Utifrån resultaten i studien går det att utläsa att det är stora likheter mellan de olika lärarnas tolkningar av begreppen inflytande och delaktighet. Inflytande tolkas som rätten att påverka och bestämma över vissa delar i skolans verksamhet, och delaktighet som en möjlighet att ta del av vad som sker i skolan för eleven. Vårdnadshavaren blir delaktig genom att lärarna kontinuerligt informerar denne om vad som händer innanför skolans fyra väggar, samt att de alltid är välkomna på besök. Som det framgick i resultaten finns det inga gemensamma riktlinjer på denna skola att förhålla sig till när det gäller vårdnadshavares inflytande och delaktighet. Även om dessa riktlinjer saknades, arbetar alla de intervjuade lärarna på samma skola, och deras tolkningar av begreppen inflytande och delaktighet kan likna varandra på grund av att detta. Lärarna uttrycker innebörden av inflytande och delaktighet på liknande sätt och det är deras muntliga ord vi kan utgå ifrån. Även om de intervjuade lärarna uttrycker sig likvärdigt är vi inte insatta i vad innebörden i deras tolkningar innebär för vårdnadshavares inflytande och delaktighet. Exempelvis benämns begreppet inflytande som rätten att påverka och bestämma av lärarna, men vilken innebörd och omfattning denna tolkning innebär varierar kanske hos respektive lärare. Vilka delar i skolans verksamhet som vårdnadshavaren ska ha inflytande över och kunna påverka är svårare att fastställa, eftersom det finns en gräns för vad de har rätt till. Denna gräns gäller exempelvis vårdnadshavarens rätt att tolka och påverka styrdokumenten som skolan måste följa där läraren genom sin profession har tolkningsföreträde. I LGR11 står det Alla som arbetar i skolan ska, Läraren ska och Rektorns ansvar, det står inte att vårdnadshavaren ska eller läraren och vårdnadshavaren ska någonstans. Detta kan tolkas att det är skolans personal med lärare och rektor som har tolkningsföreträde i LGR11. I Skollagen (2010:800) finns det ett så kallat författningsstöd för denna åsikt. I kapitel två ”Huvudmän och ansvarsfördelning” står det beskrivet att det är rektorn som är pedagogiskt ansvarig för att de aktuella styrdokumenten för skolan följs.
Arbetssätten som lärarna använder sig av i arbetet med vårdnadshavarens inflytande och delaktighet fokuserar mycket på olika metoder för att förmedla information till denne. Det nämns metoder som veckobrev, månadsbrev, blogg, nätbaserade lektioner samt personliga möten. Mötena med vårdnadshavaren faller sig mer naturliga och sker oftare i årskurs ett jämfört med årskurs fyra och fem, eftersom fler vårdnadshavare lämnar och hämtar det egna barnet i skolan. Dessa dagliga möten i årskurs ett bidrar
46
enligt de lärarna i denna årskurs till en naturlig relation mellan vårdnadshavare och lärare. Men hur ser relationen ut mellan läraren och vårdnadshavaren som inte har möjligheten att lämna och hämta barnet på skolan, vid den tiden som läraren finns tillgänglig i kapprummet? Är relationen mellan hem och skola annorlunda eller behöver den arbetas med på något annat sätt? I årskurs fyra och fem sker dessa möten inte lika ofta jämfört med i årskurs ett, och relationen mellan lärare och vårdnadshavare arbetas med genom andra varierade arbetssätt.
Fördelarna med en vårdnadshavare som har inflytande och är delaktig i elevens skolgång är, att det bidrar till ett samarbete mellan hem och skola där de gemensamt kan arbeta för att stötta eleven i sin skolgång och utveckling. Nackdelarna med inflytande och delaktighet för vårdnadshavaren kan vara att denne vill bestämma och påverka för mycket, och kanske på ett kritiskt och negativt sätt. Det kan i sådana fall vara svårt och känsligt att dra en gräns för vårdnadshavaren, och hitta en balans i samarbetet mellan hem och skola. Men vad är inflytande och delaktighet på ett negativt sätt och vem avgör det? Det framgår inte exakt i vår undersökning vad vårdnadshavaren ska kunna vara delaktig i och ha inflytande över i skolans verksamhet. Gränsen för vad vårdnadshavaren ska och inte ska kunna vara delaktig i och ha inflytande över bestäms i detta fall av läraren. Hur avgör läraren detta, är det utifrån egna åsikter?
Syftet med denna studie var att undersöka om, och i så fall hur, lärare arbetar för att ska möjligheter till delaktighet och inflytande för vårdnadshavare över elevens skolgång. Resultaten i denna undersökning baseras på vad lärarna berättade under intervjuerna utifrån våra ställda frågor, och vi kan bara utgå ifrån deras svar. Läraren har i detta fall möjlighet att välja vad denne berättar för oss, sedan kan arbetet i verkligenheten se annorlunda ut, och det vet vi inte. Det vore av intresse vid vidare forskning att göra en mer omfattande undersökning där fler lärare, och även vårdnadshavare intervjuas, och där även observationer av lärarens arbete genomfördes under en längre tidsperiod för att erhålla mer generaliserbara och verklighetsbaserade resultat. Det som verkligen förvånade oss under genomförandet av detta examensarbete är att vi under tre års tid under lärarutbildningen pratat om inflytande och delaktighet som gemensamma begrepp i nästan varje kurs. Efter närmare granskning av Skollagen (2010:800) och LGR11 inser vi att ordet delaktighet inte finns nämnt och inflytande enbart ett fåtal gånger. Andra begrepp som samarbete, samverkan, delta, och ta del av används i dessa styrdokument när arbetet mellan hem och skola påtalas. Innebörden av dessa begrepp kan i ett skolsammanhang ses som synonymer anser vi båda. Eftersom
47
LGR11 och Skollagen (2010:800) innehåller några direktiv men mer tolkningsfrihet när det gäller arbetet med elevernas vårdnadshavare, anser vi att varje grundskola är i behov av gemensamma arbetssätt och riktlinjer gällande detta arbete. Vårt förslag är att arbetslagen tillsammans diskuterar och reflekterar över arbetet med vårdnadshavaren. Hur tolkar lärarna styrdokumenten och de olika begreppen som används i dessa? Hur kan vi tillsammans skapa gemensamma riktlinjer att utgå ifrån i arbetslaget? Vi anser att det är viktigt att vårdnadshavaren och läraren tillsammans diskuterar igenom olika begrepp som används i styrdokumenten. Detta för att inkludera hem och skola, men även för att ta del av vårdnadshavarens tolkningar av styrdokumentens innehåll. En förutsättning för samarbete mellan läraren och vårdnadshavaren enligt oss, är att båda parterna i ett tidigt skede tillsammans diskuterar de olika förväntningarna som de har på varandra för att inga missförstånd ska ske.
48
Referenser
Alfakir, Nabila (2010). Föräldrasamverkan i förändring: handbok för pedagoger. 1. uppl. Stockholm: Liber
Andersson, Bengt (2002). Föräldrar som skolans förtrogna: ett samtals- och studiematerial om brukarråd och lokala styrelser i grundskolan. Stockholm: Gothia
Andersson, Inga (2004). Lyssna på föräldrarna: om mötet mellan hem och skola. Stockholm: HLS förlag
Att bygga broar: samarbetet mellan Hem och skola: ett gemensamt dansk-svenskt projekt. (1999). Kristianstad: Högskolan i Kristianstad
Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. 2., uppdaterade [och utök.]. uppl. Lund: Studentlitteratur
Bouakaz, Laid (2009). För ett verkningsfullt partnerskap mellan skola och hem: metodbok i föräldrasamverkan. Malmö: Resurscentrum för mångfaldens skola, Avdelningen Barn och Ungdom, Malmö Stad
Bouakaz, Laid (2007). Parental involvement in school: what hinders and what promotes parental involvement in an urban school. Diss. Lund: Lunds universitet, 2007 Tillgänglig på internet: http://dspace.mah.se/handle/2043/4684 (Hämtad 130909)
Dahmström, Karin (2000). Från datainsamling till rapport: att göra en statistisk undersökning. 3., [aktualiserade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Denscombe, Martyn (2000). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Erikson, Lars (2004). Föräldrar och skola. Diss. Örebro : Örebro universitet, 2004 Tillgänglig på internet: http://oru.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:137381 (Hämtad: 130522)
49
Erikson, Lars (2009). Lärares kontakter och samverkan med föräldrar. Örebro: Pedagogiska institutionen, Örebro universitet
Tillgänglig på Internet:
http://www.oru.se/PageFiles/4596/L%C3%A4rareskontakterochsamverkanmedf%C3% B6r%C3%A4ldrar.Rapport.pdf (Hämtad: 130522)
Esaiasson, Peter & Gilljam, Mikael & Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (2003). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 2., [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. 1. uppl. Stockholm: Liber
Hornby, Garry. (2011). Parental Involvement in Childhood Education [Elektronisk resurs] : Building Effective School-Family Partnerships. New York, NY: Springer New York
Juul, Jesper & Jensen, Helle (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. 1. uppl. Stockholm: Runa
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket
May, Tim (2001). Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur
McMillan, Kathleen & Weyers, Jonathan (2010). Så lyckas du med uppsatser och rapporter. Harlow: Prentice Hall
Persson, Lars (2010). Pedagogerna och demokratin: en rättssociologisk studie av pedagogers arbete med demokratiutveckling i förskola och skola. Diss. Lund : Lunds
universitet, 2010 Tillgänglig på Internet:
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1566349&fileOId=1 579125 (Hämtad: 130522)
50
Ravn, Birte (1995). ”Samarbejde, magt og tillid – en begrebsudredning, et analysegrundlag og et forslag till samvirke.” I: sid 206-207, i Arneberg, Per & Ravn, Birte (red.) Mellan hem och skola: en fråga om makt och tillit. Stockholm: Liber utbildning
Ribom, Leif (1993). Föräldraperspektiv på skolan: en analys från två håll [Parents' perspectives on the school] : [an analysis from two directions]. Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 1993
Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801). Stockholm: Norstedts juridik Tillgänglig på internet: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800 (Hämtad 130522)
Skolverkets allmänna råd om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen: för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan [Elektronisk resurs]. (2012). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2811(Hämtad: 130522)
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Svenska akademins ordlista över svenska språket (2006). 13.uppl. 4 tryckningen. Stockholm: Svenska akademien Tillgänglig på internet: http://www.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svenska_akademiens_ordlista/saol_p a_natet/ordlista (Hämtad:130909)
Thornberg, Robert (2009). Ett resursteams samverkan med skola, elever och föräldrar [Elektronisk resurs]: förtjänster, hinder och utmaningar. Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande Tillgänglig på internet:
51
http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=3&pid=diva2:375352 (Hämtad: 130522)
Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Tryck: Elander Gotab Tillgänglig på internet:
http://www.ibl.liu.se/student/bvg/filarkiv/1.77549/Forskningsetiska_principer_fix.pdf (Hämtad: 130522)
Westblad-Dicks, Monica (2000). Hantera livet i skolan!: redskap för värdefulla möten mellan lärare, elever och föräldrar. Stockholm: Förlagshuset Gothia
Wright, Kay & Stegelin, Dolores A (2003). Building school and community partnerships trough parent involvement. 2. ed. Upper Saddle River: Merrill/Prentice Ha
52