Västra Götalandsregionens årsrapport Vårdbarometern. - befolkningens syn på vården

(1)

1

Vårdbarometern

- befolkningens syn på vården

Västra Götalandsregionens årsrapport 2012

april 2013

(2)

2

Sammanfattning

Sveriges kommuner och landsting mäter löpande befolkningens inställning till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården. Data samlas in via telefonintervjuer bland personer över 18 år.

Syftet är att identifiera förbättringsområden inom hälso- och sjukvården. Västra Götalandsregionen deltar i undersökningen sedan år 2002 genom de lokala hälso- och sjukvårdnämnderna.

• Fyra av fem upplever att de har tillgång till den vård de behöver i Västra Götaland oavsett om man besökt vården. Andelen har ökat kontinuerligt, men sedan 2010 ses ingen ökning.

• Förtroendet för vård vid vårdcentral ökar, men inte för sjukhus.

• Västragötalänningar har lägre förtroende för vård och behandling vid sjukhus, jämfört med övriga riket, och anser i lägre grad att väntetider till sjukhus är rimliga.

• Fyrbodalsområdet har en mindre positiv utveckling avseende tillgång och förtroende för sjukhus än övriga länet sedan 2006 och har en klart lägre andel positiva.

• Mest positiva förefaller invånarna i Mellersta Bohuslän, Sjuhärad och Östra Skaraborg vara, medan invånarna i Fyrbodal och nordöstra Göteborg upplever sämre tillgång och lägre förtroende för olika delar av vården. Det finns stora variationer i förtroende för sjukhus inom länet; högst förtroende i Skaraborg där andelen är högre än snittet i riket.

• Äldre personer har generellt en mer positiv attityd till tillgång och förtroende, medan personer med psykiska besvär eller psykisk sjukdom, personer med kronisk smärta eller värk och personer med varaktig funktionsnedsättning upplever det motsatta

• Femton procent av västragötalänningarna använder i första hand telefonkatalogen för att få upplysningar om vården, 25 procent i Skaraborg. Vanligast bland äldre och personer med kronisk sjukdom. Denna grupp känner även i lägre grad till 1177 eller 1177.se.

• En av tre anser att värdet av att läsa sin journal på nätet är litet. Det är framförallt personer som mår dåligt, äldre över 70 år och personer med kronisk sjukdom som anser sig ha litet behov av att läsa sin journal på detta sätt.

• En av fyra vill inte koncentrera vissa operationer till större sjukhus. Det är i högre grad

personer äldre än 70 år, personer med grundskoleutbildning, eller med psykiska besvär/sjukdom som inte tycker detta är bra.

• Ej tillgodosedd tandvård tycks vara vanligare bland personer med långvariga hälsoproblem, dålig självskattad hälsa och nedsatt arbetsförmåga samt ensamstående, utlandsfödda, lågutbildade.

(3)

3

Innehåll

Sammanfattning ... 2

1. Om Vårdbarometern ... 4

2. Förändringar över tid 2002-2012 ... 6

3. Geografiska skillnader ... 11

3.1. Västra Götaland jämfört med riket ... 11

3.2. Hälso- och sjukvårdsnämndsområden ... 12

4. Skillnader i attityder till vården mellan befolkningsgrupper ... 15

4.1. Frågeområden i Vårdbarometern ... 15

4.2. Sjukdomsgrupper ... 17

Bilaga 1 – Antal i undersökningen per område ... 19

Bilaga 2 – Resultat per fråga Västra Götaland 2012 ... 20

Bilaga 3 - Representativitet i vårdbarometern ... 28

Västra Götalandsregionens årsrapport 2012 sammanställd av hälso- och sjukvårdsavdelningens analysenhet och hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli.

Kontaktpersoner:

Anna Kjellström Hälso- och sjukvårdsavdelningen, analysenhet Mikael Kjerfve Hälso- och sjukvårdsavdelningen, analysenhet Andreas Hjertén Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Uddevalla Anette Ohlin-Johansson Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Mariestad Barbara Rubinstein Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Göteborg Jonas Ericsson Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Borås

(4)

4

1. Om Vårdbarometern

Sveriges kommuner och landsting mäter årligen befolkningens inställning till hälso- och sjukvården. Data samlas in via telefonintervjuer bland personer över 18 år. Syftet är att fånga medborgarnas attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård, oavsett om man har erfarenhet av vården eller inte, för att visa på förbättringsområden. Västra Götalandsregionen deltar genom de lokala hälso- och sjukvårdnämnderna i undersökningen sedan år 2002 (hälso- och sjukvårdsnämnd 4 fr.o.m.

kvartal 3, år 2005).

Vårdbarometern har under 2012 genomförts i samtliga landsting och regioner. Målgrupp är varje landstings/regions vuxna befolkning. Grundutförandet av Vårdbarometern motsvarar 1 000 intervjuer per landsting/region per år. I Västra Götaland genomfördes 7 510 intervjuer år 2012 och i riket som helhet 41 410 intervjuer.

Frågorna i formuläret handlar om förtroende för vården, tillgång till vård, sjukvårdens finansiering och prioriteringar, attityder till olika behandlingsformer, informationskällor, samt olika bakgrundsvariabler (kön, ålder, födelseland, utbildning etc). I vissa fall har frågeformuläret kompletterats med

landstingsspecifika frågor vilka då redovisas inom respektive landsting/region. Västra Götalandsregionen har ett antal tilläggsfrågor som avser förekomst av sju sjukdomsgrupper samt tandvårdsvanor och tandstatus.

• Urval

Urvalsramen består av individer bosatta i respektive landsting/region i Sverige som är 18 år och äldre.

Ett obundet slumpmässigt urval per landsting görs ur PAR, vilket är en konsumentdatabas som även levererar fasta och mobila telefonnummer. Tilläggsurval har gjorts i Västra Götaland per hälso- och sjukvårdsnämndsområde, se antalet genomförda intervjuer i Bilaga 1.

• Datainsamling

Datainsamlingen sker genom telefonintervjuer. Undersökningsperioderna är februari-april, samt september-november. Resultatet som visas i denna rapport är för helåret 2012. Intervjuerna utgår från ett gemensamt nationellt framtaget frågeformulär. För att nationellt uppnå 41 410 svar har totalt 68 643 individer ringts upp. Undersökningen genomförs av Institutet för kvalitetsindikatorer AB på uppdrag av samtliga landsting och regioner. Sveriges Kommuner och Landsting samordnar arbetet.

• Redovisning av resultaten

I årsrapporten presenteras ett urval av de 43 basfrågorna som ingick i undersökningen, avseende tidsserier, geografiska skillnader, samt skillnader mellan olika grupper i befolkningen. Samtliga resultat finns i bilaga samt på www.vgregion.se/analysenhet, samt www.vardbarometern.se där även nationell landstingsjämförande rapport finns.

Resultaten som redovisas i detta avsnitt exkluderar alternativet ”vet ej” ur nämnaren¹, vilket gör att andelarna kan skilja sig från tidigare års redovisningar. I de fall andelen ”vet ej” är stor eller bedöms ha stor betydelse kommenteras detta i textform.

Endast skillnader som är statistiskt signifikant skilda med 95-procents säkerhet samt minst två procentenheters avvikelse redovisas.

1 SKL redovisar utan ”vet ej” från och med 2010.

(5)

5

När man, som i Vårdbarometern, gör ett slumpmässigt sannolikhetsurval uppdelat i olika urvalsgrupper, kräver det att resultaten på riksnivå och regionnivå viktas, eftersom landstingens/regionernas/

nämndernas urvalsstorlek i Vårdbarometern inte är proportionellt med deras verkliga invånarantal.

Genom att vikta upp större landsting/regioner och vikta ner mindre landsting/regioner blir resultaten representativa för hela populationen och inte bara för personerna i respektive grupp. Vikter för 2012 baseras på invånare 18 år och äldre per 31 december 2011.

• Förändringar i frågeformuläret

Vårdbarometern har genomförts sedan år 2001 i Sverige. Frågeformuläret har uppdaterats/modifierats år 2005, 2008, 2010, 2011 och 2012, vilket måste tas i beaktande när man studerar tidsserier.

År 2010 ändrades frågeformuläret i stor utsträckning. Patientrelaterade frågor togs bort eftersom nationell patientenkät infördes. Nya befolkningsfrågor om attityder och information om hälso- och sjukvården introducerades istället. Parallellt mättes även ”gamla vårdbarometern” år 2010 i Västra Götaland, för att kunna följa utvecklingen för primärvårdsfrågorna på hälso- och

sjukvårdsnämndsområde i samband med vårdvalsinförandet². Därför redovisas parallella resultat år 2010 för Västra Götaland i tidsserierna.

Tidsserien 2010-2012 för de nya frågorna är svår att jämföra av flera skäl. År 2010 genomfördes undersökningen endast under hösten, jämfört med helår övriga år. Svaren kan variera beroende på när på året man frågar. För det andra så har frågeformuläret ändrats mellan 2010, 2011 och 2012. År 2012 omformulerades flera frågor i formuläret. De centrala frågorna, om till exempel tillgång, har flyttats i formuläret, vilket kan påverka svaren. År 2011 och 2012 har Västra Götaland därtill ett mycket större urval jämfört med 2010, vilket gör att precisionen blir större 2011-2012.

• Representativitet

Andelen äldre är överrepresenterade och andelen yngre underrepresenterade i Vårdbarometern.

Eftersom äldre ofta är mer nöjda kan detta innebära att de resultat som redovisas är mer positiva än vad som kan anses vara representativt för befolkningen.

Andelen 60 år och äldre i undersökningen har dessutom ökat kontinuerligt sedan 2002 medan andelen under 40 år har minskat. Därmed förstärks skevheten i resultaten över tid. Den positiva trenden för 2005-2012, för exempelvis frågan om förtroende för vårdcentral, kan dock inte enbart förklaras av en större andel äldre i undersökningen, eftersom den positiva trenden kan ses i flera åldersgrupper.

Mellan 2011 och 2012 ses en anmärkningsvärd förändring i åldersstrukturen bland de svarande, vilket till viss del beror på att urvalet var skevt, men även att andelen uppringda yngre var mindre. Detta gör att observerade förändringar i resultaten mellan 2011 och 2012 är svåra att förklara. Detta påverkar resultat för frågor där äldre svarar på ett annat sätt än yngre.

Representativiteten beskrivs mer i bilaga 3.

2 Dessa frågor redovisades i Västra Götalandsregionens vårdbarometerrapport 2002-2010, samt i korthet i verksamhetsanalys 2010.

(6)

6

2. Förändringar över tid 2002-2012

Resultat från Vårdbarometern visar att allt fler västragötalänningar är nöjda med den sjukvård som bedrivs. Andel som anser att de har tillgång till den vård de behöver, oavsett om man har besökt vården eller inte, har ökat med 16 procentenheter sedan år 2002 och de som har högt förtroende för vård och behandling vid vårdcentral har ökat med 13 procentenheter sedan 2005. En del av ökningen kan troligen förklaras av att andelen äldre ökat successivt över tid i vårdbarometerundersökningen, något som beskrivs mer i bilaga 3. Förtroendet för vård och behandling vid sjukhus har däremot minskat något de senaste åren. Nedan beskrivs tillgång och förtroende för vård, samt telefontillgänglighet till 1177.

• Upplevelsen av tillgång till vård har ökat kontinuerligt, men avstannat

Fyra av fem upplever att de har tillgång till den vård de behöver i Västra Götaland. Andelen som har anser att de har tillgång varierar från 76 procent i Norrbotten till 85 procent i Halland. Sju procent av västragötalänningarna anser inte att de har tillgång till den vård de behöver. Bland de som anser att de inte har tillgång till den vård de behöver, så anger en av fyra ”för långa väntetider” som skäl. En stor andel svarar ”vet ej” och ”annat skäl”.

Förändringen över tid i Västra Götaland följer mönstret i övriga riket. Andelen som anser att de har tillgång till den vård de behöver har ökat från 64 procent år 2002 till 81 procent år 2012 i Västra Götaland. Ökningen har varit något snabbare i Västra Götaland än i övriga riket och Västra Götaland ligger nu på samma nivå som riket (figur 1). Sedan 2009 ses ingen ökning, varken i Västra Götaland eller i riket.

Figur 1 Andel västragötalänningar (%) som helt eller delvis har tillgång till den vård de behöver, har förtroende för vård och behandling vid vårdcentral (respektive husläkare 2002-2004), samt vid sjukhus, respektive har varit i behov av sjukvård en eller flera gånger senaste sex månaderna utan att söka vård (senaste 12 månaderna 2005-2010) för perioden 2002-2012. Resultat för ”riket exklusive Västra Götaland” redovisas som streckade linjer. Ny metod from 2010 (men gamla metoden användes parallellt i VG 2010 och därför finns två värden för VG 2010). Källa: Vårdbarometern

Andelen som anser att de har tillgång till vård har ökat mest i Göteborgsområdet under perioden 2002- 2012, och ligger nu på samma nivå som länet som helhet. Ökningen är inte lika tydlig i

Fyrbodalsområdet. Efter 2006 ses ingen ökning, och området har en lägre andel än övriga områden.

(figur 2).

64% 73%

53%

24%

81%

66%

70%

14%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Tillgång till vård Förtroende sjukhus Förtroende vårdcentral I behov men ej sökt

Riket exkl VG Serie5

(7)

7

Figur 2. Andel västragötalänningar (%) som helt eller delvis har tillgång till den vård de behöver, fördelat på hälso- och sjukvårdskansliområden i Västra Götalandsregionen. 2002-2012. Ny metod från 2011 i Västra Götaland, ny metod 2010 i riket. OBS Skalan. Källa: Vårdbarometern.

Olika satsningar har gjorts för att öka tillgängligheten till vården, till exempel vårdgarantin år 2008, nationella handlingsplanen 2003, och kömiljarden. Inom Västra Götalandsregionen kan nämnas införandet av VG-primärvård 2009 som lett till en etablering av nya vårdcentraler och flexiblare

öppettider, satsningar på närsjukvårdsinsatser i samverkan med kommunerna, förbättrad tillgänglighet till länssjukvården med färre antal väntande.

Andelen som uppger att de varit i behov av sjukvård en eller flera gånger senaste sex månaderna, men inte sökt, har minskat från 24 procent år 2005 till 14 procent år 2012. Det finns inga stora inomregionala skillnader i nivå eller minskningshastighet.

Figur 3. Andel västragötalänningar (%) som har varit i behov av sjukvård en eller flera gånger utan att söka vård, fördelat på hälso- och sjukvårdskansliområden i Västra Götalandsregionen (senaste 12 månaderna 2005-2010). 2005-2012. Ny metod från 2011 i Västra Götaland, ny metod 2010 i riket. OBS Skalan. Källa: Vårdbarometern.

40%

45%

50%

55%

60%

65%

70%

75%

80%

85%

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Södra Älvsborg Skaraborg

Göteborgsområdet Fyrbodal

Västra Götaland Riket exkl VG

OBS Skalan!

Tillgång till vård

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

OBS Skalan!

Vårdbehov men ej sökt

(8)

8

• Förtroendet för vård vid vårdcentral ökar, men inte för sjukhus

Förtroendet för vård och behandling bland befolkningen är generellt sett låg. Drygt sex av tio i befolkningen uppger stort förtroende. Andelen med litet förtroende för vård och behandling vid vårdcentral respektive sjukhus är cirka 10 procent. Detta innebär att en relativt stor grupp uppger varken stort eller litet förtroende.

Figur 1 visar att andelen med stort förtroende för vårdcentral har ökat från 53 procent år 2005 till 66 procent år 2012. Förtroendet för sjukhus har däremot minskat från 73 procent till 70 procent sedan 2005. Minskningen är tydligast i Fyrbodalsområdet sedan 2008. I nya vårdbarometern har frågan om förtroendet för vårdcentral respektive sjukhus ”i ditt landsting” omformulerats. Den har kompletterats med ändelsen ”i ditt landsting”.

Befolkningens förtroende för vården vid sjukhus har varit klart högre än förtroendet för vårdcentral.

Skillnaderna är inte längre lika stora. Faktorer som kan påverka förtroendet för vården är exempelvis tillgänglighet, bemötande, förändringar i sjukvårdsstrukturer, brister och avvikelser i vården, men även faktorer utanför vårdorganisationen, till exempel medias spegling av händelser i vården.

Andelen med stort förtroende för vårdcentral varierar mellan 62 procent i Örebro län till 74 procent i Halland. Förtroendet för sjukhus mellan 64 procent i Gävleborg till 81 procent i Örebro län. Förtroendet för vård vid sjukhus är något lägre bland västragötalänningar jämfört med i Sverige som helhet (70 procent respektive 73 procent), ett mönster som hållit i sig senaste åren.

Även inom regionen är spridningen större mellan områden för förtroendet för sjukhus än för

vårdcentral. Det speglar troligtvis att man relaterar till närmaste vårdenhet när man svarar, och det finns färre sjukhus än vårdcentraler (figur 4 och 5). Förtroendet för sjukhus har minskat mest i Fyrbodal sedan 2007, och befolkningen där har lägre förtroende än i övriga områden. Högst är förtroendet i Skaraborg och Södra Älvsborg.

Främsta skälen till lågt förtroende för vårdcentral i befolkningen är ”kompetensen hos läkare är dålig”, följt av ”olika läkare från gång till gång”, ”man inte får den hjälp man behöver” och ”annan anledning”.

En tredjedel av de som har lågt förtroende för sjukhusvård, anger ”för långa väntetider” som skäl, följt av ”annan anledning” och ”man inte får den hjälp man behöver”. Respondenter som besökt vården rapporterar högre förtroende än de som inte besökt vården.

(9)

9

Figur 4. Andel västragötalänningar (%) som har stort eller mycket stort förtroende för vård och behandling vid vårdcentral (respektive husläkare 2002-2004), fördelat på hälso- och sjukvårdskansliområden i Västra Götalandsregionen. 2002-2012. Ny metod från 2011 i Västra Götaland, ny metod 2010 i riket. OBS Skalan. Källa: Vårdbarometern.

Figur 5. Andel västragötalänningar (%) som har stort eller mycket stort förtroende för vård och behandling vid sjukhus (respektive mottagning vid sjukhus 2002-2004), fördelat på hälso- och sjukvårdskansliområden i Västra Götalandsregionen. 2002-2012. Ny metod från 2011 i Västra Götaland, ny metod 2010 i riket. OBS Skalan. Källa: Vårdbarometern.

• Telefontillgänglighet till sjukvårdsrådgivning har förbättrats

Två av tre känner till att de kan ringa 1177 för att få råd och hjälp om sjukvård år 2012. Av dessa hade 30 procent ringt 1177 senaste 6 månaderna. Det motsvarar nästan 20 procent av befolkningen som ringt 1177 senaste 12 månaderna. Det är svårt att jämföra över tid, p g a tidigare år har frågats om

”sjukvårdsrådgivningen”/1177. Men andelen som ringt sjukvårdsrådgivning har ökat över tid.

Befolkningen i Göteborgsområdet har i lägre grad ringt till 1177 år 2012 än befolkningen i övriga delar av länet.

40%

45%

50%

55%

60%

65%

70%

75%

80%

85%

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

OBS Skalan!

Förtroende vårdcentral

40%

45%

50%

55%

60%

65%

70%

75%

80%

85%

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

OBS Skalan!

Förtroende sjukhus

(10)

10

Telefonframkomligheten 2012 i Västra Götaland bland de som ringt 1177 senaste sex månaderna är på rikets nivå. Tre av fyra västragötalänningar tyckte att det var lätt att komma fram. Västra Götaland hade klart bättre resultat än riket 2012 avseende antalet besvarade samtal inom tre minuter³. Till följd av att frågorna förändrats i vårdbarometern är utvecklingen över tid svår att följa, men trenden är ändå en kraftigt förbättrad telefonframkomlighet, och att Västra Götaland som under många år haft lägre telefonframkomlighet än i riket, nu ligger på samma nivå. Det är framförallt i Göteborgsområdet som en kraftig förbättring ses.

Figur 6. Andel västragötalänningar (%)tyckte att det var lätt att komma fram på telefon till sjukvårdsrådgivning, 1177. 2002-2012.

Resultat för ”riket exklusive Västra Götaland” redovisas som streckade linjer. Ny metod från 2011 i Västra Götaland, ny metod 2010 i riket. Källa: Vårdbarometern

År 2012 ses ingen skillnad mellan områden i Västra Götaland avseende den upplevda

telefonframkomligheten. Västra Götalandsregionen har under 2012 utökat bemanningen med

sjuksköterskor som svarar i telefon och genomfört en sammankoppling av sjukvårdsrådgivningarna till en gemensam kö under året.

Figur 7. Andel västragötalänningar (%) som tyckte att det var lätt att komma fram på telefon till 1177, fördelat på hälso- och sjukvårdskansliområden i Västra Götalandsregionen. 2002-2012. År 2012 ställs endast frågan om 1177, år 2002-2011 angående sjukvårdsrådgivning, 1177. Ny metod från 2011 i Västra Götaland, ny metod 2010 i riket. OBS Skalan. Källa: Vårdbarometern.

3 Väntetidsuppföljning 38%

74%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Lätt komma fram telefon SVR 1177

Riket exklusive VG

2002-2010: senaste 12 månaderna, 2010-2012: senaste 6 månaderna

2010-2011: SVR/1177

2012: 1177

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Södra Älvsborg Skaraborg

Göteborgsområdet Fyrbodal Västra Götaland Riket exkl VG

OBS Skalan!

Lätt komma fram telefon SVR/1177

(11)

11

3. Geografiska skillnader

3.1. Västra Götaland jämfört med riket

En jämförelse mellan resultatet i Västra Götaland och i övriga riket för samtliga frågor i

vårdbarometerundersökningen 2011 och 2012 sammanslaget, visar att Västra Götaland har sämre utfall än övriga riket vad gäller förtroende för vård och behandling vid sjukhus respektive hälso- och

sjukvården som helhet, oavsett om man besökt vården eller inte. Det är framförallt resultaten i Fyrbodal och i Göteborgsområdet som bidrar till Västra Götalands lägre värde. I Skaraborg har man däremot större förtroende för sjukhus och i Södra Älvsborg större förtroende för hälso- och sjukvården, än i riket som helhet.

Västragötalänningar anser i lägre grad att väntetider till sjukhus är rimliga, jämfört med i riket som helhet, oavsett om man besökt vården eller inte. Detta visas även i följdfrågan till varför förtroendet är lågt, eller varför man inte har tillgång till vård, där väntetider pekas ut i högre grad än i övriga riket. Även här finns skillnader inom länet, se tabell 2.

För att få upplysningar om exempelvis öppettider och telefonnummer använder västragötalänningar i högre grad telefonkatalogen eller sökmotor på internet som första val, jämfört med i riket som helhet, men det finns skillnader inom länet, se tabell 2. I Skaraborg använder var fjärde telefonkatalogen i första hand.

Därtill är svarande i Västra Götaland yngre, har bättre hälsa, färre med långvarig sjukdom jämfört med i övriga riket, vilket kan ha bidragit till de mindre positiva resultaten nämnda ovan, eftersom yngre oftast är mindre nöjda med vården.

Tabell 2. Andel (%) av befolkningen 2012. Resultat för de frågor där Västra Götaland skiljer sig statistiskt signifikant från ”riket exklusive Västra Götaland” 2011+2012.

Västra

Götaland

Riket exklusive Västra Götaland

Fyrbodal Göteborgs- området

Södra Älvsborg

Skaraborg

Stort förtroende för regionens hälso- och sjukvård

62% 66% 55% 60% 68% 66%

Stort förtroende för vård och behandling vid sjukhus

70% 74% 61% 68% 74% 78%

Väntetider till sjukhus är rimliga 39% 44% 35% 35% 44% 47%

Upplysningar om h&s i första hand via:

- Telefonkatalogen 15% 10% 16% 10% 19% 24%

- Sökmotor på Internet 48% 45% 41% 55% 44% 40%

(12)

12

3.2. Hälso- och sjukvårdsnämndsområden

Inom Västra Götaland finns det även skillnader mellan hälso- och sjukvårdsnämndområdena (HSN) i upplevelse av tillgång till och förtroende för hälso-och sjukvård. Dessa redovisas sammanfattade i nedanstående figur och kommenteras i texten nedanför.

Figur 8. Inomregionala skillnader* per hälso- och sjukvårdsnämndsområde i tillgång till vård och förtroende, 2011+2012.

*Skillnaderna är statistiskt signifikant skilda från länets värde, samt minst två procentenheters avvikelse.

**Urvalen i Göteborgsområdet är mindre än i övriga områden vilket gör sannolikheten för statistisk signifikans mindre

• HSN 1 - Norra Bohuslän

I jämförelse med övriga Västra Götaland är det en hög andel av invånarna inom HSN 1 som uppger att de inte har tillgång till den vård de behöver. Andelen missnöjda är oförändrad 2011-2012, och ligger högst i regionen. En hög andel av invånarna inom HSN 1 redovisar ett lägre förtroende för hälso– och sjukvården i regionen. Andelen med lågt förtroende är högst i regionen både 2011 och 2012. Även andelen invånare med lågt förtroende för vårdcentraler och för sjukhus är högre i nämndområdet än i regionen.

• HSN 2 - Dalsland

I jämförelse med övriga Västra Götaland är det en hög andel av invånarna inom HSN 2 som uppger att de inte har tillgång till den vård de behöver. Andelen missnöjda har ökat signifikant mellan åren 2011

har tillgång till den vård man

behöver

avstått från sjukvård trots

behov

hälso- och sjukvården i

regionen

sjukhus vårdcentraler

HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 10 HSN 11 HSN 12

Tillgång till vård Förtroende för

signifikant bättre tillgång eller större förtroende än genomsnittet i Västra Götaland sannolikt bättre tillgång eller större förtroende än genomsnittet i Västra Götaland tillgången eller förtroendet avviker ej nämnvärt från genomsnittet i Västra Götaland sannolikt sämre tillgång eller lägre förtroende än genomsnittet i Västra Götaland signifikant sämre tillgång eller lägre förtroende än genomsnittet i Västra Götaland

(13)

13

och 2012, och ligger näst högst bland nämnderna i Västra Götaland. Även förtroendet för hälso– och sjukvården är lägre än i regionen och har minskat signifikant mellan åren 2011 och 2012. Förtroendet för vårdcentraler har också minskat signifikant under dessa år och är nu lägst i regionen. Förtroendet för sjukhus är också lägre jämfört med övriga regionen.

• HSN 3 - Trestad

Invånarna inom HSN 3 har, jämfört med övriga Västra Götaland, ett lägre förtroende för hälso–och sjukvården i regionen. Tydligast syns detta i bristande förtroende för sjukhusvården, som är bland de lägsta i Västra Götaland.

• HSN 4 – Mellersta Bohuslän och Ale (Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale)

Invånarna inom HSN 4 förefaller ha relativt god tillgång till den vård de behöver och uppvisar även ett stort förtroende för hälso- och sjukvården i regionen och för vårdcentralerna.

• HSN 5 – Göteborg – Centrum Väster

Det är förhållandevis få av invånarna inom HSN 5 som uppger att de avstått från att söka vård trots upplevt behov. Förtroendet för vårdcentralerna är sannolikt också högre än regionens genomsnitt, men materialet är för litet för att ge statistisk signifikans.

• HSN 6 – Mittenälvsborg

Invånarna inom HSN 6 förefaller ha ett stort förtroende för hälso- och sjukvården i regionen och för sjukhusen.

• HSN 7 – Södra Bohuslän (Partille, Härryda Mölndal)

Invånarna inom HSN 7 tycks ha relativt god tillgång till den sjukvård man behöver, men materialet är för litet för att ge statistisk signifikans i jämförelse med regionen. Förtroendet för sjukvården i regionen avviker nämnvärt inom nämndområdet från regionens genomsnitt.

• HSN 8 – Sjuhärad

Invånarna inom HSN 6 förefaller ha relativt god tillgång till den sjukvård de behöver och ett stort förtroende för hälso- och sjukvården i regionen och för vårdcentralerna.

• HSN 9 – Västra Skaraborg

Utmärkande för invånarna inom HSN 9 jämfört med övriga Västra Götaland är ett stort förtroende för sjukhusen och ett lägre förtroende för vårdcentralerna. Förtroendet för hälso- och sjukvården i regionen är också större än i andra hälso- och sjukvårdsnämndområden.

• HSN 10 – Östra Skaraborg

Invånarna inom HSN 10 förefaller ha god tillgång till den sjukvård de behöver och ett stort förtroende för sjukhusen och för hälso- och sjukvården i regionen.

(14)

14

• HSN 11 – Göteborg Hisingen

Såväl upplevelsen av tillgång till den sjukvård man behöver eller förtroendet för sjukvården i regionen förefaller vara lägre inom nämndområdet än regionens genomsnitt, men materialet är för litet för att ge statistisk signifikans.

• HSN 12 – Nord-östra Göteborg

Såväl upplevelsen av tillgång till den sjukvård man behöver som förtroendet för sjukhusen är inom nämndområdet lägre än i övriga Västra Götaland.

• Möjliga orsaker till de inomregionala skillnaderna

Faktorer som kan påverka förtroendet för vården är exempelvis tillgänglighet, bemötande, förändringar i sjukvårdsstrukturer, brister och avvikelser i vården, men även faktorer utanför vårdorganisationen, till exempel medias spegling av händelser i vården/politiken, bl.a. diskussion om framtiden för

lokalsjukhusen. De som har besökt vården rapporterar ett högre förtroende än de som inte har besökt vården. Arbetet med att omstrukturera vården mellan NÄL och Uddevalla sjukhus kan ha påverkat befolkningens uppfattning av vården negativt. En annan faktor av betydelse kan vara långa avstånd till den specialiserade hälso- och sjukvården. I kommuner som ligger nära de stora sjukhusen och/eller har bra kommunikationer förefaller invånarna vara mer nöjda med tillgången till sjukvård än i övriga kommuner. Tillgänglighet till sjukvården inom Södra Älvsborg är god, vilket sannolikt påverkar synen på vårdgivarna positivt. Inom Mittenälvsborg har man lagt ner en hel del arbete på bland annat Alingsås lasarett med kundnöjdhet vilket nu visar sig i resultaten.

(15)

15

4. Skillnader i attityder till vården mellan befolkningsgrupper 4.1. Frågeområden i Vårdbarometern

En genomgång av samtliga frågor i vårdbarometern visar att det finns skillnader i attityder till hälso- och sjukvården i olika grupper i befolkningen. I detta avsnitt redovisas grupper som i högst utsträckning skiljer sig från länssnittet, oftast en skillnad på minst fem procentenheter, för perioden 2011 och 2012 sammanslaget.

• Tillgång till vård

Bland de som uppger att de inte har tillgång till den vård och behandling de behöver (sju procent), så är det framförallt de som mår dåligt som upplever sämst tillgång. Den gruppen har även varit i behov av sjukvård men inte sökt, samt tycker att väntetiderna till vården är för långa. Även personer med psykiska besvär och kronisk smärta/värk har avstått att söka vård trots upplevs behov, samt personer födda utanför Sverige och 18-29-åringar.

• Förtroende för vården

De grupper som har ett lägre förtroende för vården är personer som mår dåligt, personer med psykiska besvär/sjukdom, ensamstående med hemmavarande barn, samt personer födda utanför Sverige. Även personer med varaktig funktionsnedsättning och kronisk smärta/värk har lägre förtroende för vården.

• Informationskällor och kontakt med vården

Nästan varannan föredrar sökmotor på webben i första hand för att få upplysningar om exempelvis telefonnummer och öppettider till hälso- och sjukvården. 15 procent använder Eniros telefonkatalog och 15 procent ringer en vårdenhet. Det är i högre grad äldre över 70 år respektive personer med

grundskoleutbildning som använder telefonkatalogen eller ringer en vårdenhet, samt personer med kroniska sjukdomar som diabetes, varaktig funktionsnedsättning, kronisk smärta/värk m fl. Sökmotor på webben används i högre grad bland 18-49-åringar, barnfamiljer, högutbildade respektive personer som skattar sin hälsa som bra.

En av tre känner inte till att man kan ringa 1177, och två av tre känner inte till webbsidan 1177.se.

Grupper som i lägre grad känner till 1177 är äldre, ensamstående utan barn, grundskoleutbildade, män respektive personer födda utanför Sverige. Det är även personer över 50 år som i lägre grad har ringt till 1177 senaste sex månaderna. Grupper som i lägre grad känner till webbsidan 1177.se är äldre över 70 år, personer med grundskoleutbildning, ensamstående utan hemmavarande barn, respektive män. Även personer med diabetes eller högt blodtryck i första hand, samt varaktig funktionsnedsättning,

KOL/astma, kronisk smärta/värk, övervikt/fetma har lägre kännedom om 1177.se.

De grupper som använt internet för att jämföra vårdgivare inför vård och behandling (6 procent som helhet i Västra Götaland) är 18-29-åringar, personer med högskoleutbildning, respektive gift/sambo med hemmavarande barn. De som i lägst grad använt är personer över 70 år och personer med grundskoleutbildning.

En av tre anser att värdet av att läsa sin journal på nätet är litet. Det är framförallt personer som mår dåligt respektive äldre över 70 år som anser det, men även personer med varaktig funktionsnedsättning, högt blodtryck, diabetes, kronisk smärta/värk. Varannan ser ett stort värde av att läsa journalen på

(16)

16

nätet, och det gäller i högre grad 18-29-åringar, men även gift/sambo med hemmavarande barn, personer med gymnasieskoleutbildning eller högre respektive 30-69-åringar.

En av fyra anser att närhet till bostad är viktigast vid val av vårdcentral. 18 procent uppger bemötande, och cirka 15 procent väntetider respektive god medicinsk vård. Det finns inga stora skillnader mellan grupper, men bemötandet tycks viktigare bland personer som mår dåligt.

• Attityder till olika behandlingsformer

Majoriteten tycker det är positivt att vårdpersonal diskuterar levnadsvanor och det finns inga stora skillnader mellan grupper. Fyra av tio har litet intresse av att via internet förändra levnadsvanor eller få behandling. Det är i högre grad personer som mår dåligt, personer med grundskoleutbildning, äldre över 70 år, personer med diabetes respektive med KOL/svår astma som har ett litet intresse. Men även personer med varaktig funktionsnedsättning, högt blodtryck, kronisk smärta/värk och övervikt/fetma.

En av fem är inte beredd att avstå antibiotikabehandling och det är i högre grad personer med KOL/svår astma som anser det. Även personer som mår dåligt, personer med grundskola, äldre över 70 år, ensamstående utan hemmavarande barn, personer födda utanför Sverige, varaktig

funktionsnedsättning och diabetes.

En av fyra vill inte koncentrera operationer till vissa större sjukhus. Det är framförallt personer som mår äldre än 70 år, personer med grundskoleutbildning, varken mår bra eller dåligt, eller med psykiska besvär/sjukdom som inte tycker detta är bra.

Hälften anser att vården inte ges på lika villkor. Grupper som i högre grad anser det är: personer som mår dåligt, universitet/högskoleutbildade, ensamstående med hemmavarande barn, 50-69-åringar, personer med kronisk smärta/värk eller psykiska besvär/sjukdom.

• Tandhälsa och tandvård

Nedan redovisas vilka grupper i befolkningen som i störst utsträckning avstår från regelbunden tandvård (tolv procent) respektive har tandluckor som behöver åtgärdas (åtta procent).

Det är en större andel födda utomlands, särskilt utomnordiska invandrare, ensamstående och

lågutbildade som inte besöker tandvården för rutinmässig undersökning regelbundet. Andelen är också större bland dem som bedömer sin egen hälsa som dålig och sina egna kunskaper om hälsa som dåliga.

Det är vanligast med regelbunden tandvård i åldersgruppen 50-79 år och bland kvinnor.

Det är en större andel bland personer med långvariga hälsoproblem, dålig självskattad hälsa och nedsatt arbetsförmåga som har tandluckor som de anser behöver åtgärdas. Andelen är också högre bland ensamstående, födda utomlands, särskilt utomnordiska invandrare, lågutbildade och bland dem som bedömer sina egna kunskaper om hälsa som dåliga. Andelen är störst i åldersgruppen 60-79 år och något större bland män än bland kvinnor.

Motsvarande gäller även personer med tandluckor som inte behöver åtgärdas.

(17)

17

4.2. Sjukdomsgrupper

Det finns skillnader i hur man uppfattar vården mellan olika sjukdomsgrupper. På frågan om den upplevda tillgången till vården anser personer med diabetes eller cancer i högre grad än andra sjukdomsgrupper att så är fallet. Personer med övervikt/fetma, varaktig funktionsnedsättning eller KOL/svår astma hamnar något under gruppen ovan medan kronisk smärta/värk och psykiska

besvär/psykisk sjukdom i lägst utsträckning anser sig ha tillgång till vård. Samma mönster som ovan ser vi även för frågan om förtroendet för vården.

Figur 9. Andel västragötalänningar med litet förtroende för sjukvården, sjukhusen, resp. vårdcentralerna, uppdelat per sjukdomsgrupp, 2011-2012.

Cirka 20 procent svarar ja på frågan att de har besvär/sjukdom: varaktig funktionsnedsättning, högt blodtryck, kronisk smärta/värk eller övervikt/fetma. Betydligt färre uppger kol/svår smärta, psykiska besvär eller diabetes.

En förklaring till skillnaderna kan vara att sjukdomsbilderna ofta ser olika ut och utredning och behandling ofta skiljer sig åt. Förväntningarna på vården kan också se olika ut för personer med olika sjukdomar.

• Personer med varaktig funktionsnedsättning

Det är något fler män än kvinnor som uppger att de har varaktig funktionsnedsättning. Andelen är högst i åldrarna 60 år och uppåt. Jämfört med övriga befolkningen bedömer personer med varaktig

funktionsnedsättning sitt allmänna hälsotillstånd som klart sämre, det är fler som anser att de inte har tillgång till den sjukvård de behöver och fler som har ett litet förtroende för vårdcentralerna och för sjukhusen i regionen.

• Personer med högt blodtryck

Det är fler män än kvinnor som uppger att de har högt blodtryck. Andelen är högst i åldrarna 60 år och uppåt. Jämfört med övriga befolkningen bedömer personer med högt blodtryck sitt allmänna

hälsotillstånd som klart sämre, men fler har ett stort förtroende för vårdcentralerna och för sjukhusen i regionen.

(18)

18

• Personer med diabetes

Det är fler män än kvinnor som uppger att de har diabetes. Andelen är högst i åldrarna 60 år och uppåt.

Jämfört med övriga befolkningen bedömer personer med diabetes sitt allmänna hälsotillstånd som klart sämre, men fler har ett stort förtroende för vårdcentralerna och sjukhusen i regionen.

• Personer med övervikt eller fetma

Det är något fler män än kvinnor som uppger att de har övervikt eller fetma. Andelen är högst i åldrarna 60-79 år. Jämfört med övriga befolkningen bedömer personer med övervikt och fetma sitt allmänna hälsotillstånd som klart sämre, det är fler som anser att de inte har tillgång till den sjukvård de behöver.

Personer med övervikt eller fetma anser i större utsträckning än andra att vården inte ges på lika villkor.

• Personer med KOL eller svår astma

Det är något fler män än kvinnor som uppger att de har KOL eller svår astma. Andelen är högst i åldrarna 60 år och uppåt. Jämfört med övriga befolkningen bedömer personer med KOL eller svår astma sitt allmänna hälsotillstånd som klart sämre, det är färre som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver, men fler som har ett stort förtroende för sjukhusen i regionen.

• Personer med psykiska besvär eller psykisk sjukdom

Det är fler kvinnor än män som uppger att de har psykiska besvär eller psykisk sjukdom. Andelen är högst i åldrarna 20-29 år och bland ensamstående med hemmavarande barn. Jämfört med övriga befolkningen bedömer personer med psykiska besvär eller psykisk sjukdom sitt allmänna hälsotillstånd som klart sämre, det är fler som anser att de inte har tillgång till den sjukvård de behöver och fler som har ett litet förtroende för vårdcentralerna och sjukhusen i regionen. Personer med psykiska besvär eller psykisk sjukdom anser i större utsträckning än andra att vården inte ges på lika villkor. Personer med psykiska besvär eller psykisk sjukdom uppger i större utsträckning än andra att de ringt 1177 under senaste halvåret.

• Personer med kronisk smärta eller värk

Det är fler kvinnor än män som uppger att de har kronisk smärta eller värk. Andelen är högst i åldrarna 50 år och uppåt. Jämfört med övriga befolkningen bedömer personer med kronisk smärta eller värk sitt allmänna hälsotillstånd som klart sämre, det är fler som anser att de inte har tillgång till den sjukvård de behöver och fler som har ett litet förtroende för vårdcentralerna och sjukhusen i regionen. Personer med kronisk smärta eller värk anser i större utsträckning än andra att vården inte ges på lika villkor.

Personer med kronisk smärta eller värk uppger i större utsträckning än andra att de ringt 1177 under senaste halvåret.

(19)

19

Bilaga 1 – Antal i undersökningen per område

Nya vårdbarometern År

Områden HSN 2010 2011 2012

Riket 20 000 41 310 41 364

Riket exklusive Västra Götaland 19 000 33 800 33 854

Västra Götalandsregionen 1 000 7 510 7 510

Fyrbodal 1 900 1 900

Norra Bohuslän HSN1 600 600

Dalsland HSN2 500 500

Trestad HSN3 800 800

Göteborgsområdet 2 160 2 160

Mellersta Bohuslän och Ale HSN4 600 600

Göteborg Centrum Väster HSN5 480 480

Göteborg Hisingen HSN11 360 360

Nordöstra Göteborg HSN12 360 360

Södra Bohuslän HSN7 360 360

Södra Älvsborg 1 650 1 650

Mitten Älvsborg HSN6 600 600

Sjuhäradsbygden HSN8 1 050 1 050

Skaraborg 1 800 1 800

Västra Skaraborg HSN9 900 900

Östra Skaraborg HSN10 900 900

(20)

20

Bilaga 2 – Resultat per fråga Västra Götaland 2012

Frågeformulär 2012:

Svarsalternativ N % av svar

Sektion: Tillgång till sjukvård

Fråga: Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient?

Ja 4881 66%

Nej 2577 34%

Minns ej/Vill ej svara 52 1%

Fråga: Q2 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande anhörig/närstående?

Ja 2421 32%

Nej 5030 68%

Fråga: Q3 Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver.

(5) Instämmer helt 4305 60%

(4) Instämmer delvis 1486 21%

(3) Varken eller 947 12%

(2) Tar delvis avstånd 351 5%

(1) Tar helt avstånd 187 2%

Vet ej/Vill ej svara 234 3%

Fråga: Q4 Vad skulle få dig att känna att du har bättre tillgång till den sjukvård du behöver?

Kortare restid/avstånd 288 8%

Längre öppettider 123 6%

Lägre patientavgifter 6 0%

Lättare att komma fram på telefon 93 4%

Lättare att boka tid för läkarbesök 152 7%

Lättare att få en fast läkarkontakt 174 6%

Kortare väntetider 573 27%

Bättre bemötande i allmänhet 102 4%

Bättre sjukreseverksamhet 37 1%

Minskad risk att bli diskriminerad p.g.a. hudfärg, religion, nationalitet,

sexuell läggning, funktionshinder 6 0%

Bli sedd, hörd och trodd (bli tagen på allvar) 77 4%

Ökad tillgänglighet till specialistvård 133 6%

Bättre samordning av olika vårdinsatser 72 4%

Annat alternativ 515 22%

Vet ej/Vill ej svara 854 27%

Totalt antal svar: 3205

Fråga: Q5 Om du blir sjuk och vill få hjälp av sjukvården, vart vänder du dig i första hand?

Ringer 1177 383 5%

Kontaktar vårdcentral/motsvarande via telefon 4501 60%

Besöker vårdcentral/motsvarande 1863 26%

Går in på webbplatsen 1177.se 11 0%

Går in på Mina vårdkontakter 8 0%

Går in på landstinget/regionens webbplats 7 0%

Besöker en jourmottagning 21 0%

Besöker en akutmottagning 73 1%

(21)

21

Fråga: Q6 Har du under de senaste 6 månaderna någon gång ansett dig vara i behov av sjukvård men avstått från att söka vård?

Ja, flera gånger 457 6%

Ja, en gång 555 7%

Nej 6416 86%

Fråga: Q7 Vad var den främsta orsaken till att du inte sökte sjukvård trots behov?

Hade inte tid 90 9%

Hade inte råd 11 1%

Kände inte till någon bra läkare 11 1%

Tillgängligheten/fick inte tid hos någon läkare 70 8%

Ville vänta ett tag/avvakta sjukdomsförlopp 185 19%

Besviken på sjukvården 111 10%

Kan inte få någon hjälp 98 9%

Ville inte vara till besvär 27 2%

Läkarskräck/sjukhusskräck 9 1%

Besvärligt/krångligt att söka sjukvård - orkade inte 159 18%

Besvären gick över 68 7%

Jag visste inte vart jag skulle vända mig 8 1%

Annan anledning 156 15%

Ej besvarad 9 1%

Fråga: Q8 Vad anser du är viktigast vid val av vårdcentral/motsvarande?

Närhet till bostad 1965 26%

Närhet till arbetsplats 24 0%

Öppettider 327 5%

Väntetider 1096 15%

Bemötande 1357 18%

Kontinuitet (träffa samma läkare/sjuksköterska varje gång) 718 9%

Rykte 31 1%

Patientnöjdhet i enkäter 0 0%

Resultat vid medicinska kvalitetsmätningar 7 0%

Kunna använda mitt eget språk 53 1%

Driftform (privat/offentlig) 29 0%

God medicinsk vård 927 13%

Ej besvarad 160 2%

Fråga: Q9 Det är viktigt för mig att kunna välja vilken läkare jag vill besöka på min vårdcentral/motsvarande.

Fråga: Q10 I mitt landsting/region är väntetider till besök på vårdcentral/motsvarande rimliga.

(22)

22

Fråga: Q11 I mitt landsting är väntetider till besök och behandling på sjukhus rimliga.

Sektion: Förtroende för sjukvården

Fråga: Q12 Hur stort eller litet förtroende har du för vårdcentraler/motsvarande i ditt landsting/region?

(5) Mycket stort 1841 26%

(4) Ganska stort 2824 40%

(2) Ganska litet 541 7%

(1) Mycket litet 267 3%

Fråga: Q13 Varför brister ditt förtroende för vårdcentraler/motsvarande?

Man får inte den hjälp man behöver 89 12%

För lite dialog/lyssnande 44 7%

Man blir inte tagen på allvar 69 7%

Ofta otydliga besked 16 2%

Ofta svårt att förstå vad vårdpersonalen säger 15 2%

Olika läkare från gång till gång 132 14%

Olika övrig vårdpersonal från gång till gång 13 2%

Dålig kompetens hos läkare 150 23%

Felaktiga behandlingar 56 7%

Rykte 15 1%

För långa väntetider 73 9%

För korta besökstider 7 1%

Vet ej/Vill ej svara 33 3%

Fråga: Q14 Hur stort eller litet förtroende har du för sjukhusen i ditt landsting/region?

Fråga: Q15 Varför brister ditt förtroende för sjukhusen?

Man får inte den hjälp man behöver 64 14%

För lite dialog/lyssnande 16 3%

Man blir inte tagen på allvar 31 6%

Ofta otydliga besked 14 3%

Ofta svårt att förstå vad vårdpersonalen säger 1 0%

Olika läkare från gång till gång 19 3%

Olika övrig vårdpersonal från gång till gång 2 1%

Dålig kompetens hos läkare 58 10%

Felaktiga behandlingar 49 10%

Rykte 21 3%

För långa väntetider 140 29%

För korta besökstider 6 1%

(23)

23

Fråga: Q16 Hur stort eller litet förtroende har du för hälso- och sjukvården i ditt landsting/region?

Fråga: Q17 Målet för hälso- och sjukvården är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Uppfattar du att vården ges på lika villkor, dvs. att behovet av vård avgör, inte något annat?

Ja 3414 52%

Nej 2923 48%

Fråga: Q18 Vad tror du är den främsta grunden eller orsaken till att vissa personer eller grupper inte får vård på samma villkor som andra?

Kön 66 2%

Ålder 357 13%

Var man bor (geografi) 193 7%

Etnicitet (omfattar födelseland, hudfärg och minoriteter) 81 3%

Sexuell läggning/könsidentitet 4 0%

Språksvårigheter/annat modersmål än svenska 36 2%

Socioekonomi/ekonomiska förutsättningar (inkluderar

utbildningslängd) 902 35%

Funktionsnedsättning 18 1%

Personer som har svårt att tala för sig 454 18%

Sektion: Sjukvårdens finansiering och prioriteringar

Fråga: Q19 Om sjukvårdens resurser inte räcker till, vilket av följande föredrar du?

Att inkomstskatten höjs 3532 54%

Att patientavgifterna höjs 1033 17%

Mer av privata sjukförsäkringar 406 7%

Sjukvården upphör med vissa mindre motiverade behandlingar 782 13%

Fråga: Q20 Har du en kompletterande försäkring för hälso- och sjukvårdstjänster?

Ja, som jag tecknat privat 615 9%

Ja, som min arbetsgivare har tecknat 627 9%

Nej 5954 82%

Vet ej/Vill ej svara 314

Fråga: Q21 Varför har du tecknat en kompletterande försäkring för hälso- och sjukvårdstjänster?

För att vara säker på att få sjukvård när jag behöver 279 24%

För att få snabbare tillgång till sjukvård 207 16%

För att jag fått erbjudandet via min arbetsgivare 510 43%