Kulturlandskapet förändras kontinuerligt. Från kul turmiljövårdens synpunkt är det angeläget att följa upp hur dessa förändringar påverkar gravfältens närmaste omgivningar. Av det skälet har här gjorts ett försök att mäta omfattningen av de ingrepp som ägt rum i gravfältens närhet mellan förstagångs- inventeringen och revideringsinventeringen.
Ingreppen är av mycket olika omfattning och karaktär. Denna studie har emellertid tagit fasta på sådana förändringar som antingen innebär att land
skapet tillförts nya element, eller utarmats genom att element som bidragit till att göra landskapet omväxlande och småbrutet, borttagits eller elimi nerats på annat sätt.
De förändringar som behandlas kan indelas i fem kategorier. Dels ingår alla typer av vägar tillkomna efter förstagångsinventeringen, dels alla typer av byggnader uppförda under motsvarande tid, dock med undantag av ekonomibyggnader i anslutning till befintlig bebyggelse. De behandlade byggnaderna utgörs i praktiken huvudsakligen av nybyggda villor.
I statistiken ingår även alla förändringar i od lingsmark som på fotobilden ej understiger 2 mm, vilket motsvarar 20 m i terrängen. Undantagna är dock igenlagda diken. Exempel på denna kategori av förändringar är impediment som röjts bort ur åkrarna, uppodlade partier i kanterna av gammal hagmark samt borttagna busk- och trädridåer längs diken och ägogränser.
Kulturlandskapet kring gravfälten har även på verkats av skogsplanteringar. Det kan i dessa fall exempelvis röra sig om plantering i gamla hag- marker mellan åker och skogbryn eller igenplante- ring av nedlagda åkerlyckor. Till ytterligare en grupp har slutligen förts övriga förändringar som t.ex. ut vidgade grustäkter.
För att få en jämförbar yta kring varje gravfält har de ekonomiska kartbladen indelats i rutor om 0,25 km2 på det sätt som redan beskrivits ovan. Dessa rutor betecknas som närområden. 197 så dana närområden, innehåller ett - eller i mindre utsträckning - fler gravfält. Vanligtvis ligger när områdena utspridda inom analysområdet men bil dar, där fornlämningsfrekvensen är hög, ibland ”stråk” om upp till 7-9 sammanhängande rutor. Sammantagna uppgår närområdenas yta till 49,25 km2, d.v.s. de motsvarar ungefär 1/8 av hela analys området. Omfattning och karaktär på de
föränd-A. Närområden som förändrats genom agglomeration av ny
bebyggelse, vägar m.m. 31 16 %
B. Närområden inom vilka
för-ändringar ägt rum punktvis 68 34 % C. Närområden som är
oförändrade 98 50 %
Antal närområden som förändrats mellan RAÄ:s båda inventerings- omgångar.
ringar som ägt rum inom gravfältens närområden framgår av tabellen ovan.
199 närområden, d.v.s. i ungefär hälften av samt liga, har landskapet förändrats på ett eller flera av de sätt som beskrivits ovan. Inom dessa närområden återfinns 124 gravfält. Av samtliga gravfält inom analysområdet har således 48,4 % fått sina närmas te omgivningar mer eller mindre omgestaltade nå gon gång mellan förstagångsinventeringen och revi deringsinventeringen.
Av närområdena uppvisar emellertid 31 mer om fattande förändringar i landskapsbilden än de öv riga. Inom dessa har nämligen tillkommit radhus områden eller andra större byggnadskomplex, i re gel dessutom i kombination med en förtätning av vägnätet. Dylika nytillkomna agglomerationer av bebyggelse etc., berör 29 gravfält, d.v.s. 11,3 % av det totala antalet gravfält inom analysområdet. Des sa gravfält har således fått sina närmiljöer påtag ligt förändrade under bara den relativt korta tid som förflutit mellan de två inventeringarna. Om vi dess utom lägger samman dessa gravfält med dem som var belägna i tätorter redan på 1950-talet, blir an talet gravfält med agglomerationer av bebyggelse etc. inom närmiljön hela 38, vilket motsvarar 24,3 % av samtliga gravfält inom analysområdet.
Hälften av de genom agglomeration av bebyg gelse och vägar kraftigt förändrade närmiljöerna
ligger koncentrerade till bladet Viistä väster om Eskilstuna. Övriga närområden inom vilket omfat tande förändringar har ägt rum ligger utspridda inom en yta som motsvarar fem ekonomiska kart blad mellan Husby-Rekarne i sydväst och Kjula i öster.
Utöver de närområden som innehåller agglome rationer av bebyggelse etc., uppvisar dessutom yt terligare 68 närområden punktvisa förändringar i landskapsbilden, av de slag som beskrivits ovan. Sammanlagt har 83 sådana punktvis förekommande ingrepp i närområdena identifierats på fotokartor na. I genomsnitt motsvarar dessa 1,2 observationer per närområde.
Observationerna uppvisar inte något tydligt spridningsmönster. Punktvis företagna förändringar i gravfältens närområden kan konstateras inom hela analysområdet. En något högre frekvens av förändringar inom en del begränsade områden kan förmodligen förklaras av att vissa markägare mer än andra satsat på att konsekvent genomföra ra- tionaliseringsåtgärder i odlingsmarkerna. Det finns dock en tendens till att de punktvisa förändring arna är vanligare i skogsbygden än på slätten. Mest frekventa är punktvis förekommande ingrepp i den förhållandevis begränsade övergångsbygden inom norra delen av bladet Hugelsta och södra delen av bladet Kjula.
Man kan sammanfattningsvis konstatera att un der den trettioårsperiod som förflutit mellan de båda inventeringarna så har påtagliga förändringar ägt rum inom ungefär hälften av gravfältens närmiljöer. Förändringarna berör närmare hälften av analys områdets gravfält. Den pågående omgestaltningen av gravfältens omgivningar kan observeras inom hela analysområdet, men är i landsbygdsdelarna mest påtaglig i övergångsbygden. Under perioden har dessutom ett anmärkningsvärt stort antal grav fält inom tätortsregionen - motsvarande minst 10 %
Flygfoto från 1954 (A) respektive 1984 (B) av ett område med fyra gravfält vid Glömsta i Torshälla socken. Mellan de båda fotograferingstillfällena har ett nytt bostadsområde fått breda ut sig inom gravfältens närområde. Det stora gravfäl tet längst i söder låg på 1950-talet i öppen hagmark men 30 år senare är det på väg att växa igen. I samband med revi deringsinventeringen registrerades Säby gamla bytomt, vil ken kan ha samband med gravfälten. Den även för Rekarne- bygdens förhållanden komplexa fornlämningsmiljön är nu mera starkt kringskuren genom agglomeration av bebyggelse och vägar. Uppgifterna på kartorna är införda i samband med fältarbetet.
av analysområdets totala gravfältsbestånd - fått sin närmiljö avsevärt kringskuren genom utvidgning av bostadsområden och vägnät.
En sammanställning har även företagits över de punktvisa förändringarnas art. Resultatet framgår av tabellen nedan. Man kan inte undgå att notera att relativt få av förändringarna är en följd av in grepp som har med brukandet av odlingsmarken och skogen att göra. Inom närområdena har odlings- hinder borttagits eller liknande åtgärder vidtagits i 17 fall och i åtta fall har hagmark eller åker plante rats igen. Sammanlagt utgör dessa ingrepp 30 % av de punktvisa förändringarna i gravfältens när områden.
Hela 26 av de punktvisa förändringarna inom närområdena utgörs av nya vägar. Ytterligare 25 tillkomna landskapselement utgörs av nya byggna der. Nya vägar och byggnader svarar således för över 60 % av de punktvisa förändringar som man med hjälp av fotobilderna kan iakttaga inom grav fältens närmiljöer. Vi får anledning att anknyta till dessa förhållanden längre fram.
Borttagande av odlingsbinder 17
Skogsplantering 8
Anläggande av väg 26
Ny bebyggelse
(ej inom jordbruksfastigheter) 25
Övrigt (t.ex. grustäkt) 7
Summa 83
Åtgärder som medfört förändringar i landskapet inom gravfält ens närområden. Agglomerationsområden ingår ej.