För och nackdelar med inflytande och delaktighet

Under detta avsnitt har vi valt att analysera för- och nackdelarna med inflytande och delaktighet för vårdnadshavaren, enligt lärarna, separat eftersom vi anser att det bidrar till en tydligare struktur i resultaten.

4.4.1 Fördelarna med inflytande och delaktighet

Olivia som arbetar i årskurs fem anser att fördelarna med en vårdnadshavare som är delaktig och har inflytande över elevens skolgång skulle vara att hon tillsammans med eleven och vårdnadshavaren skulle kunna diskutera de olika målen i LGR11, och därefter gemensamt sätta delmål för att nå dessa mål.

Filosofi doktorn inom pedagogik Robert Thornberg anser att i en positiv relation mellan lärare och elev, samt lärare och vårdnadshavare lyssnar parterna på varandra och stöttar varandra för att tillsammans finna gemensamma möjligheter för samarbete (Thornberg 2009:130f). En annan fördel som Olivia nämner är att om vårdnadshavaren hälsar på i skolan med jämna mellanrum får de en inblick i vad som händer i skolan, och kan bilda sig en egen uppfattning om det, istället för att enbart höra elevens version om en skoldag hemma. Det finns även praktiska aspekter med en vårdnadshavare som är delaktig och har inflytande anser Olivia. Det kan vara att läraren får hjälp med att förbereda och genomföra exempelvis en utflykt, men även att bestämma gemensamma regler om sådant som rör elevens fritid. Hur ska läraren och vårdnadshavaren handla när det exempelvis gäller nätmobbing eller andra konflikter. I årskurs fyra där Helmi och Leila arbetar hyllas fördelarna med en inflytelserik och delaktig vårdnadshavare. Genom mycket olika sorters information skapas en öppen kanal med hemmen, vilket bidrar till en god relation där läraren och vårdnadshavaren tillsammans kan reflektera

38

och diskutera olika saker. Psykologen och filosofie doktorn Inga Andersson (2004:72) menar att vårdnadshavare föredrar en kommunikation som kännetecknas av öppenhet och ärlighet, där både positiva och negativa saker kan förmedlas mellan båda parterna. Den goda relationen som Leila och Helmi nämner kan enligt dem bidra till en känsla av trygghet för båda parter där de hjälper varandra vid problem, och läraren och vårdnadshavaren kan tillsammans stötta eleven vidare i både den sociala och kunskapsmässiga utvecklingen. Leila anser att vårdnadshavare som är välinformerade om vad som händer i skolan och på lektionerna har kontroll över elevens skolsituation. När en människa har kontroll har denne inte samma behov att ifrågasätta och påverka i olika situationer anser Leila, jämfört med en människa som ej har någon kontroll eller försöker ta kontrollen.

Ofta är det ju så när vi känner att man har kontroll över saker då har man inte lika stort behov att bestämma saker eller ifrågasätta saker, det är ju ofta när man inte förstår, för förstår man inte då vill jag ofta själv gå in och ta kontrollen, för då vet jag vad som gäller och så (Intervju med Leila 2013-05-13).

Det bästa med en vårdnadshavare som är delaktig och har inflytande över sitt barns skolgång, är enligt Lillemor att de är engagerade och intresserade av det egna barnets olika utvecklingar. Elin upplever att positivt delaktiga vårdnadshavare bidrar till ett lugnare klimat i klassrummet med en lugnare och starkare klass. Både Elin och Lillemor anser att en god relation med vårdnadshavaren underlättar om det är något eventuellt problem i skolan, eftersom det är vårdnadshavaren som känner sitt barn bäst så kan läraren få mycket tips och hjälp av denne.

4.4.2 Nackdelar med inflytande och delaktighet

Lillemor och Elin i årskurs ett och Olivia i årskurs fem nämner alla att det kan vara problematiskt om vårdnadshavaren vill ha ett stort inflytande över allt som händer i skolan. Olivia menar i detta fall att vårdnadshavaren vill påverka det som står i styrdokumenten och hur Olivia har tolkat dessa bestämmelser. Detta kan vara problematiskt om läraren och vårdnadshavaren har väldigt olika synsätt om dessa bestämmelser, men Olivia anser att hon är den som har kompetenser för att professionellt göra dessa tolkningar, eftersom hon är utbildad lärare.

39

Det som jag känner är att nu har jag lite äldre barn och man börjar prata betyg och sådant, och där skulle man verkligen vilja att de ville vara med och inte bara ifrågasatte de olika målen, det är ju målen de kan de inte göra någonting åt. Men om man tillsammans jobbade där både föräldrar, vi och eleven tillsammans förstår målen tillsammans så att man vet vilken väg man ska gå, på nått sätt är det en förutsättning för att kunna nå målen när man vet vad de betyder. Där måste föräldrarna också vara med på ett hörn (Intervju med Olivia 2013-05-27).

Elin och Lillemor säger båda att läraren måste kunna sätta en gräns för vad vårdnadshavaren kan ha inflytande över och vad denne inte kan påverka, och detta kan vara svårt för det måste finnas en balans mellan dessa två. Elin påpekar att det kan vara känsligt att dra gränsen eftersom läraren vill skapa en god relation med vårdnadshavaren, och många gånger ska man samarbeta med eleven och vårdnadshavaren i några år, och denna gränsdragning kan försvåra relationen. Författaren och familjeterapeuten Jesper Juul och kandidat psykologen, familjeterapeuten och handledaren i psykoterapi Helle Jensen (2003:188) betonar att relationen mellan lärare och vårdnadshavare är asymmetrisk, eftersom läraren representerar institutionen skolan och därför är läraren ansvarig för samtalet mellan dem. Ett problemorienterat samtal kan enligt Juul och Jensen (2003:189) vara känsligt eftersom innehållet i detta samtal är personligt för den ena parten.

Enligt Lillemor kan läraryrkets profession och status ifrågasättas utav läraren själv, samhället och vårdnadshavare, om en vårdnadshavare har för mycket inflytande i skolan.

För stort inflytande ska de ju inte heller ha för då förlorar vi vår profession också tycker jag, då blir det den här statusen, läraryrket ska upp, status det händer ju inte heller, för då tappar man tron på vår profession både vi själva och samhället runt omkring, så det är en svår balans det där, de ska både ha inflytande men inte för mycket heller (Intervju med Lillemor 2013-05-24).

Ytterligare en nackdel med vårdnadshavarens inflytande och delaktighet i elevens skolgång kan enligt Lillemor, Elin och Olivia vara att vårdnadshavaren inte alls vill vara delaktig eller ha inflytande, men det måste accepteras anser alla tre, eftersom alla vårdnadshavare inte vill vara delaktiga och ha inflytande. Helmi nämner att en del vårdnadshavare kan vara väldigt negativt inställda gentemot vad som sker i skolan och kritiska oavsett vad läraren gör, och det kan vara svårt att tillfredställa dessa vårdnadshavare, Helmi menar att då måste läraren vara professionell vid möten med dessa vårdnadshavare. En förklaring som Thornberg (2009:90f) lyfter fram till varför

40

vårdnadshavare kan vara negativt inställda mot skolan beror på att vårdnadshavaren kanske ofta får höra negativa och problematiska saker om sitt barn. Resultatet utav denna enkelriktade kommunikation från lärarens sida kan orsaka en negativ inställning från vårdnadshavaren till skolan.

En nackdel med vårdnadshavarens inflytande och delaktighet i skolan som Leila nämner är att stora klasser till antalet bidrar till många vårdnadshavares önskemål och förväntningar att bemöta. Leila anser att det är hennes ansvar som lärare att se till att vårdnadshavaren bemöts positivt, och är 100 procent nöjd när denne lämnar ett möte med henne. Olivia som arbetar i årskurs fem har äldre elever än de andra intervjuade lärarna, och hon upplever svårigheter med att lärarens relation med elevens vårdnadshavare inte är lika självklar. De har inte har lika många naturliga möten som lärare i lägre årskurser kanske har med vårdnadshavare, exempelvis daglig kontakt i kapprummet. Detta kan enligt Oliva bidra till ansträngda utvecklingssamtal och föräldramöten, eftersom kontakten mellan både lärare och vårdnadshavare och vårdnadshavare emellan kanske inte existerar. En annan svårighet som Olivia berättar om är att begreppen inflytande och delaktighet kan tolkas olika av vårdnadshavaren och läraren. Olivia anser att det behövs en gemensam diskussion mellan hem och skola om dessa begrepp för att skapa en förståelse av begreppen. För att skapa möjligheter för att vårdnadshavaren ska ha inflytande och känna sig delaktig behövs enligt filosofie doktorn inom pedagogik Laid Bouakaz (2009:9f) en ständig dialog mellan hem och skola, samt att båda parterna antar en aktiv roll i samarbetet.