Vi frågar barnen om de är påverkade av sina föräldrar när de ska göra ett val. De svarar att de inte är påverkade av föräldrarna vid val. Greta och Beata framför att det kan vara andra faktorer som styr deras yrkesval, som betyg, men inte deras föräldrars påverkan. Greta lyfter fram att det är betygen som påverkar henne om hon kan bli barnmorska eller inte. Beata berättar att det är hennes betyg som måste vara höga för att hon skall kunna bli doktor. Filippa förklarar att hon känner sig påverkad av sin mamma när hon ska göra ett val: ”De saker som hon har sagt till mig tycker jag låter bra”.
Daniella svarar att hon lyssnar på sina föräldrar och om hon gillar deras förslag så väljer hon något av de alternativen men å andra sidan förtydligar hon att hon inte känner sig påverkad av sina föräldrar. Hanna lyfter fram att hon får själv bestämma när hon ställs inför
ett val, å andra sidan berättar Hanna att hon lyssnar på sina föräldrar och ger de bra förslag så väljer hon det som föräldrarna föreslår.
När vi ställer frågan om barnen påverkas av sina föräldrars arbete i deras egna val av yrkesdrömmar så beskriver Greta att hon inte anser sig påverkad av sina föräldrar men å andra sidan säger Greta att hennes pappa inte vill att hon ska arbeta med mobiler, så det är för henne inget alternativ. Det framgår i intervjun med Filippa att hon känner sig lite påverkad av sina föräldrar då mamman har berättat positiva saker om sitt arbete, hon kan se länken mellan föräldrarnas påverkan och hennes eget val av yrkesdrömmar: ”Jag blir lite påverkad av mina föräldrar när det kommer till yrkesval för min mamma har arbetat i butik och berättat positiva saker om det och nu har jag det som drömyrke”. Filippa lyfter fram att hennes mamma berättar på ett positivt sätt om sitt arbete för Filippa vilket gör att hon skapat sig en positiv bild av butiksarbete detta gör att Filippa tror att om hennes mamma haft ett annat arbete och pratat positivt om detta på liknande sätt så hade Filippa påverkats och möjligtvis skapat andra yrkesdrömmar utifrån detta. Greta tror även hon att hon skulle haft andra yrkesdrömmar om hennes föräldrar hade haft andra arbeten och detta förklarar Greta genom att om hennes pappa hade arbetat som doktor så hade hon nog drömt om att bli tandläkare. När vi ställer en följdfråga om hur det kommer sig att hon hade velat bli tandläkare, förklarar hon att hon inte vet varför hon hade velat bli tandläkare. Om Hannas föräldrar skulle haft ett annat arbete som hon upplevt som spännande så tror hon att det hade kunnat påverka hennes val av yrkesdrömmar. Adam, Erik, Daniella och Beata tror dock att de skulle haft samma yrkesdrömmar oavsett deras föräldrars arbete.
5.5 Sammanfattning
Barnen är medvetna om deras föräldrars sysselsättning, om de har ett arbete, är arbetslösa eller innehar någon annan form av sysselsättning. Det råder dock varierande uppfattning om vad föräldern gör på sin arbetsplats, allt från utförlig förklaring av arbetsuppgifter till att barnet inte har någon form av insikt i förälderns arbetsuppgifter. Barnen har delade åsikter till om man måste arbeta vilket förklaras med att det finns människor i deras närhet som inte arbetar men som ändå mår bra. Kopplingen görs mellan drömyrken och deras intresse, till exempel ett fotbollsintresse till att bli fotbollsspelare. Kan alla människor bli vad de vill samt om barnen kan bli vad de vill har de intervjuade barnen skilda tankar om men de är alla eniga om att skolan spelar en viktig roll för att nå sina yrkesdrömmar. Barnen är överens om att deras föräldrar i första hand vill att de ska ha ett arbete som passar dem och som de kan komma att trivas med. Om man blir påverkad av sina föräldrars arbete och utbildning i tankarna om yrkesdrömmar råder det varierande meningar om.
6 Analys
I detta kapitel analyseras vårt empiriska material med hjälp av de teorier som vi tidigare presenterat, detta genom att utgå ifrån våra två frågeställningar:
• Vad har barnen för yrkesdrömmar och hur ser de på möjligheten att nå dessa?
• Hur talar barnen om sina yrkesdrömmar mot bakgrund av sin nuvarande klasstillhörighet?
Vi använder Linda Gottfredsons (1981,2002) teori om begränsningar och kompromisser för att försöka förklara varför barnen resonerar som de gör. För att förklara klassindelningar och barnens relation till dessa kommer vi att använda oss av Giddens (1998,2014). Hodkinson och Sparkes Careership Theory (1997) förklarar barnens tankar om den egna karriärutvecklingen.
Analysbegreppen som används för att spegla vårt empiriska materials möte med teorin är följande: arbetarklass, klass, habitus, handlingshorisont, begränsningar, kompromisser,
självbild och värderingssystem.
6.1 Barnens yrkesdrömmar
Erik och Hanna utgår ifrån sig själva när de förklarar sina yrkesdrömmar och de säger att de inte blir påverkade av sina föräldrar. Enligt Giddens (1998) har barnet ingen möjlighet att själv välja sin egen livsstil utan påverkas av sina föräldrars klasstillhörighet, dock finns det möjlighet till social rörlighet både uppåt och neråt mellan de olika klasstillhörigheterna. Yrkesdrömmen för flera av barnen kan förknippas med deras intresse. Erik kopplar sitt intresse av fotboll till att i framtiden arbeta som fotbollsspelare. Erik har på grund av sin ålder, enligt Gottfredson (1981), inte börjat begränsa sig och se vad som för honom är
möjligt. Erik säger dock att om han inte kan bli fotbollsspelare vill han bli knarkpolis vilket han ser som mer möjligt än fotbollsspelare. Erik har då kompromissat med sig själv och valt bort det mest önskvärda alternativet, fotbollsspelare. Gottfredson menar att barnen
kompromissar med sig själv och väljer bort de yrkesalternativ som för dem är möjliga, ju äldre barnen blir desto snävare blir deras yrkesval och de val som tidigare blivit bortsorterade riskerar att inte återvända som möjligt alternativ (Gottfredson, 2002, 96-99). De intervjuade barnen har ännu inte nått den ålder som Gottfredson (1981) beskriver att de väljer bort de mest önskvärda yrkesdrömmarna för de mer realistiska alternativen. Genom att värdera yrken som positiva eller negativa uppskattar barnen ett värderingssystem, där de sorterar bort icke acceptabla eller önskvärda alternativ. Hodkinson och Sparkes (1997, 29- 44). Careership theory beskriver hur unga människor väljer yrke utifrån sin
handlingshorisont, vilket är det område där barnet har möjlighet att fatta beslut och som påverkas av social klass. Vad som uppfattas som möjligt eller omöjligt beror således på vem det betraktande barnet är och vad denne filtrerar bort på grund av sin
handlingshorisont. Handlingshorisonten påverkas även av kön, etnicitet och den rådande strukturen på arbetsmarknaden men detta är faktorer som vi valt att inte ta hänsyn till i vår studie. Beata värderar arbete som riktiga eller dåliga, med dåligt arbete menar hon att sitta i kassa och ett riktigt arbete exemplifierar hon som polis eller sjuksköterska. Detta är värderingar som Beata gör utifrån sin handlingshorisont och habitus.
Daniella drömmer om att bli doktor då detta är något som hennes pappa velat bli men inte haft möjlighet till. Daniella värderar doktor som något positivt och bra och genom att bli doktor så uppfyller hon inte bara sin egen önskan utan även pappans egen önskan vilket gör att hennes val blir högt rankat i hennes eget värderingssystem. Daniellas yrkesdröm bygger på hennes habitus vilket Bourdieu (1994, 19) förklarar är som ett värderingssystem för vad som anses som ont eller gott, bra eller dåligt. Casper vill bli boxare vilket han är övertygad om att han kommer att bli, han förklarar det med att han tycker om att slåss. Att slåss är något som Casper tycker om och upplever positivt vilket gör att han kopplar arbetet som boxare till något positivt och bra, det placeras högt i hans värderingssystem. Genom att barnens kunskap ökar efter hand som de går i skolan så ökar även deras medvetande och därmed kan detta förändra barnens habitus (Hodkinson, Sparkes, 1997, 36-38).