En genomgång av samtliga frågor i vårdbarometern visar att det finns skillnader i attityder till hälso- och sjukvården i olika grupper i befolkningen. I detta avsnitt redovisas grupper som i högst utsträckning skiljer sig från länssnittet, oftast en skillnad på minst fem procentenheter, för perioden 2011 och 2012 sammanslaget.
• Tillgång till vård
Bland de som uppger att de inte har tillgång till den vård och behandling de behöver (sju procent), så är det framförallt de som mår dåligt som upplever sämst tillgång. Den gruppen har även varit i behov av sjukvård men inte sökt, samt tycker att väntetiderna till vården är för långa. Även personer med psykiska besvär och kronisk smärta/värk har avstått att söka vård trots upplevs behov, samt personer födda utanför Sverige och 18-29-åringar.
• Förtroende för vården
De grupper som har ett lägre förtroende för vården är personer som mår dåligt, personer med psykiska besvär/sjukdom, ensamstående med hemmavarande barn, samt personer födda utanför Sverige. Även personer med varaktig funktionsnedsättning och kronisk smärta/värk har lägre förtroende för vården.
• Informationskällor och kontakt med vården
Nästan varannan föredrar sökmotor på webben i första hand för att få upplysningar om exempelvis telefonnummer och öppettider till hälso- och sjukvården. 15 procent använder Eniros telefonkatalog och 15 procent ringer en vårdenhet. Det är i högre grad äldre över 70 år respektive personer med
grundskoleutbildning som använder telefonkatalogen eller ringer en vårdenhet, samt personer med kroniska sjukdomar som diabetes, varaktig funktionsnedsättning, kronisk smärta/värk m fl. Sökmotor på webben används i högre grad bland 18-49-åringar, barnfamiljer, högutbildade respektive personer som skattar sin hälsa som bra.
En av tre känner inte till att man kan ringa 1177, och två av tre känner inte till webbsidan 1177.se.
Grupper som i lägre grad känner till 1177 är äldre, ensamstående utan barn, grundskoleutbildade, män respektive personer födda utanför Sverige. Det är även personer över 50 år som i lägre grad har ringt till 1177 senaste sex månaderna. Grupper som i lägre grad känner till webbsidan 1177.se är äldre över 70 år, personer med grundskoleutbildning, ensamstående utan hemmavarande barn, respektive män. Även personer med diabetes eller högt blodtryck i första hand, samt varaktig funktionsnedsättning,
KOL/astma, kronisk smärta/värk, övervikt/fetma har lägre kännedom om 1177.se.
De grupper som använt internet för att jämföra vårdgivare inför vård och behandling (6 procent som helhet i Västra Götaland) är 18-29-åringar, personer med högskoleutbildning, respektive gift/sambo med hemmavarande barn. De som i lägst grad använt är personer över 70 år och personer med grundskoleutbildning.
En av tre anser att värdet av att läsa sin journal på nätet är litet. Det är framförallt personer som mår dåligt respektive äldre över 70 år som anser det, men även personer med varaktig funktionsnedsättning, högt blodtryck, diabetes, kronisk smärta/värk. Varannan ser ett stort värde av att läsa journalen på
16
nätet, och det gäller i högre grad 18-29-åringar, men även gift/sambo med hemmavarande barn, personer med gymnasieskoleutbildning eller högre respektive 30-69-åringar.
En av fyra anser att närhet till bostad är viktigast vid val av vårdcentral. 18 procent uppger bemötande, och cirka 15 procent väntetider respektive god medicinsk vård. Det finns inga stora skillnader mellan grupper, men bemötandet tycks viktigare bland personer som mår dåligt.
• Attityder till olika behandlingsformer
Majoriteten tycker det är positivt att vårdpersonal diskuterar levnadsvanor och det finns inga stora skillnader mellan grupper. Fyra av tio har litet intresse av att via internet förändra levnadsvanor eller få behandling. Det är i högre grad personer som mår dåligt, personer med grundskoleutbildning, äldre över 70 år, personer med diabetes respektive med KOL/svår astma som har ett litet intresse. Men även personer med varaktig funktionsnedsättning, högt blodtryck, kronisk smärta/värk och övervikt/fetma.
En av fem är inte beredd att avstå antibiotikabehandling och det är i högre grad personer med KOL/svår astma som anser det. Även personer som mår dåligt, personer med grundskola, äldre över 70 år, ensamstående utan hemmavarande barn, personer födda utanför Sverige, varaktig
funktionsnedsättning och diabetes.
En av fyra vill inte koncentrera operationer till vissa större sjukhus. Det är framförallt personer som mår äldre än 70 år, personer med grundskoleutbildning, varken mår bra eller dåligt, eller med psykiska besvär/sjukdom som inte tycker detta är bra.
Hälften anser att vården inte ges på lika villkor. Grupper som i högre grad anser det är: personer som mår dåligt, universitet/högskoleutbildade, ensamstående med hemmavarande barn, 50-69-åringar, personer med kronisk smärta/värk eller psykiska besvär/sjukdom.
• Tandhälsa och tandvård
Nedan redovisas vilka grupper i befolkningen som i störst utsträckning avstår från regelbunden tandvård (tolv procent) respektive har tandluckor som behöver åtgärdas (åtta procent).
Det är en större andel födda utomlands, särskilt utomnordiska invandrare, ensamstående och
lågutbildade som inte besöker tandvården för rutinmässig undersökning regelbundet. Andelen är också större bland dem som bedömer sin egen hälsa som dålig och sina egna kunskaper om hälsa som dåliga.
Det är vanligast med regelbunden tandvård i åldersgruppen 50-79 år och bland kvinnor.
Det är en större andel bland personer med långvariga hälsoproblem, dålig självskattad hälsa och nedsatt arbetsförmåga som har tandluckor som de anser behöver åtgärdas. Andelen är också högre bland ensamstående, födda utomlands, särskilt utomnordiska invandrare, lågutbildade och bland dem som bedömer sina egna kunskaper om hälsa som dåliga. Andelen är störst i åldersgruppen 60-79 år och något större bland män än bland kvinnor.
Motsvarande gäller även personer med tandluckor som inte behöver åtgärdas.
17
4.2. Sjukdomsgrupper
Det finns skillnader i hur man uppfattar vården mellan olika sjukdomsgrupper. På frågan om den upplevda tillgången till vården anser personer med diabetes eller cancer i högre grad än andra sjukdomsgrupper att så är fallet. Personer med övervikt/fetma, varaktig funktionsnedsättning eller KOL/svår astma hamnar något under gruppen ovan medan kronisk smärta/värk och psykiska
besvär/psykisk sjukdom i lägst utsträckning anser sig ha tillgång till vård. Samma mönster som ovan ser vi även för frågan om förtroendet för vården.
Figur 9. Andel västragötalänningar med litet förtroende för sjukvården, sjukhusen, resp. vårdcentralerna, uppdelat per sjukdomsgrupp, 2011-2012.
Cirka 20 procent svarar ja på frågan att de har besvär/sjukdom: varaktig funktionsnedsättning, högt blodtryck, kronisk smärta/värk eller övervikt/fetma. Betydligt färre uppger kol/svår smärta, psykiska besvär eller diabetes.
En förklaring till skillnaderna kan vara att sjukdomsbilderna ofta ser olika ut och utredning och behandling ofta skiljer sig åt. Förväntningarna på vården kan också se olika ut för personer med olika sjukdomar.
• Personer med varaktig funktionsnedsättning
Det är något fler män än kvinnor som uppger att de har varaktig funktionsnedsättning. Andelen är högst i åldrarna 60 år och uppåt. Jämfört med övriga befolkningen bedömer personer med varaktig
funktionsnedsättning sitt allmänna hälsotillstånd som klart sämre, det är fler som anser att de inte har tillgång till den sjukvård de behöver och fler som har ett litet förtroende för vårdcentralerna och för sjukhusen i regionen.
• Personer med högt blodtryck
Det är fler män än kvinnor som uppger att de har högt blodtryck. Andelen är högst i åldrarna 60 år och uppåt. Jämfört med övriga befolkningen bedömer personer med högt blodtryck sitt allmänna
hälsotillstånd som klart sämre, men fler har ett stort förtroende för vårdcentralerna och för sjukhusen i regionen.
18
• Personer med diabetes
Det är fler män än kvinnor som uppger att de har diabetes. Andelen är högst i åldrarna 60 år och uppåt.
Jämfört med övriga befolkningen bedömer personer med diabetes sitt allmänna hälsotillstånd som klart sämre, men fler har ett stort förtroende för vårdcentralerna och sjukhusen i regionen.
• Personer med övervikt eller fetma
Det är något fler män än kvinnor som uppger att de har övervikt eller fetma. Andelen är högst i åldrarna 60-79 år. Jämfört med övriga befolkningen bedömer personer med övervikt och fetma sitt allmänna hälsotillstånd som klart sämre, det är fler som anser att de inte har tillgång till den sjukvård de behöver.
Personer med övervikt eller fetma anser i större utsträckning än andra att vården inte ges på lika villkor.
• Personer med KOL eller svår astma
Det är något fler män än kvinnor som uppger att de har KOL eller svår astma. Andelen är högst i åldrarna 60 år och uppåt. Jämfört med övriga befolkningen bedömer personer med KOL eller svår astma sitt allmänna hälsotillstånd som klart sämre, det är färre som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver, men fler som har ett stort förtroende för sjukhusen i regionen.
• Personer med psykiska besvär eller psykisk sjukdom
Det är fler kvinnor än män som uppger att de har psykiska besvär eller psykisk sjukdom. Andelen är högst i åldrarna 20-29 år och bland ensamstående med hemmavarande barn. Jämfört med övriga befolkningen bedömer personer med psykiska besvär eller psykisk sjukdom sitt allmänna hälsotillstånd som klart sämre, det är fler som anser att de inte har tillgång till den sjukvård de behöver och fler som har ett litet förtroende för vårdcentralerna och sjukhusen i regionen. Personer med psykiska besvär eller psykisk sjukdom anser i större utsträckning än andra att vården inte ges på lika villkor. Personer med psykiska besvär eller psykisk sjukdom uppger i större utsträckning än andra att de ringt 1177 under senaste halvåret.
• Personer med kronisk smärta eller värk
Det är fler kvinnor än män som uppger att de har kronisk smärta eller värk. Andelen är högst i åldrarna 50 år och uppåt. Jämfört med övriga befolkningen bedömer personer med kronisk smärta eller värk sitt allmänna hälsotillstånd som klart sämre, det är fler som anser att de inte har tillgång till den sjukvård de behöver och fler som har ett litet förtroende för vårdcentralerna och sjukhusen i regionen. Personer med kronisk smärta eller värk anser i större utsträckning än andra att vården inte ges på lika villkor.
Personer med kronisk smärta eller värk uppger i större utsträckning än andra att de ringt 1177 under senaste halvåret.
19