Varför förändrades försvarsmakten?

Perioden 1988-2004 var en period som omfattade stora förändringar i världen. Förändringar som också påverkade Sverige. Vad som fick den svenska försvarsmakten att förändras var framförallt detta. Den svenska identiteten som ett neutralt land mellan två block var inte längre aktuell i samma utsträckning som tidigare. Kostnaderna av att upprätthålla ett invasionsförsvar, som i mångt och mycket var uppbyggt med realistisk teori som formgivare, var stora. I och med att den ekonomiska politiken i västvärlden liberaliserades så var det också ett mindre steg för den svenska försvarsindustrin att även den göras tillgänglig för den internationella marknaden och på så sätt dela kostnaderna. Det är dock så, att även om förändringarna i omvärlden var den stora katalysatorn till förändringarna i försvarsmakten, så hade det redan innan Öst-blockets fall stått klart att något måste hända. Åsikter att den svenska försvarsmakten var en jätte på lerfötter hade redan framförts flitigt i den allmänna debatten under 1980-talet. Stora delar av det politiska etablissemanget hade också redan i mångt och mycket svängt eller var på väg att svänga i frågan om ett svenskt EU- medlemskap. Sverige var sedan länge en del av den västerländska sfären, både kulturellt och i sin identitet. Fler och djupare samband med de västliga demokratierna var en naturlig utveckling.

När det östliga blocket sedan föll och demokratin återerövrade sin plats hos många östeuropeiska stater så var det också naturligt att Sverige kände sig mindre hotat. Den nya östliga identiteten var inte alls lika hotfull. Det är enkelt att argumentera för att Sverige fortfarande omgavs av stater mångt starkare militärt sätt än Sverige, men det var inte det som var den viktiga förändringen. Det var alltså istället förändringen i den östliga identiteten. Detta gjorde att det svenska säkerhetsetablissemanget kunde utveckla doktrinen om det anpassningsbara försvaret; där det stipulerades att inget substantiellt hot mot Sverige förelåg inom minst tio års tid.

Det var alltså den svenska militära storlekens orimlighet, det politiska etablissemangets liberalisering och förändringarna i omvärlden som tillsammans möjliggjorde och framtvingade den utveckling som det svenska försvaret genomgick.

- Inträde i EU var något som partierna förespråkade redan innan Öst-pakten föll.

- Sverige har aldrig riktigt förberett sig mot ett hot från Väst, vilket tyder på kulturell identitetsöverensstämmelse.

- Liberalt politiskt tänkande, i en gemensam västlig kulturell idévärld, fick Sverige att gradvis övergå till ett insatsförsvar.

- De samhälleliga kostnaderna för att bibehålla ett starkt försvar och en stor inhemsk försvarsindustri var för stora.

- En liberalisering av den ekonomiska politiken, grundad i den svenska tryggheten med den västliga kultursfären, gjorde att det blev naturligt att dela påfrestningarna av försvarsmateriel utveckling tillsammans med andra stater inom denna kultursfär.

- Doktrinen om det anpassningsbara försvaret visar att Sverige inte uppfattar några direkta hot från omvärlden. Den manliga allmänna värnplikten och den stora invasionsförsvars- organisationen var därför inte heller längre nödvändiga.

Sammanfattning

Denna uppsats är en historisk fallstudie över svenska försvarsmakten mellan 1988-2004. Uppsatsen undersöker försvarsmaktens transformering från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. För att undersöka och beskriva organisationens utveckling så analyseras texter och dokument.

Uppsatsen är uppdelad i tre huvudsakliga delar; 1) en teori-del som är fokuserad på tre olika teorier om internationella relationer: liberalism, realism, och konstruktivism, 2) en historisk fallstudie över försvarsmaktens utveckling under dessa år, samt 3) en avdelning där teorin tillämpas på empirin för att utifrån perspektivet för var och en av teorierna förklara varför försvarsmakten förändrades.

I teori-delen av arbetet redovisas framförallt de tre teorierna kring internationella relationer (liberalism, realism, och konstruktivism) men även andra teorier som använts i arbetet för att analysera den svenska försvarsmaktens utveckling under dessa år.

För att genomföra den historiska fallstudien så krävdes det även att det fanns en definierad skala över militär styrka. Uppsatsen innehåller därför också en konstruerad skala över militär styrka. Skalan är definierad utifrån teorier om militär strategi samt om alliansbildning, och använder sig även vad gäller försvarsindustri av skalor stipulerade i försvarsmaktens egna utredningar. Den fokuserar på personal-, ekonomiska-, materiella-, allians-, strategi-, och industriella delar av vad ett starkt försvar är. Skalan syftar till att ge den historiska fallstudien möjlighet till jämförelse av hur den svenska försvarsmakten förändrats i styrka över tid.

Den historiska fallstudien får sedan genom försvarsmaktens utveckling med skalan över militär styrka som analysmetod. Varje del i skalan gås genom mellan åren 1988-2004 och analyseras sedan mot tre samhälleliga gruppers (grupper som formar hur organisationen utvecklas) inställning till försvarsmakten. ”Hur har dessa delar utvecklats och vad har varit målet med deras utveckling?” är de frågor som driver analysen. I slutet av denna del uppställs en form av resultat från empirin, där (utifrån skalan över militär styrka) en siffra över försvarsmaktens styrka, 1988 och 2004 definieras.

Slutligen i sista uppsatsdelen dras, med stöd av teorierna om internationella relationer, slutsatser om varför försvarsmakten förändrats. Var och den av de tre teorierna gås genom efter dess eget perspektiv för att sedan användas gemensamt för att analysera och dra slutsatser om varför försvarsmakten förändrades över just denna tid.

Referenser

Litteratur

Abrahamsson, Bengt (2005), Militärer, makt och politik, Stockholm: Försvarshögskolan Agrell, Wilhelm (2000), Fred och Fruktan, Lund: Historisk Media

Andersson, Lars (2001), Militärt ledarskap - När det gäller, Stockholm, HLS förlag Bolin, Anna (2008), The military profession in change - the case of Sweden, Lund: Lunds

Universitet

Bryman, Alan (2002), Samhälls-vetenskapliga metoder, Malmö: Liber AB.

Carlsson, Ingvar (2003), Så tänkte jag, Stockholm: Hjalmarson & Högberg Bokförlag Ericson, Lars (2003), Svensk militärmakt, Stockholm: Försvarshögskolan

FMV/FOA (1988), Att möta det militära hotet - Sammanfattning av Teknisk prognos 1987, Solna: Försvarets materielverk

Hadenius, Stig (2003), Modern svensk politisk historia, Stockholm: Hjalmarson & Högberg Bokförlag

Huldt, Bo (2003), The New Northern Security Agenda: Perspectives from Finland and Sweden, Stockholm: Försvarshögskolan

Jordan, Thomas (2001), Föreställningsvärldar i svensk försvarspolitik, Stockholm: Överstyrelsen för civil beredskap

Jordan, Thomas (2006), Samhällsbyggets hustomtar, Västerås, Krisberedskapsmyndigheten Persson, Göran (2008), Min Väg, Mina Val, Pössneck: Bonnier Pocket

Rydén, Birgitta (2003), Principen om den anpassningsbara försvarsförmågan, V Förlunda: Universitetsbiblioteket

Strömbäck, Stig (red. 1990), Försvar för Frihet och Fred, Stockholm: Allmänna Försvarsföreningen

Styrelsen för Psykologiskt Försvar (1996), Försvarsvilja 2000 - en antologi, Stockholm, Styrelsen för Psykologiskt Försvar

Syrén, Håkan (2009), Vaktombyte - reflektioner efter fem år som ÖB, http://www.mil.se/upload/

dokumentfiler/publikationer/vaktombyte.pdf

Waltz, Kenneth (1979), Theory of International Politics, McGraw-Hill

Wedin, Lars (2002), Reflektioner över ämnet strategi, Stockholm: Försvarshögskolan

Wendt, Alexander (1999), Social Theory of International Politics, Cambridge University Press Williams, Paul D. (red. 2008), Security Studies An Introduction, Oxon: Routledge

Åberg, Carl Johan (red. 1990), SOU 1990:108, Stockholm: Allmänna Förlaget

Österud, Öyvind (2002), Statsvetenskap: Introduktion i politisk analys, Stockholm: Natur och Kultur