• No results found

Förändringar i Statistiska centralbyråns nationella räkenskapssammandrag räkenskapssammandrag

Ord och begrepp

4 Utgångspunkter och principiella ställningstaganden ställningstaganden

5.11 Utredningens förslag och bedömningar

5.11.1 Förändringar i Statistiska centralbyråns nationella räkenskapssammandrag räkenskapssammandrag

Statistiska centralbyrån, SCB gör en omfattande insamling av kom-munernas ekonomiska uppgifter i det nationella räkenskapssamman-draget, RS, för att få en bild av nuläge och utveckling avseende kom-munernas ekonomi inom samtliga ansvarsområden.

I instruktionerna till uppgiftslämnare i kommunerna ger SCB detal-jerad information om vilka uppgifter som ska lämnas in och hur formu-lären ska fyllas i. För att statistiken ska vara jämförbar över tid är det väsentligt att samma uppgifter samlas in år från år men samtidigt nöd-vändigt att uppdatera dem efter nya bestämmelser och omständigheter.

Utöver att utredningen funnit inaktuella uppgifter i SCB:s räken-skapsinstruktioner menar utredningen att det finns goda skäl till att tydliggöra vilka uppgifter om kostnader för de olika delarna i kom-vux som ska samlas in och anpassa dem efter rådande förutsättningar i komvux. Utredningen bedömer att detta är en angelägen åtgärd för att stödja huvudmännen i det systematiska kvalitetsarbetet. Då organi-seringen av komvux är så komplex är det av avgörande betydelse att så-väl statistik om resultat som om kostnader är tillförlitliga för att kunna bedöma verksamhetens kvalitet. Att ha tillförlitliga uppgifter i statisti-ken om resultat och kostnader i den kommunala vuxenutbildningen är följaktligen även en angelägenhet för beslutsfattare på nationell nivå.

SOU 2020:66 Styrning och ansvarsfördelning

Utredningen gör bedömningen att kostnadsuppgifterna för samt-liga delar i komvux ska samlas in på samma sätt så att det går att göra jämförelser och relatera de olika delarna i komvux till varandra.

Utredningens förslag: Statistiska centralbyrån ska ändra instruk-tionerna till uppgiftsinsamlingen för räkenskapssammandraget med uppgifter som är aktuella och relevanta för kommunal vuxen-utbildning.

Statistiska centralbyrån ska göra en översyn av vilka kostnads-uppgifter som är relevanta och nödvändiga att samla in för vuxen-utbildningen för ökad korrekthet och tillförlitlighet.

Verksamheten i svenska för invandrare, sfi ska inkluderas i denna översyn och redovisas på samma sätt som övriga delar i komvux och inte som en klumpsumma.

Lämpligen görs en sådan översyn tillsammans med Skolverket och Sveriges kommuner och regioner.

I nuvarande räkenskapssammandrag redovisas komvux på grundläg-gande och gymnasial nivå i samma kostnadsposter som grund- och gymnasieskolan dvs. undervisning, lärverktyg, elevhälsa, lokaler och övrigt. I posten övrigt ingår administrationskostnader. Kostnaderna för sfi och komvux som särskild undervisning redovisas som en totalsumma. När det gäller komvux som särskild undervisning finns vissa motiv till detta då det totala antalet elever i riket är väldigt lågt vilket kan medföra redovisningssvårigheter. För sfi finns ingen sådan förklaring då elevantalet är stort och verksamheten omfattande.

Utredningen menar att kostnader för undervisning och admini-stration är särskilt viktiga att synliggöra i den kommunala ekonomin för att kunna värdera hur dessa bidrar till verksamhetens målupp-fyllelse och därmed kunna göra rimliga prioriteringar. Utredningen diskuterar även i den följande texten övriga kostnadsposter i relation till förutsättningar i komvux.

Administrationen i kommunal vuxenutbildning är omfattande.

Den maximala flexibiliteten som utredningen även beskrivit i tidi-gare avsnitt kräver en välfungerande administration som hanterar elever, kontinuerlig kursstart och -slut, avbrott, betyg, studiestöd, reviderade studieplaner med mera. Till detta kommer att

administra-tionen ökar i takt med att en större del av utbudet erbjuds via entre-prenad. I entreprenaden kvarstår huvudmannens ansvar för komvux i förhållande till skollag och förordning. Det medför att huvudman-nen behöver ha rutiner för hur de externa verksamheterna ska följas upp i förhållande till statlig reglering och kommunala avtal och hur uppgifter av olika slag ska rapporteras in till huvudmannen. Utred-ningen bedömer att om kommunen till fullo tar sitt huvudmanna-ansvar i skollagens mening ökar huvudmannens administrativa upp-gifter med antalet anordnare i huvudmannens verksamhet.

I grund- och gymnasieskolan används en schablonkostnad för administration på 3 procent av grundbeloppet vid bidrag till enskilda huvudmän9 och i riksprislistan för gymnasieprogram10. Enligt utred-ningens erfarenhet överstiger administrationskostnaderna inom kom-vux vida den ovan angivna procentsatsen.

I kommunallagen regleras att kommuner och regioner ska ha en god ekonomisk hushållning vilket gör att avsatta medel ska nyttjas på ett effektivt sätt. Utredningen ser det därför som angeläget att huvudmannens administrativa kostnader redovisas tydligt i räken-skapssammandraget och kan relateras till övriga kostnader för verk-samheten i komvux. Det gäller framför allt relationen till kostnader för undervisningen. Administrationen är en viktig stödfunktion och en förutsättning för att organisationen och undervisningen i komvux ska fungera men ökade kostnader för administrationen får inte tas från medel för undervisningen och på så vis äventyra undervisningens kvalitet.

Kraven på vilka lärverktyg som huvudmannen ska tillhandahålla skiljer sig åt mellan olika delar i komvux. Enligt 20 kap. 7 § tredje stycket ska elever inom utbildning i svenska för invandrare utan kost-nad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta att elever ska hålla sig med enstaka egna lärverktyg.

När det gäller komvux på grundläggande och gymnasial nivå re-glerar skollagen att huvudmannen får bestämma att böcker och andra lärverktyg, som varje elev har för eget bruk och får behålla som sin egendom, ska anskaffas av eleverna själva eller erbjudas mot avgifter

9 Skolförordningen (2011:185) 14 kap. 4 § pkt 5.

10 Gymnasieförordningen (2010:2039) 13 kap. 3 § pkt 5.

SOU 2020:66 Styrning och ansvarsfördelning

som högst motsvarar huvudmannens anskaffningskostnader. Lär-verktyg som används i utbildningen ska i övrigt tillhandahållas utan kostnad för eleverna.

Kostnaderna för lärverktyg i komvux blir särskilt intressanta att synliggöra när det gäller sfi-verksamheten då huvudmannens ansvar att tillhandahålla dessa är tydligt framskrivet.

Huvudmannens kostnader för lokaler för utbildning i komvux kan enkelt redovisas när verksamheten bedrivs i egen regi men vid entreprenad är det den externa anordnaren som har dessa kostnader inom ramen för det avtal som slutits med kommunen och den ev.

kravställan som gjorts i anbudsförfrågan när det gäller adekvat ut-rustning i lokalerna. För grund- och gymnasieskolan är huvudregeln däremot att de enskilda huvudmännen ska ersättas med genom-snittskostnaden för de kommunala skollokalerna, och om det finns särskilda skäl kan den fristående skolan i stället ersättas för sina faktiska lokalkostnader (se t.ex. 14 kap. 6 § skolförordningen.)

Denna regel är inte tillämplig på lokalkostnader i vuxenutbild-ningen bland annat för att i ett flertal kommuner finns ingen kom-vuxutbildning i egen regi. Dock är lokalkostnadsfrågan av intresse för kostnadsbilden i sin helhet i komvux då tillgången på ändamåls-enliga lokaler varierar stort mellan kommunerna och så även hyres-kostnaderna. Höga lokalkostnader kan ta en stor del av anordnarens ersättning från huvudmannen och det kan i sin tur befaras drabba undervisningens kvalitet. I de fall huvudmannen anlitar externa an-ordnare enligt LOU kan avtalstiden om maximala 4 år anses kort för att teckna hyresavtal och eventuell medföra högre lokalkostnader för anordnaren.

Elevhälsa redovisas som en egen kostnadspost i räkenskapssamman-draget även för komvux trots att det inte finns någon reglering i skollagen kring elevhälsa i kommunal vuxenutbildning. Dock vittnar huvudmän för komvux om att andelen elever som har behov av olika stödinsatser har ökat de senaste åren. Detta har även utredningen uppmärksammat i sin promemoria och gör bedömningen att kurator och specialpedagog bör prioriteras när resursbehov fastställs. Det bör påpekas att särskilda stödinsatser enligt regleringen i grund- och gymnasieskola inte finns för komvux men däremot gäller regleringen av extra anpassningar även i komvux. Utredningen bedömer att med tanke på det ökade behovet av stödresurser kan det övervägas att elevhälsa redovisas i räkenskapssammandraget för komvux.

5.11.2 Förändringar i Skolverkets insamling