3.1. Västra Götaland jämfört med riket
En jämförelse mellan resultatet i Västra Götaland och i övriga riket för samtliga frågor i
vårdbarometerundersökningen 2011 och 2012 sammanslaget, visar att Västra Götaland har sämre utfall än övriga riket vad gäller förtroende för vård och behandling vid sjukhus respektive hälso- och
sjukvården som helhet, oavsett om man besökt vården eller inte. Det är framförallt resultaten i Fyrbodal och i Göteborgsområdet som bidrar till Västra Götalands lägre värde. I Skaraborg har man däremot större förtroende för sjukhus och i Södra Älvsborg större förtroende för hälso- och sjukvården, än i riket som helhet.
Västragötalänningar anser i lägre grad att väntetider till sjukhus är rimliga, jämfört med i riket som helhet, oavsett om man besökt vården eller inte. Detta visas även i följdfrågan till varför förtroendet är lågt, eller varför man inte har tillgång till vård, där väntetider pekas ut i högre grad än i övriga riket. Även här finns skillnader inom länet, se tabell 2.
För att få upplysningar om exempelvis öppettider och telefonnummer använder västragötalänningar i högre grad telefonkatalogen eller sökmotor på internet som första val, jämfört med i riket som helhet, men det finns skillnader inom länet, se tabell 2. I Skaraborg använder var fjärde telefonkatalogen i första hand.
Därtill är svarande i Västra Götaland yngre, har bättre hälsa, färre med långvarig sjukdom jämfört med i övriga riket, vilket kan ha bidragit till de mindre positiva resultaten nämnda ovan, eftersom yngre oftast är mindre nöjda med vården.
Tabell 2. Andel (%) av befolkningen 2012. Resultat för de frågor där Västra Götaland skiljer sig statistiskt signifikant från ”riket exklusive Västra Götaland” 2011+2012.
Västra
Stort förtroende för regionens hälso- och sjukvård
62% 66% 55% 60% 68% 66%
Stort förtroende för vård och behandling vid sjukhus
12
3.2. Hälso- och sjukvårdsnämndsområden
Inom Västra Götaland finns det även skillnader mellan hälso- och sjukvårdsnämndområdena (HSN) i upplevelse av tillgång till och förtroende för hälso-och sjukvård. Dessa redovisas sammanfattade i nedanstående figur och kommenteras i texten nedanför.
Figur 8. Inomregionala skillnader* per hälso- och sjukvårdsnämndsområde i tillgång till vård och förtroende, 2011+2012.
*Skillnaderna är statistiskt signifikant skilda från länets värde, samt minst två procentenheters avvikelse.
**Urvalen i Göteborgsområdet är mindre än i övriga områden vilket gör sannolikheten för statistisk signifikans mindre
• HSN 1 - Norra Bohuslän
I jämförelse med övriga Västra Götaland är det en hög andel av invånarna inom HSN 1 som uppger att de inte har tillgång till den vård de behöver. Andelen missnöjda är oförändrad 2011-2012, och ligger högst i regionen. En hög andel av invånarna inom HSN 1 redovisar ett lägre förtroende för hälso– och sjukvården i regionen. Andelen med lågt förtroende är högst i regionen både 2011 och 2012. Även andelen invånare med lågt förtroende för vårdcentraler och för sjukhus är högre i nämndområdet än i regionen.
• HSN 2 - Dalsland
I jämförelse med övriga Västra Götaland är det en hög andel av invånarna inom HSN 2 som uppger att de inte har tillgång till den vård de behöver. Andelen missnöjda har ökat signifikant mellan åren 2011
har tillgång till
signifikant bättre tillgång eller större förtroende än genomsnittet i Västra Götaland sannolikt bättre tillgång eller större förtroende än genomsnittet i Västra Götaland tillgången eller förtroendet avviker ej nämnvärt från genomsnittet i Västra Götaland sannolikt sämre tillgång eller lägre förtroende än genomsnittet i Västra Götaland signifikant sämre tillgång eller lägre förtroende än genomsnittet i Västra Götaland
13
och 2012, och ligger näst högst bland nämnderna i Västra Götaland. Även förtroendet för hälso– och sjukvården är lägre än i regionen och har minskat signifikant mellan åren 2011 och 2012. Förtroendet för vårdcentraler har också minskat signifikant under dessa år och är nu lägst i regionen. Förtroendet för sjukhus är också lägre jämfört med övriga regionen.
• HSN 3 - Trestad
Invånarna inom HSN 3 har, jämfört med övriga Västra Götaland, ett lägre förtroende för hälso–och sjukvården i regionen. Tydligast syns detta i bristande förtroende för sjukhusvården, som är bland de lägsta i Västra Götaland.
• HSN 4 – Mellersta Bohuslän och Ale (Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale)
Invånarna inom HSN 4 förefaller ha relativt god tillgång till den vård de behöver och uppvisar även ett stort förtroende för hälso- och sjukvården i regionen och för vårdcentralerna.
• HSN 5 – Göteborg – Centrum Väster
Det är förhållandevis få av invånarna inom HSN 5 som uppger att de avstått från att söka vård trots upplevt behov. Förtroendet för vårdcentralerna är sannolikt också högre än regionens genomsnitt, men materialet är för litet för att ge statistisk signifikans.
• HSN 6 – Mittenälvsborg
Invånarna inom HSN 6 förefaller ha ett stort förtroende för hälso- och sjukvården i regionen och för sjukhusen.
• HSN 7 – Södra Bohuslän (Partille, Härryda Mölndal)
Invånarna inom HSN 7 tycks ha relativt god tillgång till den sjukvård man behöver, men materialet är för litet för att ge statistisk signifikans i jämförelse med regionen. Förtroendet för sjukvården i regionen avviker nämnvärt inom nämndområdet från regionens genomsnitt.
• HSN 8 – Sjuhärad
Invånarna inom HSN 6 förefaller ha relativt god tillgång till den sjukvård de behöver och ett stort förtroende för hälso- och sjukvården i regionen och för vårdcentralerna.
• HSN 9 – Västra Skaraborg
Utmärkande för invånarna inom HSN 9 jämfört med övriga Västra Götaland är ett stort förtroende för sjukhusen och ett lägre förtroende för vårdcentralerna. Förtroendet för hälso- och sjukvården i regionen är också större än i andra hälso- och sjukvårdsnämndområden.
• HSN 10 – Östra Skaraborg
Invånarna inom HSN 10 förefaller ha god tillgång till den sjukvård de behöver och ett stort förtroende för sjukhusen och för hälso- och sjukvården i regionen.
14
• HSN 11 – Göteborg Hisingen
Såväl upplevelsen av tillgång till den sjukvård man behöver eller förtroendet för sjukvården i regionen förefaller vara lägre inom nämndområdet än regionens genomsnitt, men materialet är för litet för att ge statistisk signifikans.
• HSN 12 – Nord-östra Göteborg
Såväl upplevelsen av tillgång till den sjukvård man behöver som förtroendet för sjukhusen är inom nämndområdet lägre än i övriga Västra Götaland.
• Möjliga orsaker till de inomregionala skillnaderna
Faktorer som kan påverka förtroendet för vården är exempelvis tillgänglighet, bemötande, förändringar i sjukvårdsstrukturer, brister och avvikelser i vården, men även faktorer utanför vårdorganisationen, till exempel medias spegling av händelser i vården/politiken, bl.a. diskussion om framtiden för
lokalsjukhusen. De som har besökt vården rapporterar ett högre förtroende än de som inte har besökt vården. Arbetet med att omstrukturera vården mellan NÄL och Uddevalla sjukhus kan ha påverkat befolkningens uppfattning av vården negativt. En annan faktor av betydelse kan vara långa avstånd till den specialiserade hälso- och sjukvården. I kommuner som ligger nära de stora sjukhusen och/eller har bra kommunikationer förefaller invånarna vara mer nöjda med tillgången till sjukvård än i övriga kommuner. Tillgänglighet till sjukvården inom Södra Älvsborg är god, vilket sannolikt påverkar synen på vårdgivarna positivt. Inom Mittenälvsborg har man lagt ner en hel del arbete på bland annat Alingsås lasarett med kundnöjdhet vilket nu visar sig i resultaten.
15