Resultat från Vårdbarometern visar att allt fler västragötalänningar är nöjda med den sjukvård som bedrivs. Andel som anser att de har tillgång till den vård de behöver, oavsett om man har besökt vården eller inte, har ökat med 16 procentenheter sedan år 2002 och de som har högt förtroende för vård och behandling vid vårdcentral har ökat med 13 procentenheter sedan 2005. En del av ökningen kan troligen förklaras av att andelen äldre ökat successivt över tid i vårdbarometerundersökningen, något som beskrivs mer i bilaga 3. Förtroendet för vård och behandling vid sjukhus har däremot minskat något de senaste åren. Nedan beskrivs tillgång och förtroende för vård, samt telefontillgänglighet till 1177.
• Upplevelsen av tillgång till vård har ökat kontinuerligt, men avstannat
Fyra av fem upplever att de har tillgång till den vård de behöver i Västra Götaland. Andelen som har anser att de har tillgång varierar från 76 procent i Norrbotten till 85 procent i Halland. Sju procent av västragötalänningarna anser inte att de har tillgång till den vård de behöver. Bland de som anser att de inte har tillgång till den vård de behöver, så anger en av fyra ”för långa väntetider” som skäl. En stor andel svarar ”vet ej” och ”annat skäl”.
Förändringen över tid i Västra Götaland följer mönstret i övriga riket. Andelen som anser att de har tillgång till den vård de behöver har ökat från 64 procent år 2002 till 81 procent år 2012 i Västra Götaland. Ökningen har varit något snabbare i Västra Götaland än i övriga riket och Västra Götaland ligger nu på samma nivå som riket (figur 1). Sedan 2009 ses ingen ökning, varken i Västra Götaland eller i riket.
Figur 1 Andel västragötalänningar (%) som helt eller delvis har tillgång till den vård de behöver, har förtroende för vård och behandling vid vårdcentral (respektive husläkare 2002-2004), samt vid sjukhus, respektive har varit i behov av sjukvård en eller flera gånger senaste sex månaderna utan att söka vård (senaste 12 månaderna 2005-2010) för perioden 2002-2012. Resultat för ”riket exklusive Västra Götaland” redovisas som streckade linjer. Ny metod from 2010 (men gamla metoden användes parallellt i VG 2010 och därför finns två värden för VG 2010). Källa: Vårdbarometern
Andelen som anser att de har tillgång till vård har ökat mest i Göteborgsområdet under perioden 2002-2012, och ligger nu på samma nivå som länet som helhet. Ökningen är inte lika tydlig i
Fyrbodalsområdet. Efter 2006 ses ingen ökning, och området har en lägre andel än övriga områden.
(figur 2).
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Tillgång till vård Förtroende sjukhus Förtroende vårdcentral I behov men ej sökt
Riket exkl VG Serie5
7
Figur 2. Andel västragötalänningar (%) som helt eller delvis har tillgång till den vård de behöver, fördelat på hälso- och sjukvårdskansliområden i Västra Götalandsregionen. 2002-2012. Ny metod från 2011 i Västra Götaland, ny metod 2010 i riket. OBS Skalan. Källa: Vårdbarometern.
Olika satsningar har gjorts för att öka tillgängligheten till vården, till exempel vårdgarantin år 2008, nationella handlingsplanen 2003, och kömiljarden. Inom Västra Götalandsregionen kan nämnas införandet av VG-primärvård 2009 som lett till en etablering av nya vårdcentraler och flexiblare
öppettider, satsningar på närsjukvårdsinsatser i samverkan med kommunerna, förbättrad tillgänglighet till länssjukvården med färre antal väntande.
Andelen som uppger att de varit i behov av sjukvård en eller flera gånger senaste sex månaderna, men inte sökt, har minskat från 24 procent år 2005 till 14 procent år 2012. Det finns inga stora inomregionala skillnader i nivå eller minskningshastighet.
Figur 3. Andel västragötalänningar (%) som har varit i behov av sjukvård en eller flera gånger utan att söka vård, fördelat på hälso- och sjukvårdskansliområden i Västra Götalandsregionen (senaste 12 månaderna 2005-2010). 2005-2012. Ny metod från 2011 i Västra Götaland, ny metod 2010 i riket. OBS Skalan. Källa: Vårdbarometern.
40%
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Södra Älvsborg Skaraborg
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Södra Älvsborg Skaraborg
Göteborgsområdet Fyrbodal
Västra Götaland Riket exkl VG
OBS Skalan!
Vårdbehov men ej sökt
8
• Förtroendet för vård vid vårdcentral ökar, men inte för sjukhus
Förtroendet för vård och behandling bland befolkningen är generellt sett låg. Drygt sex av tio i befolkningen uppger stort förtroende. Andelen med litet förtroende för vård och behandling vid vårdcentral respektive sjukhus är cirka 10 procent. Detta innebär att en relativt stor grupp uppger varken stort eller litet förtroende.
Figur 1 visar att andelen med stort förtroende för vårdcentral har ökat från 53 procent år 2005 till 66 procent år 2012. Förtroendet för sjukhus har däremot minskat från 73 procent till 70 procent sedan 2005. Minskningen är tydligast i Fyrbodalsområdet sedan 2008. I nya vårdbarometern har frågan om förtroendet för vårdcentral respektive sjukhus ”i ditt landsting” omformulerats. Den har kompletterats med ändelsen ”i ditt landsting”.
Befolkningens förtroende för vården vid sjukhus har varit klart högre än förtroendet för vårdcentral.
Skillnaderna är inte längre lika stora. Faktorer som kan påverka förtroendet för vården är exempelvis tillgänglighet, bemötande, förändringar i sjukvårdsstrukturer, brister och avvikelser i vården, men även faktorer utanför vårdorganisationen, till exempel medias spegling av händelser i vården.
Andelen med stort förtroende för vårdcentral varierar mellan 62 procent i Örebro län till 74 procent i Halland. Förtroendet för sjukhus mellan 64 procent i Gävleborg till 81 procent i Örebro län. Förtroendet för vård vid sjukhus är något lägre bland västragötalänningar jämfört med i Sverige som helhet (70 procent respektive 73 procent), ett mönster som hållit i sig senaste åren.
Även inom regionen är spridningen större mellan områden för förtroendet för sjukhus än för
vårdcentral. Det speglar troligtvis att man relaterar till närmaste vårdenhet när man svarar, och det finns färre sjukhus än vårdcentraler (figur 4 och 5). Förtroendet för sjukhus har minskat mest i Fyrbodal sedan 2007, och befolkningen där har lägre förtroende än i övriga områden. Högst är förtroendet i Skaraborg och Södra Älvsborg.
Främsta skälen till lågt förtroende för vårdcentral i befolkningen är ”kompetensen hos läkare är dålig”, följt av ”olika läkare från gång till gång”, ”man inte får den hjälp man behöver” och ”annan anledning”.
En tredjedel av de som har lågt förtroende för sjukhusvård, anger ”för långa väntetider” som skäl, följt av ”annan anledning” och ”man inte får den hjälp man behöver”. Respondenter som besökt vården rapporterar högre förtroende än de som inte besökt vården.
9
Figur 4. Andel västragötalänningar (%) som har stort eller mycket stort förtroende för vård och behandling vid vårdcentral (respektive husläkare 2002-2004), fördelat på hälso- och sjukvårdskansliområden i Västra Götalandsregionen. 2002-2012. Ny metod från 2011 i Västra Götaland, ny metod 2010 i riket. OBS Skalan. Källa: Vårdbarometern.
Figur 5. Andel västragötalänningar (%) som har stort eller mycket stort förtroende för vård och behandling vid sjukhus (respektive mottagning vid sjukhus 2002-2004), fördelat på hälso- och sjukvårdskansliområden i Västra Götalandsregionen. 2002-2012. Ny metod från 2011 i Västra Götaland, ny metod 2010 i riket. OBS Skalan. Källa: Vårdbarometern.
• Telefontillgänglighet till sjukvårdsrådgivning har förbättrats
Två av tre känner till att de kan ringa 1177 för att få råd och hjälp om sjukvård år 2012. Av dessa hade 30 procent ringt 1177 senaste 6 månaderna. Det motsvarar nästan 20 procent av befolkningen som ringt 1177 senaste 12 månaderna. Det är svårt att jämföra över tid, p g a tidigare år har frågats om
”sjukvårdsrådgivningen”/1177. Men andelen som ringt sjukvårdsrådgivning har ökat över tid.
Befolkningen i Göteborgsområdet har i lägre grad ringt till 1177 år 2012 än befolkningen i övriga delar av länet.
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Södra Älvsborg Skaraborg
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Södra Älvsborg Skaraborg
Göteborgsområdet Fyrbodal
Västra Götaland Riket exkl VG
OBS Skalan!
Förtroende sjukhus
10
Telefonframkomligheten 2012 i Västra Götaland bland de som ringt 1177 senaste sex månaderna är på rikets nivå. Tre av fyra västragötalänningar tyckte att det var lätt att komma fram. Västra Götaland hade klart bättre resultat än riket 2012 avseende antalet besvarade samtal inom tre minuter3. Till följd av att frågorna förändrats i vårdbarometern är utvecklingen över tid svår att följa, men trenden är ändå en kraftigt förbättrad telefonframkomlighet, och att Västra Götaland som under många år haft lägre telefonframkomlighet än i riket, nu ligger på samma nivå. Det är framförallt i Göteborgsområdet som en kraftig förbättring ses.
Figur 6. Andel västragötalänningar (%)tyckte att det var lätt att komma fram på telefon till sjukvårdsrådgivning, 1177. 2002-2012.
Resultat för ”riket exklusive Västra Götaland” redovisas som streckade linjer. Ny metod från 2011 i Västra Götaland, ny metod 2010 i riket. Källa: Vårdbarometern
År 2012 ses ingen skillnad mellan områden i Västra Götaland avseende den upplevda
telefonframkomligheten. Västra Götalandsregionen har under 2012 utökat bemanningen med
sjuksköterskor som svarar i telefon och genomfört en sammankoppling av sjukvårdsrådgivningarna till en gemensam kö under året.
Figur 7. Andel västragötalänningar (%) som tyckte att det var lätt att komma fram på telefon till 1177, fördelat på hälso- och sjukvårdskansliområden i Västra Götalandsregionen. 2002-2012. År 2012 ställs endast frågan om 1177, år 2002-2011 angående sjukvårdsrådgivning, 1177. Ny metod från 2011 i Västra Götaland, ny metod 2010 i riket. OBS Skalan. Källa: Vårdbarometern.
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Lätt komma fram telefon SVR 1177
Riket exklusive VG
2002-2010: senaste 12 månaderna, 2010-2012: senaste 6 månaderna
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Södra Älvsborg Skaraborg
Göteborgsområdet Fyrbodal Västra Götaland Riket exkl VG
OBS Skalan!
Lätt komma fram telefon SVR/1177
11