Förändringen av de finansiella nyckeltalen

De finansiella nyckeltalen baseras på företagens resultat- och balansräkningar vilket leder till att även dessa kommer påverkas av förändringen till IFRS 16 (IASB 2016). IASBs effektanalys förutspådde att en kapitalisering skulle leda till en ökning av skuldsättningsgraden och EBITDA för företag med en stor mängd

leasingavtal. Förändringen i räntetäckningsgrad och räntabilitet på eget samt totalt kapital ska enligt IASBs effektanalys påverkas av hur företagens leasingportföljer är utformade (IASB 2016). Vår genomförda kapitalisering visar att effekterna på de finansiella nyckeltalen överensstämmer med IASBs effektanalys. Kapitaliseringen har också en effekt på soliditeten som inte innefattas av IASBs effektanalys.

I tabellen nedan listar vi effekterna på företagets finansiella nyckeltal efter kapitaliseringen.

Tabell 4: Effekter på de finansiella nyckeltalen

Finansiella nyckeltal 2017 IAS 17 IFRS 16

Soliditet 17,8 % 17,7 %

Skuldsättningsgrad 4,62 ggr 4,65 ggr

Balanslikviditet 86,6 % 86,6 %

Kassalikviditet 60,1 % 60,1 %

Nettolåneskuld 1 539 tkr 8 179 tkr

Räntetäckningsgrad -13,6 ggr -9.99 ggr

EBITDA -22 545 tkr -18 134 tkr

Räntabilitet på eget kapital -64,1 % -58,3 % Räntabilitet på totalt kapital -11,4 % -10,3 %

Företagets soliditet försämras med 0,1 procent vid en övergång till IFRS 16.

Detta beror på att tillgångarna ökar vid införandet av posten nyttjanderätt samtidigt som det också sker en ökning av det egna kapitalet. En anledning till att soliditeten påverkas marginellt trots att företaget innehar många operationella leasingavtal beror på att företaget äger flera fastigheter och liknande tillgångar. Dessa poster belastar balansräkningen i en sådan grad att införandet av de operationella leasingavtalen inte påverkar detta nyckeltal nämnvärt. Ytterligare en anledning till att soliditeten försämras marginellt beror på att vi har en resultatpåverkan som påverkar det egna kapitalet positivt. Om företaget inte hade fått en resultatpåverkan hade soliditeten försämrats med 0,5 procent. För att soliditeten ska återspegla företagets långsiktiga betalningsförmåga måste balansräkningen avspegla företagets finansiering på ett rättvist sätt (Catasús et al. 2008). Efter en kapitalisering tas även företagets operationella leasingavtal i beaktning vid beräkningen av detta nyckeltal. Det

kan därför diskuteras ifall soliditeten efter en kapitalisering visar en mer rättvis bild av företagets långsiktiga betalningsförmåga. IASBs effektanalys beskriver inte hur detta nyckeltal kan antas påverkas av en kapitalisering men enligt vår kapitalisering kommer detta nyckeltal att försämras. Det som är avgörande för effekten på detta nyckeltal är andelen operationella leasingavtal i förhållande till de totala tillgångarna samt vilken resultatpåverkan kapitaliseringen medför.

Samtliga kreditgivare beskriver soliditeten som ett viktigt nyckeltal vid deras bedömning av företagens finansiella ställning. Respondent A, B och E ansåg att soliditeten är för låg i båda fallen medan respondent C ansåg att soliditeten var acceptabel men att den marginella skillnaden inte påverkade deras bedömning av företaget.

Vid införandet av IFRS 16 ökar företagets skuldsättningsgrad med 0,03 gånger vilket enligt Catasús et al. (2008) visar att företagets finansiella styrka har försämrats något. Orsaken till att skuldsättningsgraden har ökat beror på att företagets skulder har ökat efter kapitaliseringen av de operationella leasingavtalen. Även detta nyckeltal anser majoriteten av kreditgivare har stor betydelse vid deras beslutsfattande. Effekterna på skuldsättningsgraden från kapitaliseringen är i linje med IASBs effektanalys som förutspådde en ökning av skuldsättningsgraden när de operationella leasingavtalen förs in i balansräkningen (IASB 2016). IAS 17 har alltså gett företag möjligheten att redovisa en bättre skuldsättningsgrad genom att klassificera sina leasingavtal som operationella vilket Miller och Bahnson (2008) uppmärksammade i sin studie.

Införandet av de operationella leasingavtalen i företagets finansiella rapportering har inte lett till någon påverkan på varken balanslikviditeten eller kassalikviditeten. Detta beror på att dessa nyckeltal inte bygger på några av de poster som påverkats av kapitaliseringen.

Nettolåneskulden är det nyckeltal som påverkas mest vid en implementering av IFRS 16. Nettolåneskulden ökar med 6 640 tkr vilket har sin grund i att posten leasingskuld har införts vilket är en långfristig skuld som belastar balansräkningen. Ökningen i nettolåneskuld motsvarar värdet på den redovisade leasingskulden. Samtliga kreditgivare lade märke till förändringen i nettolåneskulden. Respondent E uppgav ”Ja det påverkar ju verkligen nettolåneskulden jättemycket” vilket exemplifierar detta.

Räntetäckningsgraden ökar med 3,61 gånger vilket grundar sig i att rörelseresultatet förbättrades när den finansiella rapporten upprättades i enlighet

med IFRS 16. IASBs effektanalys beskriver att förändringen av detta nyckeltal beror på hur företagens leasingportfölj ser ut (IASB 2016) vilket också bekräftas av resultatet från vår studie. Respondent A, B, D och G uppgav att de använder räntetäckningsgraden vid deras bedömning av företagens finansiella ställning där respondent G beskrev att räntetäckningsgraden är ett bra verktyg för att koppla kassaflödet till hur stor räntekostnad företagen har.

EBITDA visar ett bättre resultat efter att de operationella leasingavtalen kapitaliserats in i balansräkningen. Det beror på att EBITDA är ett resultatmått som inte inkluderar avskrivningar och räntekostnader. Detta gör att kostnaderna för leasingavtalen inte längre belastar EBITDA efter att avtalen har kapitaliserats in i balansräkningen. En tillgång till nyckeltalet EBITDA kan enligt Cormier et al. (2017) minska informationsassymetrin genom att tillhandahålla intressenterna med ett bättre beslutsunderlag av företagens intäkter. Det kan dock diskuteras ifall förändringen i detta nyckeltal bidrar till ett bättre beslutsunderlag eftersom nyckeltalet efter förändringen inte innefattar några leasingkostnader. Respondent A, C och G påpekade att EBITDA ser bättre ut i det företaget som är justerat efter IFRS 16 men att ett negativt EBITDA betyder att företaget inte kan betala bankernas räntor och därmed inte får någon kredit. Respondent G beskrev det som följande:

När du har EBITDA som är negativt i båda fallen där bolagets verksamhet inte klarar av att betala våra räntor så försvinner möjligheten att få kredit.

Även räntabiliteten på eget kapital och räntabiliteten på totalt kapital ökar i samband med kapitaliseringen. Räntabiliteten på eget kapital ökar med 5,8 procent vilket beror på att resultatet efter de finansiella posterna har påverkats av justeringen i resultatposterna. IASB (2016) beskriver i sin effektanalys att effekterna på detta nyckeltal beror på innehållet i företagens leasingportfölj.

Räntabiliteten på det totala kapitalet har förbättrats med 1,1 procent.

Kapitaliseringen ledde till en ökning av rörelseresultatet samtidigt som de totala tillgångarna ökade. Detta har lett till att räntabiliteten på det totala kapitalet har påverkats av kapitaliseringen.

Kapitaliseringen av företagets operationella leasingavtal gav en stor påverkan på EBITDA och räntabiliteten på det egna samt det totala kapitalet vilket grundar sig i en resultatpåverkan. Detta resultat går emot studien av Fülbier et al. (2008) som menar att en kapitalisering endast leder till en marginell påverkan på lönsamhetsmåtten.