För och nackdelar med elektroniska underskrifter

I tidigare forskning så har J. Lind, F. Jönsson och C-F. Grindheim studerat möjligheterna att införa elektroniska underskrifter vid ett fastighetsköp. De har studerat vilka för- och nackdelar de finns med införandet av elektroniska underskrifter och hur lagstiftningen behöver anpassa sig för att uppfylla formkravens skyddsintressen vid användandet av elektroniska underskrifter. De menar på att formkraven som berör köpeskillingen och vilken egendom det är som överlåts lika väl kan uppfyllas vid elektroniska underskrifter och därav behöver inte dessa rekvisit betraktas som hinder för att införa elektroniska underskrifter. Skriftlighetskravet, parternas underskrifter samt bevittningen för lagfart där syftet har varit att upprätthålla en viss tydlighet, trygghet och ordning vid fastighetsöverlåtelser är vad som är relevant för en diskussion angående elektroniska underskrifter. 82

Lind, Jönsson och Grindheim menar på att formkravens syfte och bakomliggande skyddsintresse uppfyller dess funktion och är därmed svårmotiverade för att tas bort helt. Däremot anses det att möjligheter finns för en alternativ metod som innebär en högre grad av säkerhet och en effektivare process då Lind, Jönsson och Grindheim menar på att genom elektroniska underskrifter kan man säkerställa tidpunkten för avtalet, ändringar av avtalet och att man kan stänga ett avtal på ett mer fördelaktigt sätt än vad det traditionella sättet innebär.

82Grindheim, Carl-Fredrik, Jönsson, Fanny och Lind, Jennie. Elektroniska underskrifter på den

Utredningen visar på att det inte finns några hinder för att införa användandet av elektroniska underskrifter då fördelarna väger tyngre än nackdelarna utöver formuleringen av begreppet underskrift i JB 4:1. Därför skulle detta begrepp kräva en ny tolkning, ett tillägg eller en omformulering. Fördelarna är en förhöjd säkerhet vad gäller både identifiering, äkthet, avtalets säkerhet samt möjlighet för en smidigare och mer kostnadseffektiv överlåtelseprocess. Nackdelarna som finns är risken för förhastade beslut och att någon obehörig fått tillgång till en personlig nyckel eller kod, men dessa nackdelar menar Lind, Jönsson och Grindheim på även finns vid traditionella underskrifter. Lind, Jönsson och Grindheim nämner även förslaget i utredningen SOU 2019:14 om möjligheten att signera på en mer avancerad nivå för ett säkrare system vid elektroniska underskrifter och som enligt eIDAS-förordningen ska ha samma rättsverkan som en traditionell underskrift. 83

A. Champari skriver i sin kandidatuppsats En studie om den svenska regleringen med särskilt fokus på köp av fast egendom att det finns många funktioner med att ha elektroniska underskrifter och fyra exempel på dessa är “(1) bekräfta viljan från undertecknaren att bli bunden av avtalsinnehållet (viljefunktionen) (2) bekräfta att den som undertecknar är skapare till textinnehållet i avtalet (identitetsfunktionen) (3) bekräfta att undertecknaren har anslutit sig till innehållet i avtalet (äkthetsfunktionen) (4) bekräfta att undertecknaren har befunnit sig på en viss plats vid en viss tidpunkt (bevisfunktionen).”84

Champari skriver om nackdelarna med ett införande av elektroniska underskrifter och nämner att Sverige gör en storsatsning på att bli ett informationssamhälle och att Svea rikes lag inte hinner med i den takt det sker.85 Champari skriver att det som är bra med en fysisk underskrift

är att den är varaktig och man kan bevisa äktheten genom en handskriftsanalys och att en elektronisk underskrift är svår att bevisa att det är rätt person som har skrivit under. Oavsett om det kommer från rätt elektroniska underskrift så kan man inte bevisa om någon har fått tag på lösenordet och skrivit under i någon annans ställe.86

83 Grindheim, Carl-Fredrik, Jönsson, Fanny och Lind, Jennie. Elektroniska underskrifter på den

svenska fastighetsmarknaden. Kandidatuppsats. (Malmö: Malmö Universitet, 2019), s.30 f.

84 Champari, Amir. Elektroniska underskrifter: En studie om den svenska regleringen med särskilt

fokus på köp av fast egendom. Kandidatuppsats. (Lund: Lunds Universitet, 2019), s.22.

85ibid. s.36. 86ibid. s.37.

C.Pettersson skriver i sitt examensarbete Elektronisk signatur jämförd med en traditionell namnteckning om risker med införandet av elektroniska signaturer, Pettersson nämner att dataintegritet är viktigt att se till då man måste kunna förlita sig på informationen som finns och att man ska skydda den information som det berör. Pettersson skriver även att det är viktigt med autencitet där man måste kunna försäkra sig om att det verkligen är rätt parter som informationen kommer från och att det kan underlätta om personerna får skriva in ett lösenord eller identifiera sig på något sätt. Pettersson skriver att en risk kan vara att säljare eller köpare kan neka att de har ingått ett avtal eller neka till att de har mottagit rätt betalningssumma. Pettersson nämner även konfidentialitet och insynsskydd där risken är att informationen måste kunnas hålla hemlig och säker från utomstående parter och det nämns även att en risk kan vara att samma information används mer än en gång och att det krävs ett duplikatsskydd. Pettersson skriver även att det är viktigt med tillgänglighet att datasystem och de elektroniska underskrifterna ska garanteras.87

Pettersson skriver att problemet är att det inte går att se skillnad på en orginal elektronisk underskrift och en elektronisk underskrift som är en kopia samt hur man ska kunna bedöma något som inte helt finns. Pettersson skriver att flera företag arbetar med detta för att göra det säkert och att det finns en viss typ av lösning där elektroniska underskrifter och kryptering kan låsas så att innehållet inte kan förvrängas.88 Pettersson skriver att tack vare de loggar som

skapas så kan man se tider, datum och personer kan inte neka att en sändning har gjorts om man inte kan bevisa det och man får även ett äkthetsbevis på vem som är avsändaren. Detta har blivit av ett stort bevisvärde när det kommer till anbud och accept enligt AvtL. Pettersson skriver att om en tredje man får fastställa tidpunkten när ett avtal slöts genom tidsstämpling så är bevisbördan ännu högre.89

När det kommer till elektroniska underskrifter så menar Pettersson att det är säkrare än en traditionell underskrift då man vid en elektronisk underskrift måste intyga om att man är rätt person, Pettersson menar på att det inte är lika säkert med en traditionell underskrift som man skriver för hand. Pettersson ger ett exempel på att det sällan kontrolleras så att namnteckningen bak på ett kontokort faktiskt stämmer överens med vem som har kortet och att köp kan göras

87 Pettersson, Christer. Elektronisk signatur jämförd med en traditionell namnteckning.

Examensarbete. (Lund: Juridiska fakulteten, Lunds Universitet, 2001), s.22.

88ibid. s.59. 89ibid. 60.

utan en kontroll. Ska ett köpa ingås online med en elektronisk underskrift så behövs det oftast att man identifierar sig. Pettersson menar på att tilliten ökar vid införandet av elektroniska underskrifter.90 Pettersson skriver dock att det finns vissa som ställer sig kritiskt till införandet

av elektroniska underskrifter och att det inte är någon i Sverige som vill stå för systemen och de certifikaten som krävs som kan kommunicera till 100%.91 Pettersson skriver att det

viktigaste är att se till att den nya tekniken går att anpassas efter juridiken så att den är korrekt och fungerar i praktiken ur ett juridiskt perspektiv. Det bör kontrolleras vad det är som vill bytas ut och det bör jämföras med den nya tekniken för att se om elektroniska underskrifter kan likställas med och utesluta en vanlig traditionell underskrift.92