Malmö högskola
Lärande och Samhälle
Barn Unga Samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Lärares åsikter om vårdnadshavares
inflytande och delaktighet över
utbildningen
Teachers opinions about legal guardians’ influence and participation
in education
Jenny Nilsson
Jenny Nyberg
Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare
Barndoms- och ungdomsvetenskap 2013-11-04
Examinator: Pierre Wiktorin Handledare: Åse Piltz
2
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur fem lärare i årskurserna ett, fyra och fem arbetar med inflytande och delaktighet för vårdnadshavare i skolan. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersöktes vad delaktighet och inflytande för vårdnadshavare innebär för läraren. Vilka möjligheter för delaktighet och inflytande skapar läraren, och vilka för- respektive nackdelar med inflytande och delaktighet för vårdnadshavaren anser läraren kan finnas? Resultaten av undersökningen visar att lärarna gör likartade tolkningar av betydelsen och innebörden av delaktighet och inflytande för vårdnadshavaren. Det som skiljer lärarna och framförallt årskurserna åt är de olika arbetssätten de använder sig av i arbetet. Den största skillnaden i detta fall mellan årskurserna är att i årskurs ett träffar lärarna i större utsträckning vårdnadshavarna på daglig basis, eftersom en stor andel av dem hämtar och lämnar de egna barnen i skolan. Detta viket kan jämföras med årskurs fyra och fem där merparten av eleverna tar sig till och från skolan på egen hand. Utmärkande fördelar med inflytande och delaktighet för vårdnadshavarna enligt lärarna är att de är/blir engagerad i elevens skolgång och utveckling. Nackdelarna kan vara att vårdnadshavaren vill bestämma och påverka skolans verksamhet i större utsträckning än vad som anses möjligt.
Nyckelord: delaktighet, förhållningssätt, inflytande, relationer, samarbete, samverkan
4
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 6
1.1 Syfte och frågeställning ... 7
2. Litteraturgenomgång ... 9
2.1 Läroplan och Skollag ... 9
2.2 Begreppsdefinition ... 10
2.3 Samarbete och relationer ... 11
2.4 Orsaker till svårigheter i samarbetet med vårdnadshavare ... 13
2.5 Möten och förväntningar ... 14
2.6 Utvecklingssamtal ... 15
2.7 Två metoder för inflytande och delaktighet ... 17
2.8 Litteraturreflektion ... 20
3. Metod ... 22
3.1 Metodval ... 22
3.1.1 Kvalitativ forskningsmetod ... 22
3.1.2 Kvalitativa intervjuer... 23
3.1.3 Semistrukturerade kvalitativa intervjuer ... 24
3.1.4 Metodreflektion och jämförelser ... 24
3.2 Urval ... 26
3.3 Genomförande ... 27
3.3.1 Förberedande arbete inför intervjuer ... 27
3.3.2 Genomförande utav besöksintervjuer... 27
3.4 Forskningsetiska övervägande ... 29
4. Resultat och analys ... 31
4.1 Presentation av de medverkande lärarna... 31
4.2 Tolkningar av begreppen inflytande och delaktighet ... 31
4.2.1 Inflytande för vårdnadshavaren ... 31
4.2.2 Delaktighet för vårdnadshavaren ... 34
4.3 Arbetssätt för inflytande och delaktighet ... 35
4.4 För- och nackdelar med inflytande och delaktighet ... 37
4.4.1 Fördelarna med inflytande och delaktighet ... 37
4.4.2 Nackdelar med inflytande och delaktighet ... 38
5
4.6 Sammanfattning av resultat ... 41
4.7 Slutsatser med sammanfattande analys ... 42
5. Sammanfattande avslutning ... 45
Referenser... 48
Bilaga 1 ... 52
6
1. Inledning
Vi har under vår lärarutbildning pratat mycket om inflytande och delaktighet för både elever och vårdnadshavare. Dessa två uttryck används oftast tillsammans och gärna i samma mening som om det inte är någon skillnad dem emellan. I en tidigare studie undersökte vi hur lärare arbetade med elevers delaktighet och inflytande i skolan, samt om eleverna kände sig delaktiga och hade möjlighet till inflytande över sin egen skolgång. Efter denna studie väcktes intresset för vårdnadshavarens rätt till delaktighet och inflytande i skolan, och därför har vi valt att undersöka detta. Efter en genomgång av Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (LGR11) upptäckte vi att begreppet delaktighet för vårdnadshavaren inte används en enda gång och att inflytande noteras vid enbart ett tillfälle. Begreppet inflytande återfinns i kapitlet ”Skolans värdegrund och uppdrag” under rubriken ”rättigheter och skyldigheter”, och lyder följande: ”Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan” (LGR 2011:8). Avsaknaden av begreppen delaktighet och inflytande i LGR11 förvånade oss eftersom de under vår lärarutbildning ofta använts tillsammans, vilket är orsaken till att vi valt att undersöka dem. I LGR11 används begreppen samverkan, samarbete och deltagande i samband med arbetet mellan hem och skola. Vi sökte därför en förklaring till begreppen i Svenska akademins ordlista (2006), för att få veta om de kan användas som synonymer till varandra. Vi fann att de i vår undersökning kan betraktas som synonymer till varandra eftersom de gäller i ett skolsammanhang.
Skollagen (2010:800) är ett av grundskolans styrdokument. I den står i kapitel 4, som handlar om kvalitet och inflytande, följande att läsa: ”Vårdnadshavare för barn i förskolan och för elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen” (Skollag 2010:800 Kap 4:12§). Enligt vår tolkning betyder det att vårdnadshavaren ska kunna vara med och påverka elevens skolgång, och att lärarna ska arbeta för att möjliggöra det. När vi läser kapitlet ”kvalitet och inflytande” i Skollagen (2010:800) reagerar vi på att begreppet delaktighet inte finns nämnt även här. Det vi kan utläsa är att varje vårdnadshavare ska få möjlighet att ta del av arbetet i grundskolan, men vad innebär det egentligen? Är det samma sak att vara delaktig som att ta del av något? I vår studie har vi undersökt några lärares olika tolkningar av de två begreppen delaktighet och inflytande för vårdnadshavare, samt vilka eventuella arbetssätt de använder för att
7
arbeta med detta i grundskolan. De intervjuade lärarna fick även berätta om för- respektive nackdelar med inflytande och delaktighet för vårdnadshavaren. Vi vill poängtera att vi i vår studie inte undersökt hur lärarna tolkar de olika styrdokumenten som gäller för grundskolan. Vi har utgått från deras egna tolkningar av begreppen inflytande och delaktighet, och hur respektive lärare arbetar med just inflytande och delaktighet för vårdnadshavren, även om några av de intervjuade lärarna lyfter LGR11 under intervjuerna. Studien har enbart utgått från begreppen inflytande och delaktighet, även om andra begrepp står skrivet i LGR11 och Skollagen (2010:800). Vår studie utgår från ett lärarperspektiv även om ett perspektiv utifrån både lärare och vårdnadshavare hade varit att föredra för att skapa en bredd i undersökningen. Denna begränsning beror på tidomfattningen för examensarbetet. Vi vill betona att resultaten i detta examensarbete enbart grundar sig i informationen som de intervjuade lärarna bidrog med, och vi kan enbart utgå från deras ord även om arbetet med delaktighet och inflytande för vårdnadshavre kan se annorlunda ut i praktiken. Vår undersökning är relevant för vår kommande yrkesprofession eftersom alla elever i grundskolan har en eller flera vårdnadshavare som är ansvariga för dem. Skolan och dess personal är enligt styrdokumenten skyldiga att arbeta för att ett samarbete mellan hem och skola ska finnas. Den vetenskapliga relevansen med detta examensarbete är att belysa vårdnadshavarens rätt till inflytande och delaktighet i skolansverksamhet, samt över elevens skolgång. Vi vill för läsaren ge en inblick i fem lärares arbeten med samarbetet mellan hem och skola, samt deras egna tolkningar av begreppen inflytande och delaktighet. Vi vill med detta examensarbete bidra till en förståelse för läsaren gällande vårdnadshavarens rätt till inflytande och delaktighet över elevens skolgång, samt hur detta framgår i styrdokumenten som gäller för grundskolan. Vår förhoppning är även att ett intresse ska väckas för det aktuella ämnet.
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur, lärare arbetar för att skapa möjligheter till delaktighet och inflytande för vårdnadshavaren över elevens skolgång.
8
Hur arbetar lärarna för att skapa möjligheter till inflytande och delaktighet för vårdnadshavaren?
Vilka för- respektive nackdelar anser lärarna kan finnas med att en vårdnadshavare har möjlighet till inflytande och delaktighet över elevens skolgång?
9
2. Litteraturgenomgång
Detta avsnitt inleds med en genomgång av LGR11 och Skollagen (2010:800) för att ge en tydligare beskrivning av begreppen inflytande och delaktighet och dessas förankring i styrdokumenten. Avsnittet är därefter indelat i underrubriker som berör samarbetet mellan hem och skola, svårigheter med detta samarbete, arenor där vårdnadshavare och lärare möts samt avslutas med två exempel på två metoder som kan användas vid samarbetet med vårdnadshavare.
2.1 Läroplan och Skollag
LGR11 nämner inte ordet delaktighet, och inflytande nämns vid ett tillfälle, under avsnittet ”Skolans värdegrund och uppdrag”. Under rubriken ”rättigheter och skyldigheter” står följande att läsa:
Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. (LGR 2011:8)
Detta är enda gången rätten till inflytande för vårdnadshavaren benämns i LGR11, och som det går att utläsa nämns ingenting om hur detta inflytande ska ges. Det som framgår kortfattat är att skolan ska vara tydliga i målinriktningen för att skapa förutsättningar för inflytande för vårdnadshavaren för att denne ska kunna göra val i skolan. Vilka val det är och vad dessa innebär framgår inte. Vem är då ansvarig för detta arbete? Enligt LGR11 är det rektorns ansvar att ”formerna för samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om skolans mål och sätt att arbeta och om olika valalternativ,” (LGR 2011:19). Rektorn ansvarar för att arbetet genomförs och utvärderas men det framgår inte vilka dessa former är och vad de innebär, samt hur arbetet med detta ska gå till.
Under fjärde kapitlet i Skollagen (2010:800) framgår det att på huvudmannanivå är det rektorn som ansvarar för att planera, utvärdera och utveckla utbildningen utifrån de bestämmelser som finns på nationell nivå. Detta arbete ska sedan utföras på enhetsnivå med all personal på skolan med elever, och deras vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i detta arbete.
10
Men vad innebär deltagandet och är det samma sak som delaktighet? Är denna bestämmelse en möjlighet till inflytande och delaktighet för vårdnadshavaren? Forskaren inom demokrati och filosofi doktorn i rättssociologi Lars Persson (2010:73) anser att läraren har med sin profession tolkningsföreträde för styrdokumenten. Fortsättningsvis under kapitlet ”Kvalitet och inflytande” i Skollagen (2010:800) går det att läsa att rektorn ansvarar för att det finns forum för samråd på skolan för elever och vårdnadshavare, för att ge dem möjligheter till inflytande över utbildningen. I dessa forum ska eleverna och vårdnadshavarna upplysas om olika frågor och förslag gällande skolan och utbildningen, för att ges möjlighet till synpunkter innan beslut fattas. I tredje kapitlet ”Barns och elevers utveckling mot målen” i Skollagen (2010:800) står det beskrivet att om någon av skolans personal, vårdnadshavaren eller en elev misstänker att kunskapskraven som är aktuella för en elev inte kommer att uppfyllas, ska detta rapporteras till rektorn som är ansvarig för att utreda om eleven behöver någon form av stöd. Ett exempel på särskilt stöd är ett åtgärdsprogram där eleven och vårdnadshavaren tillsammans ska ha möjlighet att delta i arbetet när ett sådant program utformas. Detta är några exempel på tillvägagångssätt där vårdnadshavarens inflytande och delaktighet över elevens utbildning är inskrivet i Skollagen (2010:800). I LGR 11 finns det inga konkreta handlingssätt framskrivet gällande arbetet med vårdnadshavarens rätt till inflytande och delaktighet, men det nämns i LGR (2011:9–16) att samverkan, samspel och samarbete mellan hem och skola ska finnas.
Persson (2010:73) anser att läraren har med sin profession tolkningsföreträde för styrdokumenten. Psykologen och filosofie doktorn inom pedagogik Inga Andersson (2004:40) påpekar att vid ett samarbete mellan hem och skola är det positivt om läraren och vårdnadshavaren tillsammans beslutar om gemensamma mål för elevens skolgång, men detta kan vara problematiskt eftersom skolan är målinriktad.
2.2 Begreppsdefinition
I LGR 11 används begreppen samverkan, samarbete och deltagande i samband med arbetet mellan hem och skola, och vi började fundera om dessa ord används som synonymer till inflytande och delaktighet. Detta ledde till att vi sökte en förklaring av de olika orden i Svenska akademins ordlista (2006) på internet. Vi började söka på begreppen inflytande och delaktighet eftersom det var dessa två begrepp vi i början
11
utgick ifrån. Inflytande betyder möjlighet att påverka, och delaktighet bygger på ordet delaktig som innebär att någon har del i eller av något. Sedan sökte vi på begreppen som används i LGR11 för att undersöka om betydelsen av dessa ord kan användas som synonymer till inflytande och delaktighet. Ordet samverkan betyder överensstämmande, och samarbete innebär att samarbeta med någon för gemensamt syfte. Det sista begreppet deltagande är en variationsform av ordet delta som betyder vara med om något (Svenska akademins ordlista 2006). Efter denna sökning anser vi att de olika orden kan användas som synonymer till varandra i vår undersökning eftersom det gäller ett skolsammanhang.
2.3 Samarbete och relationer
Kay Wright är doktor inom utbildning, professor i studier om barn och familjer, samt lärare i förskolan och förskoleklassen. Dolores A. Stegelin är filosofie doktor, professor och programansvarig inom förskoleverksamheten. Enligt Wright och Stegelin (2003:63) har vårdnadshavaren och läraren en gemensam utgångspunkt från allra första början i deras samarbete, och det är omsorgen om eleven och stöttningen av dennes utveckling.
Robert Thornberg är forskare inom pedagogik och även filosofi doktor, och har i en studie arbetat fram en teoretisk modell som behandlar samarbetet mellan hem och skola. Modellen kallas för Modell över synkronisering av resurser, och med resurser menas i detta fall ”kunskaper, kompetenser och hjälp- och stödinsatser” (Thornberg 2009:125). Kriteriet för dessa resurser är att de ska hjälpa eleven vidare i dess utveckling på ett positivt sätt. Ett avsnitt i modellen behandlar relationen mellan vårdnadshavaren och skolan, och detta avsnitt är i sin tur uppdelat i två delar. Thornberg (2009:130f) benämner en relation som antingen aversiv eller positiv. Utmärkande för en aversiv relation är att interaktion mellan de olika parterna inom relationen kan uppfattas som negativ och problematisk. Fokus ligger på bristerna och det negativa handlandet hos den andre partnern vilket leder till en mer ogynnsam relation. Om denna typ av relation uppstår mellan lärare och elev kan det bidra till att läraren har en negativ inställning gentemot eleven, samt använder sig utav olämpliga arbetsmetoder och olika konflikter kommer att uppstå mellan dem. I en positiv relation samarbetar alla parter mot gemensamma mål för att uppnå en gynnsam utveckling för alla inblandade. Thornberg anser att en positiv relation mellan lärare och elev samt lärare och vårdnadshavare karakteriseras utav positiva dialoger. Parterna lyssnar på varandra och stöttar varandra
12
för att tillsammans finna gemensamma möjligheter för samarbete (Thornberg 2009:130f).
Lars Erikson som är forskare inom pedagogik formulerar i sin avhandling Föräldrar och skolan (2004) en typologi som berör relationen och samarbetet mellan vårdnadshavare och skola, och denna typologi är uppbyggt utav fyra principer. De fyra principerna som Erikson (2004:73) utvecklat är partnerskapsprincipen, brukarinflytandeprincipen, valfrihetsprincipen och isärhållandets princip. Genom partnerskapsprincipen framhålls samarbetet mellan hem och skola istället för relationen mellan dessa parter. Denna samverkan utgår från dessa två frågor: Finns det några ömsesidiga intressen mellan hem och skola? Vad kan vi tillsammans prestera? Partnerskapsprincipen kan förefalla som en begynnelse till en god relation mellan hem och skola. Termen brukarinflytandeprincipen använder Erikson (2004:127) för att förklara relationen mellan skola och vårdnadshavare om vårdnadshavaren är vald till någon styrande position inom skolans verksamhet. På den enskilda skolan kan det exempelvis vara att en vårdnadshavare i varje årskurs är utvalda att delta i föräldrarådet. Genom att vårdnadshavaren blivit vald till en styrande position kan detta innebära ett utökat inflytande över skolans verksamhet för den utvalde vårdnadshavaren. Erikson (2004) menar att brukarinflytandeprincipen kan diskuteras utifrån två olika perspektiv. Det ena perspektivet beskriver vårdnadshavarens utökade inflytande som en breddning utav partnerskapsprincipen. Den andra typen av perspektiv distanserar sig från tanken om vårdnadshavare och skola som partners, eftersom vårdnadshavaren nu erhållit en styrande position inom skolorganisationen. Perspektivet öppnar upp till diskussion om att vårdnadshavaren fått ett utmärkande formellt inflytande. Den tredje principen som ingår i typologin är valfrihetsprincipen som kort och gott innebär att vårdnadshavaren har rätt att välja fritt bland alla skolor och dess inriktningar till det egna barnets utbildning (Erikson 2004:127). Ett synsätt som Erikson (2004:167) beskriver är där vårdnadshavaren kan ses som kund och de olika skolorna som marknad. Denna samhällssyn speglas i valfrihetsprincipen där termerna val och frihet betonar vårdnadshavarens rätt till ett eget individuellt val gällande skola och utbildning. De tre ovan nämnda principerna handlar alla om relationen mellan vårdnadshavaren och skolan, samt hur denna relation kan effektiviseras. Den sista principen kallar Erikson (2004:200) för isärhållandets princip och den fokuserar istället på eventuella motsättningar som kan finnas mellan hem och skola. Denna princip belyser de oenigheter som kan finnas på ett sakligt sätt, och genom att se problemet genom denna
13
princip erhålls en möjlighet att fokusera på vad det är som håller isär vårdnadshavaren och skolan.
2.4
Orsaker
till
svårigheter
i
samarbetet
med
vårdnadshavare
Garry Hornby (2004:4) som är professor i pedagogisk psykologi menar att i arbetet med vårdnadshavares inflytande och delaktighet i elevens skolgång finns det en klyfta mellan teorierna hur arbetet ska gå till och hur det praktiskt fungerar. Hornby (2011:4ff) listar olika orsaker som kan påverka lärarens arbete med vårdnadshavaren. Dessa orsaker är kopplade till lärarens synsätt och värderingar som kan bero på att läraren inte fått tillräcklig utbildning i hur denne ska arbeta med vårdnadshavarens inflytande och delaktighet. Läraren kan se vårdnadshavaren som ett problem där vårdnadshavaren uppfattas som negativ och aldrig tillfredsställd med lärarens arbete med eleven. Vårdnadshavaren kan ses som en motståndare där lärarens mål och prioriteringar för eleven skiljer sig från vad vårdnadshavaren föredrar vilket kan orsaka konflikter mellan dem. En annan orsak enligt Hornby (2011:5) kan vara att vårdnadshavaren uppfattas som sårbar, och därför undviker läraren att vara ärlig och berätta all information för denne om det är ett problem med eleven, detta för att undvika att vårdnadshavaren blir upprörd. Läraren kan anse att vårdnadshavaren saknar kompetenser inom vissa områden och därför tar inte läraren vårdnadshavarens förslag och åsikter om elever på allvar. Detta kan enligt Hornby (2011:5f) vara ett problem eftersom vårdnadshavaren har information om det egna barnet som kan vara användbart för läraren. Forskaren inom samhällsvetenskap och pedagogik Leif Ribom (1993:145f) nämner i sin avhandling Föräldraperspektiv på skolan: en analys från två håll att vårdnadshavare med lägre utbildning kanske inte känner att de har tillräckliga kompetenser för att tillfredsställa de förväntningar som ställs på dem från skolan. Vårdnadshavarna tror inte att de är kvalificerade att hjälpa till med skolarbetet. Vårdnadshavarna i Riboms (1993:145f) undersökningen som hade en högre utbildning var inte alls är oroliga för detta, de ansåg sig själva ha de kompetenser som behövdes för att tillfredsställa förväntningarna från skolan. Hornby (2011:5f) anser att vårdnadshavaren kan ha svårt att acceptera det faktum att deras barn har någon form av problem vilket vårdnadshavaren kan behöva hjälp med. Detta kan vara ett problem för läraren om fokus hamnar på vårdnadshavarens dilemma istället för elevens problem. Lärarens och vårdnadshavarens samarbete kan
14
vara svårt om läraren anser att vårdnadshavaren har orsakat eller bidragit till problemet eleven har. Den sista orsaken som kan var ett hinder i lärarens arbete med vårdnadshavarens inflytande och delaktighet är enligt Hornby (2011:6) att läraren inte vill ha en nära relation med vårdnadshavaren utifall att vårdnadshavaren kommer orsaka ett problem. Denna distans i relationen kan dock uppfattas av vårdnadshavaren som att läraren inte kan sätta sig in i vårdnadshavarens situation och känna någon empati. För att ett möte mellan vårdnadshavare och lärare ska bli positivt anser Inga Andersson som är legitimerad psykolog och filosofi doktor i pedagogik (2004:54ff) att bemötandet mellan parterna måste innehålla respekt, bekräftelse och lyssnande. Genom att respektera varandra upplevs en känsla av delaktighet, och genom att lyssna och bekräfta den andre individen upplevs känslan av att bli sedd och lyssnad till. Detta kan bara ske om båda parterna har ett öppet förhållningssätt gentemot varandra.
2.5 Möten och förväntningar
Läraren och specialpedagogen Monica Westblad–Dicks som även är psykodramatiker (2000:26–27) menar att oftast träffar läraren vårdnadshavarna för första gången på det första föräldramötet, och detta möte lägger grunden för den fortsatta kontakten mellan hem och skola. Syftet med föräldramötet är att de olika vårdnadshavarna och läraren ska bekanta sig med varandra, samt diskutera vilka förväntningar som finns från alla deltagare, både vårdnadshavaren och läraren. Alla förväntningar som uppkommer diskuteras för att sedan gemensamt beslutas om. Vilka förväntningar är möjliga samt omöjliga att uppnå? Westblad–Dicks (2000:29) anser att det är viktigt att klargöra vilka förväntningar vårdnadshavarna har på läraren men även vilka förväntningar läraren har på vårdnadshavarna i ett tidigt skede, detta för att relationen och kontakten mellan hem och skola ska utgå från en gemensam grund.
Kay Wright är doktor inom utbildning, professor i studier om barn och familjer, samt lärare i förskolan och förskoleklassen. Dolores A. Stegelin är filosofie doktor, professor och programansvarig inom förskoleverksamheten. Wright och Stegelin (2003:63) anser att både läraren och vårdnadshavaren använder sina egna personliga erfarenheter i samarbetet mellan dem. Läraren och vårdnadshavaren utgår från deras egen barndom och de olika kunskaperna de samlat på sig under livets gång. För att uppnå ett gott samarbete med vårdnadshavaren och eleven bör läraren reflektera över, och medvetengöra sig om de egna värderingarna och åsikterna som denne har. Detta är
15
främst uppfattningarna som läraren kan ha gällande vårdnadshavarens intresse i elevens skolgång och utveckling. Läraren bör vara kreativ när det gäller strategier för olika tillvägagångssätt att inkludera familjer med olika bakgrunder och förutsättningar. Istället för att läraren tar egna beslut gällande elevens omsorg ska denne vara lyhörd och fråga vårdnadshavaren om de vill eller behöver någon hjälp med detta (Wright och Stegelin 2003:63). Tanken om att inkludera vårdnadshavare med olika bakgrunder och intressen finns även med i rapporten Att bygga broar: samarbetet mellan Hem och skola: ett gemensamt dansk-svenskt projekt (1999:17) men där nämns det som skolans uppdrag och inte enbart lärarens. Det betonas dock att det är läraren som är ansvarig för samarbetet mellan hem och skola och därmed den som måste ta initiativet till denna samverkan. Psykologen och filosofi doktorn inom pedagogik Inga Andersson (2004:40) påpekar att vid ett samarbete mellan hem och skola är det positivt om läraren och vårdnadshavaren tillsammans beslutar om gemensamma mål för elevens skolgång, men detta kan vara problematiskt eftersom skolan är målinriktad.
Filosofi doktorn och forskaren inom pedagogik Lars Erikson påpekar i sin forskningsrapport Lärares kontakter och samverkan med föräldrar (2009:69) att vårdnadshavarnas besök i klassrummet och i skolan (enligt lärarna i Eriksons undersökning) är mer frekventa i årskurs ett till tre, och avtar sedan en del i årskurs fyra till sex för att nästa helt försvinna i årskurs sju till nio. Andra kontaktvägar Erikson (2009:69) nämner är att lärare i årskurs ett till tre använder sig mer utav veckobrev, månadsbrev eller loggbok som en metod för kontakten med vårdnadshavare. Detta jämfört med lärare i årskurs sju till nio som hellre använder sig av telefonkontakt. I årskurs fyra till sex använder lärare sig av både skriftliga brev och telefonkontakt (Erikson 2009:69).
2.6 Utvecklingssamtal
Enligt Skollagen (2010:800 kap 10: 12§-13§) ska läraren anordna ett utvecklingssamtal för eleven och vårdnadshavaren minst en gång per termin där elevens skolutveckling ska informeras om, och hur denna på bästa sätt kan stödjas. Vid dessa samtal ska läraren ge en skriftlig individuell utvecklingsplan för och om eleven. Om vårdnadshavaren och läraren tillsammans beslutar om några överenskommelser ska dessa skrivas in i den individuella utvecklingsplanen för eleven. Det går inte att utläsa någonting konkret i detta kapitel i Skollagen (2010:800) om hur ett utvecklingssamtal ska gå till, och
16
vårdnadshavarens inflytande och delaktighet nämns aldrig. Skolverket har tagit fram olika stödmaterial som kallas för allmänna råd som kan användas utav skolan för att praktisera de styrdokument som finns, om inte skolan själv vet hur de ska uppfylla de olika kraven i dessa. Ett stödmaterial som är framtaget är Skolverkets allmänna råd om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen– för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan 2012 (Skolverkets allmänna råd 2012). Detta material kan användas vid just utvecklingssamtal om skolan inte själva har riktlinjer som uppfyller kraven gällande detta arbete. Enligt Skolverkets allmänna råd (2012:10) ska utvecklingssamtalet vara ett trepartssamtal där alla har talutrymme även om det är läraren som är ansvarig för samtalet. Genom detta samtal kommer eleven, läraren och vårdnadshavaren överens om hur elevens utveckling ska framskrida. Detta trepartssamtal enligt Skolverkets allmänna råd (2012:10) ”skapar delaktighet och inflytande för eleven och vårdnadshavaren” (Skolverkets allmänna råd utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen– för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan 2012:10). Detta stödmaterial är framtaget för att uppfylla kraven i styrdokumenten, men styrdokumenten innehåller inga krav på att ett utvecklingssamtal ska innehålla ett trepartssamtal för att vårdnadshavare och elev ska vara delaktiga och ha inflytande.
Mångfaldspedagogen och modersmålsläraren i arabiska Nabila Alfakir (2010:40) undrar hur en samverkan mellan hem och skola ska vara möjlig om dessa två inte samtalar med varandra? Förbundssekreteraren i riksförbundet Hem och Skola Bengt Andersson (2002:56) beskriver utvecklingssamtalet som ett möte där information inte enbart ska förmedlas, utan det är ett tillfälle att utveckla samverkan mellan hem och skola. För en samverkan mellan hem och skola krävs det enligt Alfakir (2010:40–43) en meningsfull dialog som innehåller nyfikenhet, empati, lyssnade, ledarskap och en ömsesidighet. Rapporten Att bygga broar: samarbetet mellan Hem och skola: ett gemensamt dansk-svenskt projekt (1999) handlar om samarbetet mellan hem och skola och diskuterar utvecklingssamtal, föräldramöte och relationer mellan lärare, elev och vårdnadshavare. Enligt Rapporten (1999:10ff) är det den professionella läraren som är ansvarig för utvecklingssamtalet, samt samtalet som äger rum under detta möte mellan lärare, elev och vårdnadshavare. De tre parterna som deltar i samtalet ska alla ses som jämbördiga men om detta ska vara möjligt måste det finnas ett gemensamt förtroende och en respekt mellan dem. I Rapporten (1999:12) nämns det att detta kan vara svårt att uppnå i samtalets alla delar eftersom lärarens ställning värderas högre än elevens och
17
vårdnadshavarens. Det är läraren som leder och ansvarar för samtalets innehåll och struktur. Kan denna maktfördelning bero på att läraren ansvarar för att värdera elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling utifrån läroplanens olika mål? Ravn (1995:206) anser att makt är ingenting som kan ägas eller besittas utan det är en relationsform mellan två parter, som kännetecknas av en envägskommunikation mellan dessa. Makt behöver enligt Birte Ravn som är magister i kultursociologi (1995:207) inte vara något felaktigt utan kan vara gynnsamt i vissa situationer om den är kontrollerad. Maktförhållandet mellan lärare, elev och vårdnadshavare bör vara definierat och uppriktigt och leda mot ett tydligt gemensamt mål.
2.7 Två metoder för inflytande och delaktighet
Nabila Alfakir är inte bara modersmålslärare i arabiska, utan även mångfaldspedagog, och hon arbetar bland annat med att handleda lärare i föräldrasamarbete. Alfakir (2010:62) menar att det finns många olika sorters skolor, men en sak som alla har gemensamt är att på varje skola möter lärarna en del vårdnadshavare som har svårigheter med att ge sina barn den stöttning de behöver, och detta kan bero på olika faktorer, exempelvis bristande kompetenser. Det finns olika framarbetade metoder som kan vara användbara vid lärarens arbete med vårdnadshavarens samverkan med skolan. En av dessa metoder har Alfakir (2010:62f) utvecklat och den kallas för Astrakanmetoden. Metoden grundar sig på tre tydliga stöttepelare som alla har som mål att förbättra kommunikationen mellan hem och skola.
1. Tydlighet om målet med skolans fostransuppdrag 2. Förhållningssätt
3. Dialog
Den första pelaren tydlighet om målet med skolans fostransuppdrag är kopplat till fostransuppdraget som är framskrivet i LGR11. Alfakir (2010:62) betonar under denna punkt att det är viktigt att alla lärarna på samma skola eller i samma arbetslag har en gemensam syn på fostransuppdraget. Vårdnadshavaren ska kunna fråga vem som helst av lärarna om detta uppdrag och svaret ska kunna spegla skolan eller arbetslagets gemensamma reflektioner och mål om detta. Om lärarna gör ett noggrant grundarbete gällande fostransuppdraget bidrar det enligt Alfakir (2010:62) till en medvetenhet hos
18
både vårdnadshavarna och lärarna om skolans mål och vision. Förhållningssätt som är den andra hörnstenen innebär att kommunikationen som sker mellan vårdnadshavaren och läraren ska vara autentisk, framförallt från lärarens sida. Alfakir (2010:62f) skriver att begreppet respekt först får en innebörd då det yttrar sig i en situation exempelvis vid en konversation mellan en lärare och en vårdnadshavare. I denna konversation speglas termen respekt genom individens egna åsikter och synsätt. I ett samtal mellan läraren och vårdnadshavaren är det viktigt att lärarens kroppsspråk är synkroniserat med det talade ordet för att ej dubbla innebörder ska förmedlas. Alfakir (2010:63) menar att om läraren säger en sak verbalt men uttrycker en annan sak med kroppsspråket kan fel budskap uppfattas utav mottagaren. Alfakir (2010:39) anser att det är genom olika dialoger vårdnadshavaren får ta del utav vad som händer och sker i skolan samt olika typer utav information. Eftersom grundstenarna till Astrakanmetoden alla är verktyg som används för att utveckla kommunikationen mellan hem och skola är dialog en naturlig och avslutande del utav stöttepelarna. I en dialog mellan lärare och vårdnadshavare är det enligt Alfakir (2010:39) betydelsefullt att båda sidorna har lika mycket talutrymme för att de båda ska ha möjlighet att framföra sina åsikter, tankar och funderingar. Alfakir (2010:40) undrar hur det är möjligt att arbeta för ett samarbete mellan hem och skola, samt fånga upp vårdnadshavarens intresse för det egna barnets skolgång om inte en ömsesidig dialog existerar. Utmärkande för en ska vara att den är givande och ömsesidig för båda parter för att kunna ta del av varandras kunskaper. Astrakanmetoden fokuserar på själva kommunikationen mellan hem och skola, och hur läraren och skolan kan arbeta för att få en gynnsam utveckling inom detta område. Metoden berör inte enbart den enskilda lärarens arbete med vårdnadshavaren utav även en kartläggning hur arbetslaget och hela skolan tillsammans kan skapa en gemensam vision gällande vårdnadshavares samverkan (Alfakir 2010:44).
En annan metod som handlar om föräldrasamverkan är Laid Bouakazs metod. Den metoden fokuserar mer praktiskt på hur samarbetet mellan vårdnadshavaren och skolan ska ske, samt vad detta innebär. Metoden har arbetats fram av filosofi doktorn inom pedagogik Laid Bouakaz (2009) och innehåller en handlingsplan som genom tre steg beskriver hur arbetet kan gå till. Bouakaz (2009:7) betonar att arbetet med samverkan mellan hem och skola är en föränderlig process. Det finns inte enbart en gällande metod som är fungerande i alla lägen utan en ständig utveckling jämsidigt med den pågående processen måste ske. De tre delarna handlingsplanen innehåller är:
19
1. Vad föräldrasamverkan kan innebära; hinder och möjligheter 2. Analysera nuläget
3. Kom igång med arbetet
Bouakaz (2009:9) använder ordet föräldrasamverkan likvärdigt med föräldraengagemang och anser att detta engagemang för vårdnadshavaren sker både i skolan och i hemmet. I skolan är den engagerade vårdnadshavaren synlig i klassrummet, delaktig på olika möten och andra aktiviteter. Bouakaz (2009:9f) anser att föräldraengagemang i hemmet innebär att vårdnadshavaren är mycket aktiv i elevens skolgång och utveckling, vilket bidrar till att denne kan stötta eleven i dennes skolgång. Vårdnadshavaren ansvarar för elevens uppfostran och allt vad detta innebär, exempelvis att tillgodose barnets olika behov. Vårdnadshavaren beskriver utifrån sitt perspektiv istället svårigheter med just skolarbetet som sker hemma. För att skapa möjligheter för att vårdnadshavaren ska ha inflytande och känna sig delaktig behövs en ständig dialog mellan hem och skola, samt att båda parterna antar en aktiv roll i samarbetet. Svårigheter som nämns för föräldrainflytande är olika etiska bakgrunder, språkliga olikheter, tidsbrist kombinerat med tung arbetsbelastning såväl som bristande kunskaper och kompetenser (Bouakaz 2009:9f).
Ett steg i handlingsplanen som Bouakaz (2009:13) beskriver är att analysera nuläget där läraren utvärderar hur detta ser ut gällande vårdnadshavarens inflytande och delaktighet. Genom en sådan analys belyses både svagheter men även styrkor i arbetet mellan hem och skola. Bouakaz (2009:13–25) redogör för några punkter läraren kan utgå ifrån under denna analys för att främja utvecklingen inom de olika områdena. Ett exempel är om det finns några studiecirklar där lärare och vårdnadshavare träffas och hjälper varandra med olika eventuella problem (Bouakaz 2009:13–25).
Den sista delen i handlingsplanen innebär att komma igång med arbetet och att skolan upprättar en arbetsgrupp som består utav både personal från skolan men även vårdnadshavare. Arbetsgruppen fokuserar enligt Bouakaz (2009:27ff) på vårdnadshavarens inflytande och delaktighet i skolan, samt hur denna samverkan kan utvecklas och främjas.
20
2.8 Litteraturreflektion
Kapitlet litteraturgenomgång inleds med en kortare genomgång av LGR11 och Skollagen (2010:800) eftersom vi ville förankra begreppen inflytande och delaktighet i dessa, samt en beskrivning av begreppen. Vi anser att detta är relevant för vårt examensarbete eftersom varje grundskola enligt lag måste arbeta efter de aktuella styrdokumenten. Även om begreppen inflytande och delaktighet inte användes speciellt mycket när det gäller vårdnadshavaren användes istället andra begrepp som exempelvis samverkan och samarbete. Vi valde att definiera de olika begreppen som används i styrdokumenten, dels för ge läsaren en förståelse och betydelse av dessa begrepp, men även för att belysa de olika begreppen som används i styrdokumenten. Även om studien fokuserar på begreppen inflytande och delaktighet är de andra begreppen relevanta eftersom de används i styrdokumenten för att belysa vårdnadshavarens roll i skolansverksamhet, samt över elevens skolgång.
Ovanstående två avsnitt i litteraturgenomgången ”Samarbete och relationer” och ”Orsaker till svårigheter i samarbetet med vårdnadshavare” behandlar forskaren och filosofi doktorn inom pedagogik Robert Thornbergs samt filosofi doktorn och forskaren inom pedagogik Lars Erikssons tankar om relationen mellan vårdnadshavare och skola. Även orsaker som kan påverka lärarens arbete med vårdnadshavaren beskrivs utifrån professorn i pedagogisk psykologi Garry Hornbys resonemang. Avsnittet behandlar relationen mellan hem och skola och beskriver både positiva och aversiva relationer samt en typologi bestående av fyra principer som berör relationen och samarbetet mellan hem och skola. Olika orsaker till svårigheter i samarbetet mellan hem och skola listas. Detta är relevant i vår studie eftersom styrdokumenten använder ordet samarbete i texterna där vårdnadshavaren benämns, men även för att alla de intervjuade lärarna berörde på ett eller annat sätt relationen mellan just hem och skola.
Litteraturen som behandlas i avsnittet ”Möten och förväntningar” valdes för vi ansåg att denna litteratur är relevant för detta examensarbete, eftersom den går mer på djupet i arbetet med relationen mellan vårdnadshavare och lärare, men även samarbetet mellan dessa. Litteraturen ger förslag på olika tillvägagångssätt som kan användas vid ett möte mellan vårdnadshavare och lärare.
Under intervjuerna med lärarna framkommer det att utvecklingssamtalet är ett bra tillfälle (enligt de intervjuade lärarna) för inflytande för vårdnadshavaren, och därför anser vi att litteratur om utvecklingssamtal är relevant för vår studie. Litteraturen som
21
presenteras i litteraturgenomgången som berör utvecklingssamtalet inleds med vad som står skrivet i Skollagen (2010:800) om just utvecklingssamtal. Detta gör vi för att visa vad lärarna måste utgå ifrån gällande detta arbete. Skollagen (2010:800) ger lite direktiv om hur utvecklingssamtalet ska gå till därför använder vi Skolverkets stödmaterial (2012) för att bringa lite klarhet i detta. Rapporten Att bygga broar: samarbetet mellan hem och skola: ett gemensamt dansk-svenskt projekt (1999) bidrar till litteraturgenomgången genom att belysa ett dansk-svenskt projekt om just samarbetet mellan hem och skola och utvecklingssamtalet.
En av våra frågeställningar fokuserar på de intervjuade lärarnas arbetsmetoder de använder för att skapa möjligheter till inflytande och delaktighet för vårdnadshavarna. Vi vill därför ge exempel på två metoder som kan användas för att skapa ett samarbete mellan hem och skola. Syftet med Nabila Alfakir och Laid Bouakazs två olika metoder är att ge läsaren exempel på arbetssätt läraren kan använda vid arbetet med vårdnadshavare, samt att läsaren kan ha dessa två metoder i åtanke vid vidare läsning av resultat och analys.
Syftet med litteratur som presenteras i litteraturgenomgången är att den ska ge en bakgrund till varför delaktighet och inflytande för vårdnadshavaren är relevant för läraren, samt en presentation av forskning och teorier som alla är kopplade till samarbetet mellan hem och skola. Avsikten med litteraturen som presenteras är att den ska vara relevant för vår problemställning, och bidra till en koppling mellan litteraturen och detta examensarbete.
22
3. Metod
I detta kapitel kommer vi att redogöra för vårt metodval och varför vi valde just den forskningsmetod som vi gjorde och dess för- och nackdelar. Kapitlet innehåller även avsnitten urval, genomförande samt forskningsetiska överväganden.
3.1 Metodval
3.1.1 Kvalitativ forskningsmetod
Då vårt syfte med studien var att undersöka hur några lärare arbetar med vårdnadshavares delaktighet och inflytande i skolan valde vi att använda oss utav den kvalitativa forskningsmetoden. Vi ville även ta reda på vad deras vardagliga upplevelser kring området är och om de har några riktlinjer eller något utöver styrdokumenten de måste förhålla sig till. Vi ville helt enkelt ta del av varje lärares enskilda tankar och åsikter. Det som utmärker den kvalitativa forskningsmetoden är enligt filosofie doktorn inom humaniora och samhällsvetenskap Kathleen McMillan och Jonathan Weyers som är filosofie doktor inom vetenskap (2010:126ff) att urvalet för undersökningen fokuserar mer på mindre grupper eller enstaka personer istället för större grupper och slumpartade urval. Den kvalitativa forskningsmetoden skapar möjligheter till insamling av mer djupgående och bredare information där språket används som ett redskap för att sätta ord på erfarenheter, tankar och känslor. Språket används även i denna forskningsmetod för vidare tolkning, förklaring och utveckling av informationen. Den kvalitativa forskningsmetoden resulterar oftast i en informerande text som beskriver undersökningen och den insamlade data (McMillan och Weyers 2010:126ff).
Vårt mål med studien var inte att hitta det ”rätta” arbetssättet att arbeta med vårdnadshavares delaktighet och inflytande utan att belysa hur varje lärare arbetade med just detta för att sedan kunna jämföra de olika arbetssätten. Sociologiprofessorn Martyn Denscombe (2000:259) påpekar att centralt för den kvalitativa forskningsmetoden är att den undersöker den enskilda individens uppfattning och tolkning av sin egna social verklighet. Det innebär inte att resultaten eller det insamlade materialet är en avspegling av världen ”utanför dörren” och kan användas som en generell sanning, eftersom materialet som samlats in är förankrat i en social verklighet (Denscombe 2000:259).
Vi valde inte den kvantitativa forskningsmetoden eftersom den kan vara deduktiv. I vår studie hade detta inneburit att vi genomfört undersökningen utifrån en teori eller ett
23
begrepp som vi velat bepröva vilket vi ej hade i åtanke. Andreas Fejes som är docent inom pedagogik och Robert Thornberg som är filosofi doktor inom pedagogik menar att den kvantitativa forskningsmetoden används för att klargöra någonting, exempelvis en teori. Enligt Fejes och Thornberg (2009:18f) skildrar den kvalitativa forskningsmetoden omvärlden och vi kan ta del av den genom exempelvis en inspelad intervju. Filosofi doktorn inom pedagogik Staffan Stukát (2005:30f) hävdar att de kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoderna karakteriseras utav olika saker och kan betecknas som ”hårddata” och ”mjukdata”. Den kvantitativa forskningsmetoden ses som ”hårddata” och objektiv eftersom med den metoden ser den sociala verkligheten allmängiltig och oförändlig ut och målet med undersökningen är att samla in data som kan analyseras statistiskt. Den kvalitativa forskningsmetoden är det som kallas för ”mjukdata” där den sociala verkligheten är subjektiv och föränderlig. Undersökningen samlar in data genom subjektet som sedan analyseras och tolkas (Stukát 2005:30f).
3.1.2 Kvalitativa intervjuer
Vi valde intervjuer som metod då vårt intresse är att undersöka om och i så fall hur de olika lärarna arbetade med just inflytande och delaktighet för vårdnadshavare, därmed fokuserade vår frågeställning på de olika lärarnas specifika arbetsätt. Intervjuerna vi gjorde genomfördes på de olika lärarnas arbetsplatser. En sådan typ av intervju kan enligt läroboksförfattaren, statistikern och lektorn Karin Dahmström (2000:71) definieras som ”besöksintervju”. Dahmström (2000:72) anser att det karakteristiska för en ”besöksintervju” är att den sker tillsammans med den intervjuade, samt att denna typ av intervju ger möjligheter till mer djupgående och avancerade frågor och samtal för en bredare undersökning och inblick i den intervjuades sociala verklighet. Enligt forskaren inom samhällsvetenskap Tim May (2001:148) kan intervjuer leda till att den som intervjuar får en insyn och en uppfattning om den intervjuades egna tankar, åsikter, funderingar, visioner, kunskaper och värderingar. Denscombe (2000:282) framhåller dock att en forskare som undersöker den sociala världen aldrig kan vara helt objektiv eftersom forskaren själv har egna erfarenheter utav den sociala världen och detta påverkar forskarens synsätt, detta kallas för reflexivitet. Detta gällde även för oss och vår undersökning, vi kunde gå dit med öppet sinne och ha förberett öppna frågor men delar av intervjun kommer ändå avspegla våra tolkningar av den social verklighet vi lever i. Exempelvis formulerades och ställdes följdfrågor olika beroende på
24
informantens olika svar under intervjuns gång, och detta skedde utifrån våra personliga synsätt, tolkningar och åsikter även om vi strävade efter semistrukturerade intervjuer.
3.1.3 Semistrukturerade kvalitativa intervjuer
Vi valde att genomföra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med de olika lärarna. Undersökning genomfördes genom kvalitativa intervjuer med ett frågeschema som vi använde som underlag för intervjuerna. Alla lärare fick svara på samma frågor men beroende på samtalets riktning blev ordningen av frågorna olika och följdfrågorna varierade efter vad den intervjuade berättade. Frågeschemat vi använde under intervjuerna finns bifogat som bilaga 1. Enligt samhällsvetenskaps forskaren Tim May (2001:150) är den semistrukturerade intervjun användbar om den eller de som intervjuar är intresserade av ett speciellt ämne. Intervjuaren har under de semistrukturerade intervjuerna en chans att upprätta en dialog med den intervjuade och ställa följdfrågor för att fördjupa sig i de olika svaren. Frågorna som vi ställde till de intervjuade var specificerade utifrån undersökningens syfte och frågeställning. Den intervjuade hade möjlighet att svara på frågorna med sina egna ord samt förtydliga och utveckla dessa svar direkt eller under intervjuns gång. Vi kunde genom detta sätt ta del av, och förstå vilket perspektiv och synsätt den intervjuade anlade när det gäller inflytande och delaktighet för vårdnadshavare i skolan.
3.1.4 Metodreflektion och jämförelser
För att få en bred undersökning som grundar sig i lärarnas egna sociala verklighet valde vi att använda oss utav semistrukturerade intervjuer med frågeschema och följdfrågor. En viktig aspekt att tänka på är att lärarens sociala verklighet förändras med tiden och att den kan uppfattas som konstruerad, eftersom samhället förändras kontinuerligt och personerna som befinner sig i lärarens sociala verklighet förändras och kan bytas ut. Eftersom alla lärarna arbetade på samma skola i olika årskurser ville vi efter intervjuerna jämföra deras svar för att senare kunna jämföra eventuella arbetssätt och metoder som möjligen kommit fram under intervjuernas gång. Om vi hade valt en kvantitativ forskningsmetod hade vi kunnat jämföra resultaten utav undersökningen lättare eftersom en av fördelarna med den forskningsmetoden är att det är generaliserbar jämfört med den kvalitativa forskningsmetoden. Men eftersom vi ville fördjupa oss i
25
ämnet och kunna analysera och tolka de olika lärarnas egna svar, åsikter och riktigt gå på djupet i vår undersökning valde vi den kvalitativa forskningsmetoden.
Stukát (2005:125) anser att i alla studier finns det någon eller några brister och för att tydliggöra dessa brister kan några typiska forskningsmetodiska begrepp användas och två av dessa begrepp är reliabilitet och validitet. Reliabilitet syftar till tillförlitligheten av undersökningen och om den valda metoden var den rätta för genomförandet av undersökningen. I vår studie är reliabiliteten låg eftersom resultaten av undersökningen endast gäller för vårt arbete, och våra resultat kan endast associeras till de enskilda lärarna som vi intervjuade och deras sociala verklighet. Forskningsmetoden vi använde oss utav i vår undersökning var den rätta för vår studie, då vi var intresserade av de olika lärarnas egna individuella arbetssätt och tolkningar gällande vårdnadshavarens inflytande och delaktighet vilket den kvalitativa metoden noggrant mätte. Fejes och Thornberg (2009:218) menar att validitet innebär att det som var tänkt att undersökas från början egentligen undersöktes, och i så fall vilken omfattning valet av forskningsmetod och genomförande utav undersökningen påverkar detta faktum. I vårt fall anser vi att validiteten är hög eftersom vårt val av forskningsmetod och genomförande var väl utvalda utifrån vårt syfte med studien. Vi undersökte det vi ville undersöka från början oavsett vilka resultat undersökningen skulle ge. Om vi valt en annan forskningsmetod eller genomförande hade undersökningen kanske inte varit lyckad. Ett annat begrepp som används för att upptäcka eventuella brister i en studie är replikerbarhet. Vår studie är inte replikerbar eftersom enligt Professorn i beteendevetenskap Jarl Backman (2008:41) måste en undersökning gå att upprepa precis likadant för att vara replikerbar, med det menas att omständigheterna vid genomförandet utav undersökningen ska vara exakt samma. Om studien skulle upprepas och samma frågor ställdes till några lärare kommer inte svaren och resultaten bli desamma eftersom det inte kommer vara samma lärare som vi intervjuade. Vår studie undersöker hur just de lärarna vi intervjuat arbetat och tolkar begreppen inflytande och delaktighet, detta kan skilja sig från andra lärares arbetssätt och tolkningar just därför är den inte replikerbar. Backman (2008:53) anser att en kvalitativ studie karakteriseras av att den fokuserar på subjektets egna tolkningar av omvärlden runt denne. Validiteten och reliabiliteten kan därför inte anses relevanta i en kvalitativ studie. Begreppet reliabilitet är inte relevant eftersom resultaten av studien enbart gäller för den aktuella undersökningen och är inga generella resultat kan utläsas. Som vi nämnde tidigare är det subjektets egna tolkningar av verkligheten omkring denne som är aktuellt för en
26
kvalitativ studie, och kommande resultat kan inte utläsas i förväg. Den kvalitativa studien kan ej upprepas exakt på samma sätt, eftersom de medverkande utgår ifrån sina egna tolkningar av verkligheten omkring dem, och denna verklighet förändras med tiden.
3.2 Urval
Vi genomförde vår undersökning på en kommunal skola i södra Sverige där årskurserna sträcker sig från förskoleklass upp till årskurs 6. I intilliggande byggnader runt skolan bedrevs även kommunal förskoleverksamhet, dessa två verksamheter samarbetade med varandra vid olika tillfällen. Området runt skolan bestod utav en stor asfalterad gårdsplan, olika lekplatser, gungor, en fotbollsplan samt en mindre skogsdunge. Området utanför skolgården bestod utav villaområden och ett fåtal hyreshus, i och omkring orten var det mycket grönområden och åkrar.
I vår studie om vårdnadshavares inflytande och delaktighet i skolan valde vi att utgå ifrån lärarperspektivet. Det innebar att vi genomförde analysen av vår undersökning med detta perspektiv som fokus. Att vi valde att utgå utifrån lärarperspektivet berodde på att vi i en tidigare studie undersökt elevers inflytande och delaktighet i skolan och nu ville vi fördjupa oss ytterligare i detta ämne men med fokus på de olika lärarnas arbetssätt. Vid inledningen av denna studie var tanken från början att utgå från både lärarperspektivet samt vårdnadshavarperspektivet gällande ämnet inflytande och delaktighet i skolan. Med tanke på tidsplanen skulle studien dock bli alltför omfattande och tidskrävande och vi valde därför att enbart utgå från lärarnas perspektiv på ämnet.
Vår undersökningsgrupp bestod av fem olika kvinnliga klasslärare i åldrarna mellan 25 – 50 år. Att det enbart var kvinnor i vår urvalsgrupp var inte avsiktligt utan berodde på att det var enbart kvinnor som tackade ja till undersökningen utav de sju tillfrågade. De hade alla olika ämnesbehörigheter och arbetade som klasslärare i de olika årskurserna ett till fem. Vi valde att intervjua klasslärare från olika årskurser för att skapa en bredd i vår undersökning samt för att kunna jämföra de olika svaren från intervjuerna. Vi genomförde våra intervjuer med klasslärare från samma skola eftersom vi ville kunna se likheter och skillnader mellan arbetssätten och årskurserna. Föreställningen vi hade innan undersökningen var att arbetssätten skulle variera beroende på vilken årskurs de olika lärarna var klasslärare i, samt att det skulle finnas
27
ett gemensamt förhållningssätt på skolan som lärarna använde som riktlinje i sitt arbete med vårdnadshavarnas inflytande och delaktighet.
3.3 Genomförande
I detta kapitel förklarar vi hur genomförandet utav intervjuerna gick till, både det förberedande arbete innan intervjuerna och själva genomförandet utav dem.
3.3.1 Förberedande arbete inför intervjuer
Inledningsvis besökte vi vid en bokad träff en grundskola för att presentera och informera olika klasslärare om vår studie och undersöka om det fanns något intresse för att delta i studien, vilket det fanns. Dessa intresserade tillfrågades om de skulle vilja delta i en intervju och om de behövde fick de några dagars betänketid. Vi hade även förberett ett kortare informationsblad som vi delade ut till de som var intresserade av en intervju. Informationsbladet innehöll information om studiens ämne, hur lång tid intervjuerna beräknades behöva ta, att vi gärna ville göra en ljudupptagning med deras godkännande, vilka veckor och tider som fanns tillgängliga samt våra kontaktuppgifter. Informationsbladet finns bifogat som bilaga 2. Av sekretesskäl har vi på bilagan valt att ta bort våra e-postadresser och telefonnummer från informationsbladet. Två av de tillfrågade tackade genast ja och bokade en tid för intervju. De som behövde lite betänketid kontaktade vi igen efter två till tre dagar vid ett besök på grundskolan och utav dem var det ytterligare tre som tackade ja till att delta i studien. Eftersom de inte hade möjlighet till att boka några tider för intervjuer vid detta tillfälle uppmanades de att e-posta, ringa eller sms:a oss om tider eller boka en tid muntligt med oss då vi en vecka senare skulle besöka grundskolan igen. Vid detta senare besök bokade alla de andra tre sina tider för intervjuer muntligt med oss.
3.3.2 Genomförande utav besöksintervjuer
Vid alla intervjutillfällen hade vi bokat tid med den som skulle intervjuas samt var intervjun skulle ske. Alla de som deltog i undersökning fick själva välja plats för mötet och alla valde att träffas på skolan och sitta i eller i anslutning till sitt klassrum. Intervjuerna genomfördes enskilt med varje lärare eftersom vi ville skapa en trygg stämning utan eventuella påverkningar av andra deltagare, men även för att kunna jämför de olika lärarnas svar för att se skillnader och likheter. Vi började med att
28
presentera oss, hur lång tid intervjun beräknades pågå, studiens ämne och syfte samt att en av oss kommer att intervjua och den andra föra fältanteckningar över intervjun, kroppsspråk, tystnader och mimik. Vi frågade den intervjuade om vi fick godkännande till att spela in intervjun eller om denne hellre föredrog att vi båda enbart antecknade under intervjuns gång. Alla som deltog vid intervjuerna godkände att vi gjorde en ljudupptagning. Filosofie doktorn inom humaniora och samhällsvetenskap Kathleen McMillan och filosofie doktorn inom vetenskap Jonathan Weyers (2010:136) betonar att en ljudupptagning samt anteckningar hjälper den som intervjuar att minnas intervjun vid vidare arbete. När vi fått godkännande att göra en inspelning startade vi bandspelaren samt informerade att ljudupptagningen var påbörjad. Den intervjuade informerades vidare att: intervjun var helt konfidentiell, att denne fram till publicering har rätt att dra tillbaka sin medverkan samt att om de nämner olika personers namn kommer dessa namn inte att användas i studien på grund av anonymiteten. Informanterna tillfrågades även om de godkänner att vi skriver i vårt arbete att de är kvinnor. Vi valde att spela in denna del för att dokumentera detta om det skulle behövas vid ett senare tillfälle under arbetes gång. Efter detta samtal informerades informanten att undersökningen inleddes och att vi nu kommer påbörja våra intervjufrågor. Vi hade förberett ett frågeschema med åtta frågor som kom att kompletteras med följdfrågor beroende på vilken inriktning samtalet tog. Frågorna på frågeschemat ställdes i olika ordning beroende på intervjuns inriktning men alla intervjuer inleddes med mer allmänna frågor innan de mer specifika ställdes. Professorn och forskaren inom demokrati Peter Esaiasson, professorn inom statsvetenskap Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson professor inom statsvetenskap och professorn och forskaren inom representativ demokrati Lena Wängnerud (2003:277) beskriver genom att arbeta på detta sätt går det att undvika att de mer specifika frågorna påverkar de mer generella frågornas svar. Varje intervju avslutades med att vi frågade om de hade någon mer de skulle vilja samtal om eller tillägga inom det berörda ämnet. Intervjuerna pågick i 45-60 minuter och efter varje intervju tackade vi den som deltagit och uppmanade denne att kontakta oss vid frågor eller funderingar.
Arbetet före en intervju är relativt tidskrävande som i vårt fall bestod utav flera besök på grundskolan innan alla intervjuer var bokade. Men vårt mål var att tillgodose de intervjuades behov och önskemål parallellt med våra egna behov för undersökningen. Vi ville gärna i den omfattning det gick intervjua lärarna på plats genom ”besöksintervjuer”. Vi ville göra detta för att då kunna observera den intervjuades
29
kroppsspråk och mimik samt ställa följdfrågor som föll sig naturligt för samtalets inriktning och känslomässiga stämning. ”Besöksintervjuer kan karakteriseras som en dyrbar metod som ibland är nödvändig för att få utförliga svar med tillräckligt hög kvalitet”(Dahmström 2000:71 (kursiv i original)).
3.4 Forskningsetiska övervägande
När det gäller etiska överväganden utgick vi utifrån Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Vetenskapsrådet tar upp fyra huvudregler som gäller vid forskning, dessa krav är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Enligt Vetenskapsrådet innebär informationskravet att de som deltar i undersökningen ska vara väl informerade om vad studien handlar om, vad deras intervjuer har för betydelse för studien samt vad deras medverkan innebär. Informanterna ska även upplysas om att deltagandet är helt frivilligt och kan avbrytas när helst de behagar. Insamlat material kan även återtas när de vill innan publicering utan några konsekvenser. För att möta detta krav informerades alla tillfrågade om detta och även vilket ämne och syfte studien har och varför vi ville genomföra denna studie.
För det andra huvudkravet som Vetenskapsrådet kallar för samtyckeskravet gäller det att erhålla samtycke från de som deltar i undersökningen. Speciellt viktigt är det om deltagarna är aktiva i undersökningen. Eftersom vi ville genomföra intervjuer med informanterna är deras deltagande väldigt aktivt. Emedan alla våra lärare är vuxna människor och studien syftar till deras individuella arbetssätt behövde vi enbart deras medgivande för att utföra intervjuerna. Efter först ett muntligt samtycke till att delta i undersökningen dokumenterades även varje deltagares samtycke med hjälp av en ljudupptagning en gång till innan intervjun började. Varje deltagare tillfrågades även om de godkände att vi angav att de är kvinnor. Alla medverkande informerades innan intervjuerna att om de inte ville svara på någon av frågorna behöver de inte det, de behöver ej heller ange någon orsak till detta.
Vi har valt att använda oss utav figurerade namn på de olika lärarna i vår studie för att uppfylla konfidentialitetskravet i vår studie. I studien kommer de fem kvinnorna att kallas för Elin, Leila, Olivia, Helmi och Lillemor. I årskurs ett arbetade Elin och Lillemor med varsin klass, i årskurs fyra arbetade Leila och Helmi och avslutningsvis arbetade Olivia i den ena klassen i årskurs fem. De intervjuade upplystes om att vi inte kunde garantera anonymitet gentemot oss eftersom vi träffat dem, men vi kunde
30
garantera konfidentialitet. Med det menar vi att skolans namn, lokalisering, kommun och län ej kommer att anges samt att lärarnas identiteter aldrig kommer att nämnas varken i studien eller till en tredje part. Eventuella namn som nämndes under intervjun transkriberades bort för bevarandet av anonymitet av tredje part, även hela meningar eller stycken togs bort om det behövdes för att läsaren inte skulle kunna utläsa vem den berörde som nämndes var. Det insamlade materialet förvarades oåtkomligt för tredje part för att skydda anonymiteten för alla medverkande.
Vetenskapsrådets sista krav, nyttjandekravet var relevant i vår studie genom att det insamlade materialet enbart kom att användas för vår studie och ingenting annat. Deltagarna informerades om detta och genom denna vetskap kunde de känna sig trygga med att den informationen vi erhöll från dem enbart kom att användas i studien. Alla informanter erbjöds även att ta del av arbetet när det är publicerat om de ville, men även att de kunde kontakta oss under arbetets gång om de hade några funderingar och frågor.
31
4. Resultat och analys
I detta kapitel redovisar vi våra resultat som vi analyserar med olika teorier. Kapitlet inleds med en presentation utav de olika intervjuade lärarna och delas sedan in i olika avsnitt kopplade till vår frågeställning. Vi har valt att dela in resultaten i olika avsnitt utifrån frågeställningen för att tydligt analysera varje område, detta för att underlätta för läsaren.
4.1 Presentation av de medverkande lärarna
I årskurs ett arbetar Elin och Lillemor tillsammans som klasslärare för varsin klass. Lillemor är en relativt nyutbildad lärare som har arbetat som klasslärare i snart ett år. Elin har arbetat som lärare i 15 år och tillsammans ansvarar de för årskurs ett. Leila och Helmi är tillsammans klasslärare för årskurs fyra där Leila har arbetat i 15 år och Helmi i 12 år. I årskurs fem ansvarar Olivia för en av klasserna och hon har arbetat som lärare i 10 år.
4.2 Tolkningar av begreppen inflytande och delaktighet
Detta avsnitt är indelat i två rubriker där lärarnas tolkningar av begreppet inflytande redovisas först och sedan tolkningarna av begreppet delaktighet.
4.2.1 Inflytande för vårdnadshavaren
Till alla de intervjuade lärarna ställdes frågor om vad just de anser att inflytande och delaktighet för vårdnadshavare innebär. Vi ställde frågor om just detta för att vi ville ta del av deras egna tolkningar av begreppen och se om det fanns likheter och olikheter mellan lärarna. I årskurs ett anser Lillemor att inflytande för vårdnadshavaren innebär att de får vara med och bestämma, särskilt över det egna barnet. Hon säger att i LGR11 står det att läraren tillsammans med vårdnadshavaren ska forma verksamheten. Lillemor anser att detta känns lite ”luddigt” ibland eftersom det är hon som ansvarar för planeringen av lektionerna, och då vet hon inte riktigt vad det är hon och vårdnadshavarna ska forma tillsammans. Lillemor poängterar dock att vårdnadshavarna känner sina barn bäst och vet vad som fungerar bäst för dem, och då behöver man hitta en balans tillsammans för en fungerande samverkan mellan hem och skola.
