Tolkningar av begreppen inflytande och delaktighet

Detta avsnitt är indelat i två rubriker där lärarnas tolkningar av begreppet inflytande redovisas först och sedan tolkningarna av begreppet delaktighet.

4.2.1 Inflytande för vårdnadshavaren

Till alla de intervjuade lärarna ställdes frågor om vad just de anser att inflytande och delaktighet för vårdnadshavare innebär. Vi ställde frågor om just detta för att vi ville ta del av deras egna tolkningar av begreppen och se om det fanns likheter och olikheter mellan lärarna. I årskurs ett anser Lillemor att inflytande för vårdnadshavaren innebär att de får vara med och bestämma, särskilt över det egna barnet. Hon säger att i LGR11 står det att läraren tillsammans med vårdnadshavaren ska forma verksamheten. Lillemor anser att detta känns lite ”luddigt” ibland eftersom det är hon som ansvarar för planeringen av lektionerna, och då vet hon inte riktigt vad det är hon och vårdnadshavarna ska forma tillsammans. Lillemor poängterar dock att vårdnadshavarna känner sina barn bäst och vet vad som fungerar bäst för dem, och då behöver man hitta en balans tillsammans för en fungerande samverkan mellan hem och skola.

32

Vid en sökning i LGR11 går det inte att utläsa någonstans att läraren tillsammans med vårdnadshavaren ska forma verksamheten. Det som går att läsa är att: ”Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande” (LGR2011:16). Detta är det övergripande målet under kapitlet ”Skola och hem” i LGR11, för att kunna arbeta mot detta mål finns det riktlinjer för alla som arbetar i skolan. De som arbetar i skolan ska enligt vad som står i LGR11 (2011:16) samarbeta med vårdnadshavarna, detta för att en utveckling av verksamheten ska ske. Läraren ska samverka med elevernas vårdnadshavare och informera dessa om elevens skolgång och utveckling. Det är läraren som ansvarar för att samarbeta och samverka med vårdnadshavarna, men hur detta ska utföras framgår ej. Det är inte uttryckt att läraren och vårdnadshavaren ska forma verksamheten tillsammans. En förutsättning för samarbete och samverkan mellan hem och skola enligt psykologen och filosofi doktorn inom pedagogik Inga Andersson (2004) är att parterna tillsammans beslutat om gemensamma mål. Detta kan ifrågasättas eftersom skolan är målinriktad, och lärarna är styrda av de olika kunskapsmålen. Lärarens och vårdnadshavarens värderingar kan skilja sig åt vilket kan försvåra arbetet mot gemensamma mål. Innebörden och vägen mot målen kan tolkas olika, beroende på de olika värderingarna läraren och vårdnadshavaren kan ha (Andersson 2004:40). Lillemor nämner ingenting specifikt utöver det egna barnet som hon anser att vårdnadshavaren ska kunna bestämma eller ha inflytande över. Elin nämner liknande tankar gällande inflytande för vårdnadshavaren. Huvudbetoningen ligger vid idén att inflytande för vårdnadshavaren innebär att denne ska kunna bestämma över olika delar i undervisningen. Dock betonar Elin att det är hon som bestämmer vad vårdnadshavaren kan bestämma över och inte. Eftersom det finns mål och regler som skolan ska följa i planeringen utav undervisningen påpekar Elin att det är hon som bestämmer över denne, men hon tar gärna del av vårdnadshavarens tankar och förslag, och om det är möjligt använder hon dessa idéer i den mån det går. Elin berättar att vårdnadshavaren har stort inflytande över det egna barnet, men även över det som har en direkt påverkan på dem själva, exempelvis hur de vill ta emot information från skolan. När det gäller läxor för eleverna lyssnar Elin på hur vårdnadshavaren vill ha det, och hur denne tycker att det fungerar med läxorna för det är ändå de som känner sina barn bäst.

Doktorn inom utbildning, professorn i studier om barn och familjer och läraren i förskola och förskoleklassen Kay Wright och Dolores A. Stegelin som är filosofi

33

doktor, professor och programansvarig inom förskoleverksamheten (2003) menar att vårdnadshavaren är det lilla barnets första betydelsefulla lärare innan barnet börjar i skolan. Istället för att inta en styrande ledarroll i samarbetet med vårdnadshavaren om elevens utveckling ska läraren vara öppen och mottaglig för vårdnadshavarens information. Läraren kan ta del av värdefull information om denne är öppen för information från vårdnadshavaren om elevens utveckling (Wright och Stegelin 2003:60f). Det fanns mer likheter än olikheter i Lillemor och Elins tolkningar om vårdnadshavarens inflytande, och detta kan kanske bero på att de arbetar tillsammans.

I årskurs fyra fanns det stora likheter mellan Leila och Helmis tolkningar av begreppet inflytande. De ansåg båda att inflytande för vårdnadshavaren innebär att denne ska kunna påverka och vara med och bestämma över olika områden i skolan, exempelvis arbetssätt som används vid undervisningen. Både Leila och Helmi menar att det är viktigt att lyssna på vårdnadshavaren när denne kommer med funderingar, för att vårdnadshavaren ska känna att han eller hon blir tagen på allvar.

Filosofie doktorn inom pedagogik och psykologen Inga Andersson (2004:55) anser att genom att lyssna på och kommunicera med en annan människa bekräftas dennes existens, och bekräftelsen fungerar som ett sätt att visa att ”jag ser dig” och ”jag hör vad du säger”. Tankarna som vårdnadshavaren för på tal diskuterar Leila och Helmi med vårdnadshavaren för att eventuellt komma fram till ett gemensamt beslut. Även om inget gemensamt beslut kan fattas är det viktigt att samtala om vårdnadshavarens funderingar, för att alla deltagande ska ha en möjlighet att tala. Båda lärarna påtalar vikten av information till hemmen, och Helmi och Leila informerar vårdnadshavarna kontinuerligt. Vårdnadshavarna informeras om vad som sker i skolan, lektionernas planering, vilka diskussioner de har med eleverna och vilka reflektioner och funderingar de tillsammans med eleverna har, vilket enligt Leila bidrar till ett grundläggande inflytande för vårdnadshavarna. Eftersom vårdnadshavarna till eleverna i deras klass ständigt uppdateras medför det enligt Leila och Helmi att vårdnadshavarna mer detaljerat kan meddela vad de har en åsikt om eller vill ändra på. Mångfaldspedagogen och modersmålsläraren i arabiska Nabila Alfakir (2010:39) anser att det är genom olika dialoger vårdnadshavaren får ta del utav vad som händer och sker i skolan samt olika typer utav information. Förbundssekreteraren i riksförbundet Hem och skola Bengt Andersson (2002:13) påpekar att vårdnadshavare som är välinformerade och personligen gör sig förtrogna med skolans verksamhet har en större möjlighet till inflytande i skolan.

34

Olivia som är lärare i årskurs fem tolkar inflytande som de övriga intervjuade gjort, alltså som rätten att bestämma eller kunna påverka skolans verksamhet. Hon nämner att en del vårdnadshavare vill ha inflytande och kunna påverka styrdokumenten men Olivia anser att det kan de faktiskt inte. Olivia påpekar att det måste finnas en tydlig gräns för vad vårdnadshavarna kan ha inflytande över, och styrdokumenten är inte ett sådant område, där är det Olivia som har tolkningsföreträde eftersom det är hon som innehar den kompetensen som utbildad lärare. Läroplanerna och Skollagen innehåller enligt filosofi doktorn inom rättssociologi, utvecklingsledaren inom barn- och skolförvaltningen och forskaren inom demokrati Lars Persson (2010:73) ansvarsområden som är direkt riktade till skolans personal. Exempelvis står det läraren ska i LGR11, detta följt av ett direktiv vilket betyder att det är läraren som ansvarar för det som står under dessa punkter. Detta innebär även att det krävs att läraren ska tolka informationen utifrån sin profession (Persson 2010:73). Som de övriga intervjuade lärarna betonar Olivia vikten av fortlöpande information till hemmen för att skapa möjligheter för inflytande, och att vårdnadshavarna är välkomna med åsikter och synpunkter.

4.2.2 Delaktighet för vårdnadshavaren

Alla lärarnas tolkningar av begreppet delaktighet är liknande och innebär att vårdnadshavaren får ta del av vad som sker i skolan, och även en insyn i vad som sker i klassrummet. Lillemor och Helmi nämner båda två liknande tolkningar om vårdnadshavarens delaktighet. De menar att vårdnadshavaren blir delaktig i elevens skolgång och utveckling, både den kunskapsmässiga och den sociala, genom att läraren informerar vårdnadshavaren kontinuerligt om vad de gör i skolan och på lektionerna. Olivia betonar att det är viktigt att informera vårdnadshavarna om vad som sker i skolan, men även varför de arbetar med de sakerna i skolan som de gör. I filosofi doktorn inom pedagogik Laid Bouakazs (2007:182) avhandling Parental involvement in school: What promotes and what hinders parental involvement in an urban school går det att utläsa i resultaten från hans undersökning att vårdnadshavarna vill att de och skolan ska arbeta utifrån en gemensam grund för elevernas inlärning, samt samverkan mellan hemmet och skolan. Detta ska möjliggöras genom att vårdnadshavarna och skolans personal har gemensamma visioner och förväntningar om elevernas inlärning, men även hur skolans verksamhet ska bedrivas.

35

Elin som arbetar i årskurs ett berättar att delaktighet för vårdnadshavaren faller sig naturligt i de lägre årskurserna, eftersom hon möter många av vårdnadshavarna dagligen då de lämnar och hämtar sina barn på skolan.

Det är ju bra när man har en etta tycker jag, delaktighet och inflytande blir så naturligt tycker jag, för det första så är de här varje dag och hämtar och lämnar, och då pratar man med dem då, de är ofta på besök i klassrummet och ser vad som händer här. Så den kontakten som man har här är mycket tätare, och jag tror att dem vet mycket mer vad som händer här nere än när de blir äldre (Intervju med Elin 2013-05-27).

Dessa dagliga möten ger Elin tillfällen att samtala med vårdnadshavaren om skoldagen och eleven. Enligt lärarna i Eriksons (2009:69) undersökning är vårdnadshavarnas besök i klassrummet och i skolan mer frekventa i årskurs ett till tre, och avtar sedan en del i årskurs fyra till sex för att nästa helt försvinna i årskurs sju till nio. En god kontakt och förtroende för varandra är viktiga faktorer för vårdnadshavarens möjlighet till delaktighet enligt Leila.