Förändringar sparrobotar bidrar till inom den svenska kapitalmarknaden

Inom finansbranschen visas det idag tydliga tecken på att sparrobotar och robotrådgivare fortfarande är nya på marknaden. Detta då förhållandevis stora delar av respondenterna från enkätundersökningen aldrig hört talas om dess existens. Liknande resultat som observerats i denna undersökning visar även forskning av Epperson et al. (2018) som menar att en minoritet av befolkningen i USA, som i övrigt var tidiga med sparrobotar, fortfarande har väldigt små andelar av sparkapitalet investerat i sparrobotar. Värt att poängtera är att Epperson et al. (2015) utförde sin undersökning för cirka fem år sedan, vilket betyder att resultatet från studien eventuellt har förändrats fram tills idag. Trots att syftet med sparrobotarna, enligt resultatet från litteraturundersökningen och dokumentanalyser, har varit att underlätta för personer som är mindre insatta att ta sig in på marknaden är det fortfarande i stor utsträckning de mer kunniga investerare som väljer att använda dem.

Sparrobotens initiala uppkomst är något som skett i samband med utvecklingen och den digitaliseringen som sker i samhället idag (Jung et al., 2018 & Fisch et al., 2017). Genom dokumentanalyser ges en bild om att de ansvariga verksamheterna bakom tjänsterna beskriver själva att de har för avsikt att effektivisera, förenkla och förbättra sparandet för svenska privatpersoner genom att öka möjligheten för det digitala sparandet. Det går därför att se sparroboten som ett steg som flera verksamheter väljer att ta för att ytterligare utvecklas inom området finansiella teknologier. Precis som Jung et al. (2017) beskriver uppkomsten av internet och dess effekt på internetbaserade tjänster tycks nu nya och mer traditionella banker hoppas att sparroboten kan komma till att bli nästa steg i utvecklingen mot mer digitaliserade finansiella lösningar. En till synes förenklad, digitaliserad och automatiserad finansiell tjänst tycks öppna upp möjligheterna för att ytterligare öka tillgängligheten för privat sparande, något som i slutändan önskar kunna ge ett positivt utslag på ekonomin hos de enskilda privata spararna i Sverige.

Utifrån dokumentanalyser framkommer att ägarna till sparrobotarna menar att de arbetar för att förenkla sparbranschen och syftar på att det finns ett rätt sätt att spara pengar på. Fortsättn ingsvis påstår dem att många banker utnyttjar finansmarknadens komplexitet för sin egen vinning, genom att ge ut dyra råd som ofta inte är helt konsekventa, vilket överensstämmer med Riples (2013) forskning. Det finns dock argument för att välja att avstå från sparrobotar och istället investera i egenvalda aktier eller fonder. Dokumentanalyser visar på att sparrobotar investerar generellt i globala indexfonder i kombination med räntor och i vissa fall råvaror. Även om det enligt Markowitz (1952) visat sig vara väldigt få människor och fonder som slagit index över en längre period, finns det fortfarande dem som lyckas enligt enkätundersökningen. Innehar individen bredare kunskaper och har en stor förståelse för hur kapitalmarknaden fungerar, kan det vara fördelaktigt att investera i exempelvis aktier för att få ett billigare och mer lönsamt sparande. För den stora majoriteten är fortfarande indexfonder en lyckad strategisk investering rent historiskt, vilket även forskningen visar på (Markowitz, 1952 och Fama & French, 1992).

31 Vikten av att spara pengar anses av vissa vara större än någonsin i och med en allt mer åldrande befolkning då det blir fler och fler som delar på den totala pensionspotten (Pensionsmyndigheten, 2018a). Detta resulterar i att många tvingas spara pengar på egen hand för att kunna upprätthålla samma livsstil som man hade innan pensionen. I dagsläget sparar en stor majoritet av respondenterna i vår enkätundersökning sina pengar på ett eller annat sätt och de absolut flesta har också köpt antingen aktier eller fonder. Studien visade dock att medelrespondenten endast hade lite eller måttligt med kunskap av aktie- och fondmarknaden samtidigt som knappt 28 % hade tagit hjälp av en finansiell rådgivare.

Redan här hör man hur fel många torde investera sina pengar. Fisch et al. (2017) menar att de personer som saknar erfarenhet eller utbildning kan vara mer benägna att ta dåliga finansiella beslut. Som resultat av enkäten framgår det att en stor majoritet idag investerar sparpengar i fonder, samtidigt som en stor del har lite eller måttlig kunskap om aktie och fondmarknaden. Risken för att de investeringar som görs är av lägre kvalitét än de som gjorts av en mer erfaren investera eller eventuellt av en sparrobot kan därmed vara stor. Enkel rådgivning i alla dess former kan därmed anses ha en plats inom finansmarknaden och samhället i stort.

Furnham & Cheng (2019) beskriver att både möjligheten och viljan att investera privat kapital kan påverkas av faktorer såsom social status, utbildningskvalifikationer, yrkesprestige, kön eller personlig finansiell situation. Enkätundersökningen visar på att individerna som använt eller har visat intresse för att eventuellt börja använda en sparrobot har varit av bred demografisk målgrupp och visar att flera av de faktorer som Furnham & Cheng (2019) nämner spelar roll. Av respondenterna var det en stor andel som hade en inkomst lägre än 20 000 kr per månad samt en huvudsaklig sysselsättning som studenter och en begränsad förståelse för finansmarknaden. Dessa individer var också mindre benägna att använda sparrobotar. Den delen av respondenterna med större ekonomiska tillgångar var mer benägna att använda dem, och männen var också mer benägna att testa tjänsten än kvinnorna. Värt att poängtera är att enkätundersökningen resulterade i en stor mängd respondenter som var studerande och hade en relativt låg inkomst, något som kan ha blivit ett resultat av urvalsmetoden. Den något begränsade demografiska ramen kan ha påverkat resultatet i och med att mängden respondenter med högre inkomst blivit begränsad, trots detta hade 40% av respondenterna en inkomst över 20.000kr och 18,5% över 35.000kr.

Precis som mycket annat inom finansmarknaden innebär det en risk att investera i en sparrobot då ens kapital både kan öka och minska i värde. Genom att helt överlåta sina pengar till en sparrobot och genom att till exempel via automatiska betalningar investera i en sådan månadsvis är det lätt att det skapar ett typ av beroende för tjänsten. Ett sådant beroende hade kunnat betyda att individen väljer att sluta engagera sig i hur och var pengarna investeras. Enligt dokumentanalyser framgår det att en sparrobot är uppbyggd på regelstyrda algoritmer vars syfte är att bygga din portfölj så optimalt som möjligt beroende på nuvarande livssituation, när kunden ska använda sina pengar och hur villig personen är att ta risk. Om några av dessa kriterier skulle förändras med tidens gång, får robotarna ingen information om det så länge du inte aktivt själv går in och ändrar. Detta kan leda till att roboten investerar på ett sätt som inte längre är det optimala och risken kan bli antingen för hög eller för låg.

32 De bolag som har sparrobotar som sin huvudsakliga tjänst ser sig gärna som ett alternativ till de mer etablerade bankerna i branschen då de anser att avgifterna är för höga och att det sker för mycket oetiska aktiviteter inom branschen framgår det via dokumentanalyser. Trots att sparrobotar försöker bidra med något gott är det svårt för vissa potentiella kunder att skilja på och acceptera dessa typer av bolag som ersättning till banker. Resultatet blir i längden att tilliten för sparrobtar tar stryk då en del människor ser på dem som oetiska AI-tjänster. Generellt krävs det enligt Kilic et al. (2015) mer av en robot för att generera tillit än för en människa vilket bidrar till att automatiserade, icke-mänskliga eller digitala tjänster ofta behöver finnas en längre tid på marknaden innan de blir allmänt accepterade. Enligt enkätundersökningen framkommer att personer som använder färre IT-relaterade verktyg och mer sällan, har en tendens till att inte lita på sådana produkter. Trots detta tyder dokumentanalyser på att sparrobotar kan ha en relativt ljus framtid tillmötes, då tjänsterna under de senaste åren har ökat exponentiellt i förvaltat kapital och i antalet introducerade sparrobotar.

Sparroboten tar även med sig stora förändringar när det kommer till hur individer och kunder utnyttjar möjligheten till finansiell rådgivning. Tack vare dessa framgångar inom digitala teknologier utmanas nu de mer traditionella mänskliga rådgivarna som tidigare varit dominerande inom branschen. Forskningen av Hodge (2018) tyder på att automatiserade robotar i vissa fall tar bättre beslut än deras mänskliga motsvarigheter. Samtidigt har det presenterats visst resultat som tyder på att tilliten till en icke-mänsklig rådgivare kan öka på grund av utgångspunkten att de ger mer oberoende rådgivning. Detta förutsätter att robotrådgivaren antar ett mindre personaliserat beteende snarare än att efterlikna en människa. Belanche et al. (2019) som har undersökt liknande fenomen pekar i sin forskning på vikten av IT-kunskap vid inställningen och tillförlitligheten till automatiserad rådgivning. Här ses tydliga kopplingar till den enkätundersökning som arbetet genomför där en stor del av de som investerat i sparrobotar har visat sig ha ett betydande IT- intresse i kombination med erfarenhet inom kapitalmarknaden.