Palladino Schultheiss artikel som visar att forskning och litteratur som behandlar barns karriärutveckling är väldigt sparsam i jämförelse med vuxnas karriärutveckling. Författaren påpekar vikten av att undersöka alla barns utvecklingsvägar och inte endast barns från mer priviligierade samhällsklasser. McMahon och Rixon undersöker karriärutvecklings-influenser och yrkesambitioner hos barn i årskurs sex respektive sju och resultatet av studien tyder på att karriärutvecklingen är väl utvecklad då barnen kunde nominera, utesluta och rangordna sina yrkesdrömmar. Författarna till rapporten Skola- Fritid- Framtid kom fram till att de kunde se tydliga skiljelinjer mellan olika grupper högstadieungdomar beroende på klass och bostadsort. Tallberg Broman m.fl. menar att det inte endast är betygen som påverkar barnens val av inriktning till gymnasiet, utan även barnens klasstillhörighet. Författarna kommer fram till att dagens skola är utformad för medelklassen, vilket resulterar till att barn i arbetarklassen får det allt svårare. Thomas och Loxley menar att om individen innehar en bakgrund med studietradition samt värderar utbildning högt så kan detta skapa möjligheter till högre lön. Författarna förklarar att skolan bidrar på detta sätt till att bibehålla klassamhället. Vår undersökning behandlar barns yrkesdrömmar och vilken påverkan deras handlingshorisont har i frågan att nå sina mål och om klassperspektiv, vi kan därför se att vår studie har stöd i denna tidigare forskning.
3 Teori
I vårt teorikapitel kommer vi ta upp de teorier som vi kommer att använda oss av när vi analyserar vårt empiriska material. Vi har som intresse att undersöka barns yrkesdrömmar samt hur de ser på möjligheten att nå sitt mål och hur de talar om sina yrkesdrömmar mot bakgrund av sin nuvarande klasstillhörighet. Gottfredson, Giddens, Hodkinson och Sparkes teorier är relevanta då de tar upp begränsningar som barnen kan göra, kompromisser, klassindelningar och vad som kan påverka barnen i deras beslutsfattande.
3.1 Klass
Giddens (1998) menar att klass är en indelning av individer som delar ekonomiska villkor som minskar deras levnadsstandard. Individerna har inte någon möjlighet att själva få välja sin egen livsstil. Det som är grunden för klassindelningen är ekonomiskt kapital, tillgångar och yrkesposition. Olika klasser begränsas utifrån deras levnadsätt. Giddens (1998) nämner fyra aspekter och definitioner av klass:
1. Att klasser inte skapas av juridiska eller religiösa betingelser. Tillhörigheten till en klass etablerar sig inte i arv, tradition eller lag. Klassgränser är flytande, vilket innebär att gränser är minimala.
2. Individens klasstillhörighet är delvis förvärvad och inte enbart tillskriven när man är född. Social rörlighet är möjligt både uppåt och nedåt mellan klasserna.
3. Klasserna är beroende av de ekonomiska skillnaderna mellan grupper av individer. 4. Klassystemet bevaras genom olika samband, som exempelvis olika skillnader mellan
löner och arbetsvillkor (Giddens, Sutton, 2013, 310).
De klasser som Giddens (1998) beskriver som viktigast i de västerländska samhällena består av:
• Överklass- företagare och höga chefer • Medelklass- De flesta tjänstemän • Arbetarklass- Industriarbetare
Social rörlighet nedåt eller uppåt mellan grupperna är möjligt, ett exempel är klassresor från arbetsklass till medelklass.
Giddens talar dessutom om individer med höga positioner på arbetsmarknaden, han beskriver att de har lättare för att säkerhetsställa att deras barn uppnår samma ställning. Möjligheten för att bli rik är enligt Giddens beroende av föräldrarnas rikedom när vi föds, han anser att föräldrarnas klass är den klass som barnen kommer att ärva.
3.2 Theory of Circumscription and Compromise
Linda Gottfredson förklarar i sin teori, Theory of Circumscription and Compromise, hur tankar om yrken utvecklas från tidig skolålder till senare tonår samt hur individer genom begränsningar och kompromisser gör sina olika yrkesval. Med kompromiss menar Gottfredson att individen avstår från de mest önskvärda yrkesalternativen för att välja något av de alternativ som anses mer realistiskt (Gottfredson, 2002,85-107). Kärnan i Gottfredsons teori är individens självuppfattning, vilket är den bild individen har av sig själv och som påverkar individens handlande utifrån personlighet, genus, värderingar, klass och förmåga. Vid val av utbildning eller yrke sker hos individen en inre process, en begränsningsprocess, där individen sorterar bort de alternativ som för denne anses som icke acceptabla. Denna begränsning görs utifrån: kön, social tillhörighet och intresse. Gottfredson menar att barn redan i förskoleåldern börjar förstå betydelsen och begränsar sig utifrån sin klasstillhörighet. Individen har under sin uppväxt blivit allt mer medveten om de olika kriterierna och de återspeglas vid individens väljande i följande rangordning: könstillhörighet, som följs av det sociala ursprunget och i sista hand sitt eget intresse (Gottfredson, 2002, 93-107).
Gottfredson (1981, 547-549) delar in barns karriärutveckling i fyra nivåer av begränsning: 1. 3-5 år. I detta första steg i Gottfredsons indelning orienterar barn sig till storlek och
makt. Barn blir medvetna om sin omgivning och ser sig själv som de ”små människorna” jämfört med vuxna, ”stora människor”, där arbete är något som ingår i de vuxnas värld.
2. 6-8 år. I detta steg orienterar barnen sig till genus tillhörighet. Barnen blir medvetna om sin egen könsroll och placerar sig i det fack som de anser sig tillhöra. De kopplar även detta till arbete, var och i vilket sammanhang de anser sin könsroll lämplig. Med andra ord börjar de redan här se begränsningar i arbete på grund av sin könstillhörighet och väljer bort för dem omöjliga yrke.
3. 9-13 år. Barnen blir medvetna om social klass och tillhörighet. De är nu medvetna och blir påverkade av andras åsikter. De kan se länken mellan utbildning, arbete och inkomst samt de är medvetna om föräldrars förväntningar. De börjar även bli medvetna om den egna förmågan.
4. 14 – år. Medvetenhet och orientering till sitt eget unika jag. Individen har nu skapat sig medvetenhet om de egna kompetenserna samt egna intressen och värderingar. Individen väger sina egna kompetenser mot acceptabla alternativ och försöker även väva in familjens önskemål samt sin egen personlighet och intressen.
Gottfredson beskriver att välja yrke eller utbildning är en matchningsprocess och att individer väljer utifrån arbete som är jämförbara med bilden de har av sig själv/självbilden (Gottfredson,1981, 547-549).
3.3 Careership Theory
Hodkinson och Sparkes (1997, 29-44) har utvecklat Careership theory, en sociologisk karriärvalsteori, vilken grundar sig i Pierre Bourdieus teori om fält, kapital och habitus. Bourdieu förklarar habitus med att individen formas av det sociala sammanhang som denne föds in i och detta påverkar individens framtid. Ett socialt fält i Bourdieus mening existerar när en avgränsad grupp människor och institutioner strider om något som är gemensamt för
värde, tillgångar eller resurser och det kan vara av symboliskt eller ekonomisk art. Men Bourdieu använder sig mest av det grundläggande begreppet symboliskt kapital vilket är det som av sociala grupper igenkännes som värdefullt och tillerkännes värde (Brody 1991, 169). Hodkinson och Sparkes (1997) teori belyser hur unga människor gör sina karriärval och består av tre dimensioner som är knutna till varandra:
1: Pragmatiskt rationellt beslutsfattande
Individen grundar sina val genom rationellt tänkande då de väljer eller förkastar olika arbetsalternativ. Detta görs genom individens egna erfarenheter eller påverkan från människor i individens omgivning som har insyn i arbetet eller företaget. Det bör tas i åtanke att besluten endast är delvis rationella då individen i allmänhet påverkas av känslor och att besluten oftast innefattar att individen ska skapa en acceptans för ett alternativ snarare än att välja ur ett brett utbud (Hodkinson och Sparkes, 1997, 36-38).
2: Val som grundar sig på individens handlingshorisont
Handlingshorisont förklaras av Hodkinson och Sparkes (1997) som det område där individen har möjlighet att fatta beslut. Att fatta ett karriärbeslut sker inom individens handlingshorisont där både habitus och de begränsade och möjliggörande strukturerna påverkar handlingshorisonten. Påverkansfaktorer på individens handlingshorisont är strukturen på arbetsmarknaden, social klass, kön och etnicitet. Vad individen uppfattar som valbart, möjligt eller omöjligt beror därför inte bara på vad som är tillgängligt på utbildnings och arbetsmarknaden utan det varierar beroende på vem den betraktande individen är och vad hen filtrerar bort av utbudet på grund av att hen ser alternativen som olämpliga, omöjliga eller ointressanta (Hodkinson och Sparkes 1997, 36-38).
3: Val som beror på sammanlänkande rutiner och brytpunkter
En individ utsätts under sitt liv för brytpunkter vilka förklaras som strukturella, självinitierade eller påtvingade. De strukturella brytpunkterna som bestäms av yttre faktorer och därmed är förutsägbara som övergången mellan grundskola och individens möjlighet att själv bestämma fortsatt bana. Självinitierade brytpunkter som är ett frivilligt initiativ ifrån individen till förändring. Påtvingad brytpunkt vilket orsakas av yttre faktorer, som
nedläggning av ett företag eller ofrivillig uppsägning. En individs livskarriärlinje består av en rad olika brytpunkter som mynnar ut i ett val eller beslut som gör att individens handlingshorisont förändras (Hodkinson & Sparkes 1997, 36-38).
Hodkinson och Sparkes (1997) beskriver med sin Careership teori hur en individ bildar sin självbild och omvärldsuppfattning genom de erfarenheter som införskaffas. Individens handlingshorisont påverkar sedan de val som görs, vad som anses som möjligt och vad som stämmer överens med individens självbild och handlingshorisont. Självbilden spelar en viktig roll i valet av karriär, Hodkinson och Sparkes (1997) förklarar att om inte yrkesvalet stämmer överens med självbilden så är det föga troligt att denna väg väljs. Individen reflekterar efter beslutet tagits genom att ifrågasätta eller bekräfta det valda alternativet. Om individen finner det valda alternativet otillfredsställande så kan hen göra en självinitierande brytpunkt för att uppnå ett önskat resultat.
3.4 Sammanfattning
I detta kapitel har vi beskrivit de centrala delarna från de teorier som vi kommer använda oss av när vi skall analysera vårt empiriska material. Giddens förklarar vad klass innebär och betyder, att det är föräldrarnas klasstillhörighet som bestämmer vilken klass barnet föds in i. Vi har behandlat Gottfredsons teori som handlar om begränsningar och kompromisser och vad det betyder för en individ i karriärutvecklingen, vilket förklaras som en matchningsprocess där individen väljer arbeten som är jämförbara med självbilden. Individen begränsar sig genom att sortera bort för dem icke acceptabla alternativ, ett
värderingssystem där individen kompromissar med sig själv genom att välja ett realistiskt
alternativ istället för det mer önskvärda. Avslutnisvis har vi tagit del av Hodkinson och Sparkes Careership Theory, som grundar sig på Bourdieus teori om fält, kapital och
habitus. Teorin belyser individens handlingshorisont i vilken individen påverkas av social
klass. De kursiverade begreppen är de som vi valt ut för att använda oss av i analyskapitlet: arbetarklass, klass, habitus, handlingshorisont, begränsningar, kompromisser, självbild.
4 Metod
I detta kapitel behandlas metodval, urval, skolan och dess närområde, datainsamlingen av empiriskt material, analys av insamlat material och etiska ställningstaganden.
4.1 Metodval
Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod, kvalitativa intervjuer. Vårt syfte är att undersöka vad barn i femteklass har för tankar om yrkesdrömmar och hur de ser på möjligheten att nå dessa samt hur deras klasstillhörighet eventuellt kommer att påverka dem i deras val av yrkesdrömmar. Eftersom vi vill komma åt barnens tankar och funderingar, valde vi att utföra intervjuer då vi anser att det ger oss mer kvalitativt empiriskt material. Larsen (2009, 27) skriver om olika fördelar med kvalitativ metod, en sådan fördel är att vi som intervjuar vid intervjutillfället kan ställa följdfrågor och få tillägg och fördjupande svar. Barnet som blir intervjuad kan tala friare samt kan be om en förklaring om det är något som misstolkas eller vid händelse att frågan inte förstås. En annan fördel är att vi sitter ansikte mot ansikte med våra respondenter vilket ger oss möjlighet att läsa av barnets kroppsspråk. När man intervjuar barn är det viktigt att ta i beaktan att barn i denna ålder, som våra respondenter befinner sig i, har svårt med koncentrationen under längre tid. Barn kan dessutom ha svårt att sitta stilla, med detta i åtanke valde vi att utföra intervjuer som varade under ca 20 minuter. Vi har en förförståelse att det för barnen är viktigt att känna sig motiverande under intervjun (Trost 2010, 59).
En nackdel med att använda kvalitativ metod kan vara att barnen säger det vi vill att de skall säga, eller vad de tror att vi vill höra. De är inte ärliga i sina svar, men det är något vi är medvetna om. Vi är medvetna om det faktum att vi inte kan generalisera då vår undersökning begränsas till ett mindre område. Detta är något som kan vara en nackdel, vid en kvalitativ undersökning enligt Larsen (2009). I vår intervjumall valde vi att använda oss
av många ja och nej frågor, detta för att leda in barnen i frågan genom att enkelt besvara frågan med ett ja eller nej. Dock ställde vi följdfrågor till barnen efter en ja/nej fråga för att de skulle få möjlighet att utveckla sina svar.
Efter våra intervjuer skulle vi kunnat verifiera barnens tankar och uppfattning angående föräldrarnas studiebakgrund och arbete med deras föräldrar för att se om svaren stämde överens med verkligheten. Men då vi anser att det faller utanför studiens syfte, då vi vill undersöka barnens tankar och uppfattning om det berörda ämnet, valde vi att inte göra detta.
4.2 Urval
Vi vill undersöka vad några barn i årskurs fem har för yrkesdrömmar och hur dessa kan relateras till deras klasstillhörighet. Vi valde att intervjua barn i åldrarna 11-12 år. Valet av respondenter är medvetet gjort, då de går i årskurs fem och ställs inför sitt första val i form av språkval. Det är dock inte själva språkvalet som intresserar oss utan det faktum att eleverna befinner sig i den ålder där de utsätts för sitt första val för framtiden. Gottfredson (1981) förklarar hur barn i åldern 9-13 år blir medvetna om social klass och tillhörighet samt att de kan se en länk mellan utbildning, arbete och inkomst. Den ursprungliga idén var att vi skulle presentera oss för eleverna och informera angående vår studie och därefter fråga vilka barn som var intresserade av att delta vid en intervju. Efter samtal med biträdande rektor så bestämdes att hen i samråd med elevernas mentor skulle välja ut elever för intervju, de skulle även dela ut samtyckesbreven till de berörda eleverna så att dessa kunde tas med hem och undertecknas av vårdnadshavare. Barnen har inte fyllt 18 år vilket gör att deras vårdnadshavare skall informeras och samtycka till studien. Dock skall barnen så tidigt som möjligt informeras om vad studiens syfte är (SFS 2003:460, 18§).
Nackdel med detta tillvägagångsätt är att eleverna väljs ut av biträdande rektor och barnens mentor och på så vis blir det deras urval. Detta är något vi är medvetna om och diskuterade men som vi tillslut ansåg vara det mest lämpliga tillvägagångsätt på grund av studiens tidsram. Vi ansåg även att vi genom detta sätt skapat ett förtroende hos eleverna. Det föll
genus i vår studie. Bortfallet blev fyra intervjuer, då de inte gick att använda i vår studie på grund av begränsade svar.
4.3 Skolan och dess närområde
Skolan där undersökningen är utförd ligger i ett område i en kommun i södra Sverige. Skolan är en F-6 skola med cirka 300 elever i åldrarna 6-12 år. Ansvar för verksamheten på skolan leds av rektor och biträdande rektor. Övrig personal på skolan är indelade i tre arbetslag: fritids, förskoleklass-årskurs 3 och årskurs 4-6 och varje arbetslag leds av en arbetslagssamordnare. Lärarna möts regelbundet och för diskussioner om på vilket sätt verksamheten kan utvecklas med syfte att förbättra undervisningen och ge en helhetssyn på eleverna som i sin tur leder till ökad måluppfyllelse och högre betyg.
Biträdande rektor berättar att skolan sex månader före vårt besök har gjort en undersökning med berörda årskurs fem elever. Undersökningen bestod av frågor där barnen bland annat fick berätta om vad de är bra på att göra, om de har någon hobby eller intresse men även om de har någon dröm hur livet skulle kunna se ut när de blir stora. Biträdande rektor förklarade att undersökningen gjordes på grund av att skolan ligger i ett socioekonomiskt segregerat område och att de försöker arbeta med vägledning som en röd tråd genom hela undervisningen. Skolan arbetar även medvetet med att motivera eleverna för att öka deras självförtroende och tron på sig själv.
Utbildningsnivå i det undersökta området visar att 18% i åldern 25-64 år har eftergymnasial utbildning. Detta jämfört med ett genomsnitt över hela Sverige på 40% med eftergymnasial utbildning visar att vårt undersökta område ligger under Sveriges genomsnitt i utbildningsnivå, enligt statistik som vi har tagit del av.
4.4 Datainsamling
Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer som är strukturerade, det menas att frågorna har varit färdigformulerade innan intervjuerna hölls (Larsen 2009, 83). Fördelen med detta intervjuformulär är att man skapar ett bra underlag för att besvara våra frågeställningar samt de olika teman som vi har använt oss av och att respondenter svarar på samma frågor vilket gör jämförelsen enklare. Kvalitativa metoden ger oss fördelen att kunna ställa de frågor vi är intresserade av. Därigenom får vi svar på våra frågeställningar (Laren, 2009, 84). När intervjuerna hölls så använde vi oss av ljudinspelning för att vi på detta sätt ansåg oss vara fokuserade på barnet och det faktum att vi inte ville bli avbrutna för att föra anteckningar. Vår förförståelse säger oss att barnen kan känna sig i underläge på grund av att vi är två vuxna intervjuare samt att de kan känna något slags maktövertag, men detta är något vi är medvetna om. Om vi noterade att någon kände sig obekväm skulle i detta fall en av intervjuarna lämna rummet så att respondenten skulle känna sig trygg (Trost, 2010).
Första kontakten med skolan gjordes via mail och därefter ringde vi biträdande rektorn och förklarade syftet med vår studie. Vi fick tillåtelse av biträdande rektorn att utföra intervjuer på skolan och hon förmedlade ut samtyckesbreven till de berörda eleverna.
4.5 Analys av insamlat material
Vi valde att ljudinspela våra intervjuer och därefter transkribera intervjuerna ordagrant. Det var viktigt att detta genomfördes på ett korrekt sätt samt att tid avsattes i denna fas av processen för att resultatet skulle bli bra (Larsen, 2007, 97). När vi analyserade vårt insamlade material, använde vi oss av innehållsanalys. Syftet med innehållsanalys är att identifiera mönster, samband och gemensamma drag eller skillnader (Larsen, 2007, 101). Resultatet som vi fick fram genom vår undersökning har delats in i teman och analyseras i kapitel 6 med hjälp av de teoretiska begrepp som valts ut.
4.6 Etiska ställningstaganden
Vi har tagit del av de fyra allmänna huvudkrav för de forskningsetiska principerna (Vetenskapsrådet, 1990):
• Informationskravet: Vi som forskare har informerat respondenterna angående vårt syfte med studien och vad vi kommer att beröra.
• Samtyckeskravet: Våra deltagare har rätt till att själva bestämma om de vill bli intervjuade eller inte.
• Konfidentialitetskravet: Uppgifter om respondenterna skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifter skall vi förvara på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.
• Nyttjandekravet: De uppgifter som vi har samlat in får endast användas i vår forskning.
Informationskravet tillgodosågs genom att berörd personal, biträdande rektor och berörda föräldrar informerades angående vår forskning. Vi informerade de utvalda eleverna angående forskningens syfte och att de kunde när de önskar avbryta sin medverkan. Genom att rektorn hade frågat eleverna om de ville delta i intervjuerna och föräldrarna hade godkänt deras medverkan så tillgodosågs samtyckeskravet. Konfidentilitetskravet följdes upp genom att deltagarnas namn och skolan anonymiserades. Respondenterna har informerats om att det inspelade materialet endast kommer att användas i denna studie. Vi förklarade även för eleverna att allt inspelat material kommer att raderas när studien är färdigställd och på så sätt har vi tillgodosett Nyttjandekravet.
4.7 Avgränsningar
Vi är medvetna om den roll som genus och etnicitet spelar i begränsningen för en individs val av yrke detta är dock något som vi har valt att inte ta hänsyn till i vår studie utan endast fokusera på klasstillhörighet samt föräldrars påverkan. Detta har vi gjort på grund av att vårt intresse ligger i påverkan utifrån klasstillhörighet. För att definiera barnens klasstillhörighet har vi valt att utgå ifrån biträdande rektorns förklaring om att barnens föräldrar är låginkomsttagare. Biträdande rektorns beskrivning av föräldrarnas arbete och hennes slutsats att de därmed tillhör arbetarklassen. Vi utgick även från barnens egen uppfattning om föräldrarnas arbete vilket sammantaget ligger till grund för deras klasstillhörighet, arbetarklass. Klasstillhörighet baseras på många olika faktorer men vi har valt att endast ta hänsyn till arbete och utbildning i vår klassindelning.
5 Resultat
I presentationen av vårt empiriska material har vi valt att tilldela våra respondenter fingerade namn som valts efter alfabetisk ordning. Detta för att inte lägga in några värderingar vid namnval. Resultatet presenteras utifrån våra två frågeställningar:
• Vad har barnen för yrkesdrömmar och hur ser de på möjligheten att nå dessa?
• Hur talar barnen om sina yrkesdrömmar mot bakgrund av sin nuvarande klass-tillhörighet?
5.1 Föräldrars arbete och utbildning
På frågan om våra respondenters uppfattning angående föräldrars utbildningsbakgrund och nuvarande arbetssituation kan vi av svaren konstatera att barnen befinner sig i arbetarklassen. Vi ställer frågan om deras föräldrar har gått i skolan och resultatet väljer vi att presentera i tabellen nedan.
Tabell 1 Barnens uppfattning angående föräldrarnas utbildningsbakgrund
Barnen
Gått i skolan, båda föräldrarna
Gått i skolan,
endast en förälder Vet inte
Adam x Beata x Casper x Daniella x Erik x Filippa x Greta x Hanna x Antal 5 2 1
Det visar sig att barnen har olika uppfattningar om deras föräldrars utbildningsbakgrund. Adam vet inte om hans föräldrar har gått i skolan. Greta berättar för oss att endast hennes mamma har gått i skolan. Daniella lyfter fram att hennes pappa har gått i skolan men att mamman inte fick möjlighet till skolgång på grund av regler i deras hemland. Daniella: “Jag vet att min pappa han ville studera i högskola men tyvärr så fungerade det inte för att det började krig och i min hemland tjejer får inte lära sig, så min mamma har inte lärt sig”. Det visade sig att samtliga barn lever tillsammans med sina biologiska föräldrar. För att förklara barnens uppfattning angående sina föräldrars sysselsättning väljer vi även här att presentera resultatet med hjälp av nedanstående tabell.
Tabell 2 Barnens uppfattning angående föräldrarnas sysselsättning
Barnen Arbetar, båda föräldrarna Arbetar, en förälder Sjukskriven Arbetslös, båda föräldrarna Annan sysselsättning Adam x x Beata x x Casper x x Daniella x Erik x Filippa x Greta x x Hanna x x Antal 1 4 2 1 5
Daniella berättar att båda hennes föräldrar är arbetslösa och inte har någon annan form av sysselsättning. Daniella poängterar dock att hennes mamma är hemma med hennes yngre syskon samt att pappan nyligen kommit till Sverige. Daniellas pappa har endast varit i Sverige under ett år och försöker nu lära sig svenska. Daniella berättar att hennes föräldrar arbetade i sitt hemland. Pappan hjälpte hennes farfar med att reparera deras hus. Mamman arbetade, som Daniella själv beskriver det, som ”slav”. Det framgår att Beatas mamma arbetar på ett bageri, men att hennes pappa är sjukskriven, vilket han har varit under 20 år tid. Beatas pappa arbetade tidigare som polis i sitt hemland med det är inget som han har
gjort i Sverige. Det framgår inte under intervjun om pappan har gått någon utbildning för att bli polis.
Adam berättar att hans mamma sitter hemma och tar hand om hans yngre syskon medan hans pappa arbetar i sin butik. Vi frågar Adam vad det är för någon butik och till svar får vi att det är en butik som man handlar i. Vi ber Adam att utveckla och får då till svar att det är en butik med allt möjligt.
Det framkommer i intervjun att Eriks båda föräldrar arbetar. Han berättar att han inte vet vad hans mamma arbetar med. Hans pappas arbetsuppgifter beskriver Erik som: ”Han gör mat och sånt”.
Greta berättar för oss att hennes mamma går i skolan samt att hennes pappa säljer bland annat Iphones. Vi frågar Greta vad hennes pappa gör på sin arbetsplats och hon beskriver det såhär: ”Typ om man har Iphone eller surfplatta som är förstörd så han fixar”.
5.2 Egna drömmar och tankar om utbildning och yrken
5.2.1 Betydelsen av att gå i skolan
Det framgår att barnen tycker att det är viktigt att gå i skolan. Flera tankar om varför det är viktigt visar sig. Filippa framhäver att det är viktigt att lära sig saker som förbereder henne för hennes kommande arbetsliv. Adam förklarar att han inte lär sig så mycket på egen hand utan att han måste gå i skolan för att lära sig. Beata lyfter fram att det är viktigt att gå i skolan för att skapa sig en bra framtid och inte som hon uttrycker det få ett dåligt arbete: ”Typ som att jobba i kassa man ska ha ett riktigt jobb”.
Daniella förklarar vikten av skolan med att hon skapar sig ett bättre liv genom att gå i skolan. Daniella gör kopplingen till sin mamma som hon anser har haft ett svårt liv på grund av att hon inte har getts möjlighet till en skolgång.
5.2.2 Barnens tankar angående om man kan bli vad man vill utan att gå i
skolan
Man kan inte bli vad man vill om man inte går i skolan resonerar barnen. Filippa tror inte att man kan få ett jobb om man inte går klart grundskolan medan Daniella lyfter fram att om hon inte går i skolan kan hon inte lära sig och förstå och därmed inte bli doktor vilket hon vill. När vi frågar Casper om man kan bli vad man vill om man inte går i skolan så förklarar han att det kan man inte, men han vet inte varför det är så. Hanna berättar även hon att hon inte tror att man kan bli vad man vill om man inte går i skolan. Vid frågan hur det kommer sig så svarar Hanna: ”Ehh, för att man har inte det man behöver, man har inte läst på så mycket, man har inte läst om det man vill bli”.
5.2.3 Barnens syn på om man måste arbeta
Om man måste arbeta vet inte Daniella, hon är lite osäker angående det. Hon vet att det finns människor som inte arbetar men som hon uttrycker det, ändå har det bra.
Adam och Greta är däremot övertygade om att man måste arbeta för att kunna tjäna pengar så att familjen skall må bra. Vi ställer samma fråga till Filippa som är av en annan åsikt. Filippa anser inte att man måste arbeta utan att man istället kan få pengar från socialen, a-kassa eller ”alla dom” vilket är alternativ som gör att man ändå får pengar. Beata förklarar för oss att om man inte kan arbeta så måste man inte det, vilket hon förtydligar genom att berätta: ”Om man är sjuk eller om man är typ halvhandikappad eller något sådant så då kan man inte riktigt arbeta”.
Tabell 3 Barnens syn på om man måste arbeta
Barnen Ja Kanske Nej
Adam x Beata x Casper x Daniella x Erik x Filippa x Greta x Hanna x
5.2.4 Barnens tankar om yrken
Ett riktigt jobb är enligt Beata arbeten som sjuksköterska och polis. När vi frågade hur det kommer sig att hon valde ut sjuksköterska och polis som riktiga yrken så kunde Beata inte förklara hur det kommer sig att hon valde ut just dessa två yrkena.
När vi diskuterar angående vad som är viktigast med ett arbete så uppkom det olika resonemang angående vad som var viktigast. Det viktigaste med att ha ett arbete för Adam är att man tjänar pengar så att man kan äga ett hus, köpa mat och kläder till sina barn. Erik förklarar att det viktigaste med ett arbete är att kunna språket, så att man kan göra sig förstådd och samtidigt förstå saker. Beata berättade om vikten att själv få utvecklas som person för att i framtiden kunna få nya chanser till andra yrken.
5.2.5 Barnens yrkesdrömmar
Barnens yrkesdrömmar är av varierande karaktär, Adam vill bli fotbollsspelare då han kopplar det till sitt fritidsintresse samt hans boxningsdrömmar förklarar han med: ”För jag tycker om att slåss”. Barnen har olika yrkesdrömmar men något gemensamt är att samtliga barn säger att de vill hjälpa människor vilket inte konkret framgår i de yrkesdrömmar som de lyfter fram.
Tabell 4 Barnens olika yrkesdrömmar
Barnen Yrkesdröm/yrkesdrömmar
Adam Fotbollsspelare och boxare
Beata Doktor, veterinär, kirurg eller lärare på högskolan Casper Passpolis och kock
Daniella Operationsdoktor
Erik Fotbollsspelare och knarkpolis Filippa Advokat, lärare och butiksbiträde Greta Barnmorska
Hanna Jobba med flygplan, pilot
Drömmen om att bli barnmorska förklarar Greta med hennes intresse av att ta hand om och mata bebisar. Hanna drömmer om att bli pilot för då kan hon åka vart hon vill, när vi frågar hur det kommer sig att hon vill bli pilot svarar hon att det är för att hon tycker om att spela
dataspel och styra saker. Erik lyfter fram, i förklaringen till sina drömyrken, att hans intresse är att spela fotboll och när han ser på fotbollsmatcher vill han bli känd som de stora fotbollsspelarna och knarkpolis vill han bli för att fånga de som knarkar. Daniellas yrkesdröm förklarar hon så här:
”Det är för min pappas skull han ville ju vara doktor och jag hör hur ledsen han var att han inte kan vara doktor för jag vill att han ska vara glad över mig för jag är hans dotter ju och jag säger alltid till honom att jag är din dotter eller hur, du ska tänka att jag är dig själv så jag ska vara doktor för din skull. Han säger att du är inte tvungen att vara doktor vad vill du verkligen jobba med och vad i din framtid. Jag sa doktor alltså på riktigt jag vill vara doktor”
När vi sedan frågar Daniella vad det är som lockar henne att bli doktor så förklarade hon: ” Man får lära sig om kroppen och vad som kan hända med kroppen, dessutom att blir smartare”.
5.2.6 Barnens tankar om hur de ska nå sina yrkesdrömmar
Hur de ska göra för att nå sina yrkesdrömmar har barnen olika lösningar på. Barnen tror att man når sina yrkesdrömmar genom att utbilda sig men även genom att de är motiverad att nå sitt mål.
Casper lyfter fram sin tro på att nå sina yrkesdrömmar, men han vet inte på vilket sätt det ska göras. Erik skall nå sina yrkesdrömmar genom att bli duktig i skolan och koncentrera sig på lektionerna. Adam har en stark övertygelse till att han kommer att nå sitt mål, att bli boxare, genom att: ”Träna, slita, kämpa men jag är 100 % säker på att jag kommer att nå mitt mål!”. När vi ställde frågan till Greta, hur hon skall nå sitt mål att bli barnmorska så förklarade hon för oss att man måste jobba hårt i skolan och studera. När vi frågade hur hon skulle jobba hårt så berättade hon att det gör man genom att koncentrera sig extra mycket, jobba och förstå.
5.2.7 Barnens tankar om hinder och strategier i frågan om man kan bli vad
man vill i framtiden
Casper och Greta framhäver betygens avgörande betydelse för att kunna bli vad de vill när de blir stora. Beata och Hanna tror att alla kan bli vad de vill om de sköter sig i skolan och tar det på allvar men de är osäkra på om de själva kan bli vad de vill beroende på sin egen skolgång. Erik är osäker och tror inte att alla kan bli vad de vill vilket han förklarar: ”Ja till exempel om jag ska bli fotbollsspelare och jag inte kan något, till exempel jag ska börja i Barcelona och kan inte spanska till exempel jag kan inte bli vad jag vill”.
5.3 Barnens tankar angående föräldrarnas påverkan
På frågan om barnen själva får bestämma över sitt framtida yrkesval är barnen överens om att de själva får välja vad de skall arbeta med när de blir stora. Hanna uttryckte att för henne var det en självklarhet och undrade varför hon inte skulle få bestämma själv över sitt egna val. Det var även en självklarhet för Beata att man själv får bestämma. Adam och Hanna har inte diskuterat yrkesdrömmar med sina föräldrar. Adam berättar att hans föräldrar inte känner till hans yrkesdrömmar, de vet inte om att han boxas på fritiden. Det framkommer under intervjun med Adam att han inte pratar så mycket med sina föräldrar angående arbete eller rent allmänt. Beata pratar mycket med sina föräldrar angående hennes yrkesdrömmar och hon känner att föräldrarna stöttar hennes val. Daniella beskriver att hon pratar mycket med sina föräldrar och framförallt med sin pappa angående sin yrkesdröm:
”Ja jag har pratat om det som jag sa min pappa berätta till mig och då tänkte jag varför ska jag inte vara doktor, och då tänkte jag är där något bättre än att vara doktor, jag tänkte och tänkte och tänkte jag tyckte att doktor är också ett bra jobb så att”
När det gäller frågan om föräldrarna ställer krav på deras yrkesval så berättar Greta att hennes föräldrar tycker att hon skall arbeta som doktor, barnmorska eller någon annan doktor på grund av det höga betyg som då krävs av Greta. Adam, Beata, Daniella, Erik, Filippa och Hanna känner att det inte ställs några krav från deras föräldrar i fråga om yrkesval. Vi ställer samma fråga till Casper, om han känner något krav från sina föräldrar i
val av yrke. Han beskriver då för oss att hans föräldrar har en önskan om att de tycker att det är bra om han blir tandläkare: ”Jo, dom säger till mig att det är bra om du blir tandläkare, men jag gillar inte tänder”. När vi ställer en följdfråga till Casper om hur det kommer sig att hans föräldrar tycker att det vore bra om han blev tandläkare, förklarar Casper att han inte vet varför de anser att det är bra att vara tandläkare i och med att han inte är intresserad av tänder och dessutom tycker att det är äckligt.
Adam, Beata, Daniella, Erik, Filippa, Greta och Hanna är eniga om att deras föräldrar i första hand vill att de ska skaffa sig ett arbete som passar dem och som de kommer att trivas med. Barnets trivsel välmående i sitt framtida arbete är det som prioriteras av samtliga föräldrar enligt barnens uppfattning och svar. Beata lyfter fram att hennes föräldrars önskan är att hon ska trivas på sitt arbete och vara glad. Adam och Hanna tror att deras föräldrar vill att de ska ha ett arbete som passar dem. Hanna lyfter fram att om hon skulle haft ett arbete där hon tjänar massa pengar men inte tyckte att det var roligt, skulle hon inte trivas med arbetet. Det absolut viktigaste med ett arbete är att trivas.
5.4 Länken mellan föräldrarnas arbete och barnens egna
yrkesdrömmar
Vi frågar barnen om de är påverkade av sina föräldrar när de ska göra ett val. De svarar att de inte är påverkade av föräldrarna vid val. Greta och Beata framför att det kan vara andra faktorer som styr deras yrkesval, som betyg, men inte deras föräldrars påverkan. Greta lyfter fram att det är betygen som påverkar henne om hon kan bli barnmorska eller inte. Beata berättar att det är hennes betyg som måste vara höga för att hon skall kunna bli doktor. Filippa förklarar att hon känner sig påverkad av sin mamma när hon ska göra ett val: ”De saker som hon har sagt till mig tycker jag låter bra”.
Daniella svarar att hon lyssnar på sina föräldrar och om hon gillar deras förslag så väljer hon något av de alternativen men å andra sidan förtydligar hon att hon inte känner sig påverkad av sina föräldrar. Hanna lyfter fram att hon får själv bestämma när hon ställs inför
ett val, å andra sidan berättar Hanna att hon lyssnar på sina föräldrar och ger de bra förslag så väljer hon det som föräldrarna föreslår.
När vi ställer frågan om barnen påverkas av sina föräldrars arbete i deras egna val av yrkesdrömmar så beskriver Greta att hon inte anser sig påverkad av sina föräldrar men å andra sidan säger Greta att hennes pappa inte vill att hon ska arbeta med mobiler, så det är för henne inget alternativ. Det framgår i intervjun med Filippa att hon känner sig lite påverkad av sina föräldrar då mamman har berättat positiva saker om sitt arbete, hon kan se länken mellan föräldrarnas påverkan och hennes eget val av yrkesdrömmar: ”Jag blir lite påverkad av mina föräldrar när det kommer till yrkesval för min mamma har arbetat i butik och berättat positiva saker om det och nu har jag det som drömyrke”. Filippa lyfter fram att hennes mamma berättar på ett positivt sätt om sitt arbete för Filippa vilket gör att hon skapat sig en positiv bild av butiksarbete detta gör att Filippa tror att om hennes mamma haft ett annat arbete och pratat positivt om detta på liknande sätt så hade Filippa påverkats och möjligtvis skapat andra yrkesdrömmar utifrån detta. Greta tror även hon att hon skulle haft andra yrkesdrömmar om hennes föräldrar hade haft andra arbeten och detta förklarar Greta genom att om hennes pappa hade arbetat som doktor så hade hon nog drömt om att bli tandläkare. När vi ställer en följdfråga om hur det kommer sig att hon hade velat bli tandläkare, förklarar hon att hon inte vet varför hon hade velat bli tandläkare. Om Hannas föräldrar skulle haft ett annat arbete som hon upplevt som spännande så tror hon att det hade kunnat påverka hennes val av yrkesdrömmar. Adam, Erik, Daniella och Beata tror dock att de skulle haft samma yrkesdrömmar oavsett deras föräldrars arbete.
5.5 Sammanfattning
Barnen är medvetna om deras föräldrars sysselsättning, om de har ett arbete, är arbetslösa eller innehar någon annan form av sysselsättning. Det råder dock varierande uppfattning om vad föräldern gör på sin arbetsplats, allt från utförlig förklaring av arbetsuppgifter till att barnet inte har någon form av insikt i förälderns arbetsuppgifter. Barnen har delade åsikter till om man måste arbeta vilket förklaras med att det finns människor i deras närhet som inte arbetar men som ändå mår bra. Kopplingen görs mellan drömyrken och deras intresse, till exempel ett fotbollsintresse till att bli fotbollsspelare. Kan alla människor bli vad de vill samt om barnen kan bli vad de vill har de intervjuade barnen skilda tankar om men de är alla eniga om att skolan spelar en viktig roll för att nå sina yrkesdrömmar. Barnen är överens om att deras föräldrar i första hand vill att de ska ha ett arbete som passar dem och som de kan komma att trivas med. Om man blir påverkad av sina föräldrars arbete och utbildning i tankarna om yrkesdrömmar råder det varierande meningar om.
6 Analys
I detta kapitel analyseras vårt empiriska material med hjälp av de teorier som vi tidigare presenterat, detta genom att utgå ifrån våra två frågeställningar:
• Vad har barnen för yrkesdrömmar och hur ser de på möjligheten att nå dessa?
• Hur talar barnen om sina yrkesdrömmar mot bakgrund av sin nuvarande klasstillhörighet?
Vi använder Linda Gottfredsons (1981,2002) teori om begränsningar och kompromisser för att försöka förklara varför barnen resonerar som de gör. För att förklara klassindelningar och barnens relation till dessa kommer vi att använda oss av Giddens (1998,2014). Hodkinson och Sparkes Careership Theory (1997) förklarar barnens tankar om den egna karriärutvecklingen.
Analysbegreppen som används för att spegla vårt empiriska materials möte med teorin är följande: arbetarklass, klass, habitus, handlingshorisont, begränsningar, kompromisser,
självbild och värderingssystem.
6.1 Barnens yrkesdrömmar
Erik och Hanna utgår ifrån sig själva när de förklarar sina yrkesdrömmar och de säger att de inte blir påverkade av sina föräldrar. Enligt Giddens (1998) har barnet ingen möjlighet att själv välja sin egen livsstil utan påverkas av sina föräldrars klasstillhörighet, dock finns det möjlighet till social rörlighet både uppåt och neråt mellan de olika klasstillhörigheterna. Yrkesdrömmen för flera av barnen kan förknippas med deras intresse. Erik kopplar sitt intresse av fotboll till att i framtiden arbeta som fotbollsspelare. Erik har på grund av sin ålder, enligt Gottfredson (1981), inte börjat begränsa sig och se vad som för honom är
