Förändrat arbetssätt

Samtliga intervjuade beskriver en upplevd skillnad i arbetet från att de började till nutid. Oavsett om de jobbat 2,5 år eller 20 år. Tidigare hade företaget haft mycket egna timanställda och visstidsanställda, det fanns flera olika bemanningsbolag, och företaget hyrde generellt mer personal. Ett nytt arbetssystem implementerades på avdelningen som gjorde att verksamheten inte fungerade optimalt. Det var inledningsvis mycket fokus på att få det maskinella att fungera. Detta kunde leda till stor variation i volymerna, till exempel att maskinen stod stilla långa stunder och personal fick gå hem, till att nästa skift fick jobba övertid. Därför såg verksamheten olika ut och belastningen som fanns på cheferna var mer att få den dagliga driften att gå runt än att utveckla personalen och kvalitetssäkra arbetet. Idag ser arbetet på avdelningen annorlunda ut, arbetssättet är integrerat och fungerar som det ska, som har lett till att de blivit en mindre andel inhyrd personal. Det beskrivs som lättare nu att bemanna utefter de volymerna som är nu. Alltså behöver inte personal gå hem eller jobba över i samma utsträckning. Idag används framför allt bemanning för högsäsong, sjukdom samt semester, inte för att klara produktionen för dagen.

Johannes skildrar det när han säger: ”För två år sen, då kunde vi stå här och så kom folk till jobbet och så fick man skicka hem hälften för det fanns inte tillräckligt att göra. Då handlade det mycket om att anläggningen inte lirade som den skulle. Alltså vissa dagar så kunde vi stå stilla tre timmar och vissa dagar var det hur mycket som helst och då fick andra skiftet jobba över istället”.

Johannes beskriver också att det gjorde att företaget inte mätte arbetsinsatsen på samma sätt som idag. Då anläggningen inte fungerade som önskat gick det inte att ha rättvisa måltal, eftersom de kunde påverkas av maskinella problem och systemfel.

Både Matheus och Emelie redogör för att det var stor skillnad på hur många personer som togs in under högsäsong, jämfört med bara för något år sedan. Emelie anser att detta har lett till att ett fokus kan riktas mer mot personalen än mot de maskinella, de som kommer som nya får

43

bättre omhändertagande och introduktion. Fadderskapet har också enligt Johannes blivit mer organiserat och är nu mer strukturerat så att alla lär sig samma saker.

Något som lyfts som mer frustrerande med den inhyrda personalen är av Bianca och Agneta som arbetat som timanställda är om de är otacksamma och inte utför sitt arbete, de anser då att de har fått slita hårt och att den inhyrda personalen kan få anställning efter 6 mån om de bara kämpar samt att de åtminstone har garanterad lön om de inte arbetar en dag. Den inhyrda personalen har det lättare idag än hur de hade som timanställda.

Agneta illustrerar det när hon säger: ”Det har blivit mycket bättre! Vi kämpade länge för att få jobb som provanställda, alltså inte som fastanställda. Och vi blev hemskickade, idag blir ingen hemskickad. Ibland väntade vi och de ringde och sa att de inget jobb idag, det var skitjobbigt. Du har inte samma lön, du kan inte planera ditt jobb, inte idag, inte imorgon. Det var jättejobbigt, men vi kämpade under den perioden! Nu kämpar de inte alls och de gnäller. De har sex månaders provanställning och sen har de chans att få en fastanställning direkt.”.

Idag är det i större utsträckning bemanningsanställd personal som blir rekryterad och företaget har mindre extern rekrytering. Emelie säger att det har med att de har många nya på HR-avdelningen att göra att man ändrat arbetssätt, och tycker det är positivt att bemanning får chansen. Det beskrivs av bland annat Matheus att många från bemanningen är fastanställda nu.

Patrik illustrerar många skillnader från sin tid som inhyrd personal när han säger: ”Alltså det jag tycker har förändrats, nu tänker jag utifrån att jag varit via bemanning från början, när jag började så var det många som kom in under högsäsong och sen försvann typ alla. Det var inte lika mycket utbildningstillfällen och utvecklingsmöjligheter. De som jobbar nu har mer möjlighet och det tycker jag blivit bättre. När jag jobbade via bemanning var lite vi och dom, nu är det som vi är samma, en grupp alla tillsammans, ingen skillnad på bemanning, eller anställda av oss direkt”

Företaget hade för några år sedan genomgått en stor förändringsprocess, det har resulterat i en lång period med påverkan på de strukturella förhållandena (Lindqvist et al. 2014, 113-114) då det nya systemet hade en längre inkörningsperiod. De beskriver att denna förändringsprocess ledde till att dagarna inte var förutsägbara, det var högre andel nya gruppmedlemmar. Detta har idag förändrats och fungerar mycket bättre det har lett till en ökad kvalitetssäkring på andra moment i verksamheten. När gruppmedlemmarna upplever mer stabilitet är det lättare för dem att prestera och gruppstrukturen att bli tydligare, detta kan vara en anledning till den positiva bild som ges idag i motsats till när förändringen skedde.

44

En individ som tillkommer till en grupp har med sig ett bagage och har möjlighet att förändra (Lindqvist et al. 2014, 103). De intervjuade beskriver ett förändrat arbetssätt där företaget nu inte använder sig av timanställd personal själva utan enbart använder bemanning, det innebär att andelen personer som kommer via bemanning och blir fastanställda ökar. De som kommer ifrån bemanningsföretagen har troligtvis en större förståelse för hur det känns och är att komma via bemanningsföretag denna erfarenhet tar det med sig in i gruppen och påverkar gruppstrukturen med. Som kan ha skapat mindre kategorisering i form av inhyrd personal kontra fastanställd, det är snarare andra delar som blir fokus för detta till exempel arbetsprestationen. Det kan också tolkas att organisationskulturen har förändrats då bemanning blir mer och mer integrerat i verksamheten då fler och fler av de fastanställda kommer ifrån bemanning själva. Det ses också som en självklar och integrerad del för att verksamheten ska fungera (jmf Lindqvist et al. 2014; Nilsson 2009).

En annan skillnad som beskrivs av de intervjuade var att tidigare arbetade företaget mer med att själva anställda visstid och timanställdpersonal. Detta gav två uppmärksammade konsekvenser, det fanns en ytterligare kategori för gruppering, samt att de som då var timanställda upplevde att det var svårare för dem att få en anställning och att det var jobbigare att komma som timanställd än vad bemanningen har det idag. Och att den inhyrda personalen inte förstår detta alla gånger. Detta beskriver Bianca och Agneta och de skapar frustation hos dem, deras sociala identitet innefattar troligtvis en bild av att de har kämpat hårdare än den inhyrda personalen och lyfter upp sin grupp jämfört med dem (Nilsson 2009, 23-24).

Det kan också kopplas till det som Dawson et al. (2017, 70) beskriver att en individ som har en tillfällig anställning men som ändå skapar någon form av trygghet för en framtida fastanställning mår mentalt bättre. Skillnaden mellan att vara inhyrd idag är att de generellt har 3-6 mån på kontakt och att det finns möjlighet till fastanställning hos företaget, detta uttalas. Agneta och Bianca beskriver de känslor som de hade när de var timanställda, och jämför gruppen timanställda som fanns tidigare, med bemanning, då de anser att de som kommit via timanställning har arbetat hårdare och de insinuerar även att de skulle vara bättre. De beskriver sig tillhöra de före detta timanställda och lyfter upp denna grupp högre de visar på ett konkurrensinriktat beteende och lyfter upp sin egen grupp som bättre presterande som kan kopplas till Nilsson (2009, 25) beskriver att en individ identifierar sig med sin grupp och stödjer den.

45