Förbättringsåtgärder

Nedan presenteras förslag på konkreta förbättringsåtgärder som skulle underlättat för den sökande i bygglovsprocessen. Åtgärderna är baserade på enkätens resultat och på

5.4.1

Uppdatera webbplatsen

Flera sökande uppger att informationen som står på webbplatsen inte alltid överensstämmer med det som en handläggare säger. Om webbplatsen innehåller felaktig information så bör den uppdateras.

Respondenter i enkätundersökningen uppger också att det skulle vara bra med

laghänvisningar, tydligare exempelhandlingar samt mallar för bland annat kontrollplaner.

5.4.2

Förbättra kommunikationsmöjligheterna

Enkätundersökningen visar på att många upplever det som svårt att komma i kontakt med sin handläggare. Kommunen har redan idag ett Kontaktcenter där många enklare frågor besvaras för att frigöra tid åt handläggare och Öppet hus har införts för att kommunens invånare ska kunna få direkt hjälp och rådgivning.

Telefonkontakt verkar dock efterfrågas i större utsträckning än vad kommunen idag erbjuder.

5.4.3

Arbeta med samsyn och gemensamma tolkningar inom avdelningen

och inom kommunen

Enköpings kommuns bygglovschef C. Gortcheva (personlig kommunikation 2020-05-27) uppger i intervjun att kommunenens handläggare redan arbetar mycket med samsyn av ärenden och frågor som medger tolkningsutrymme för att säkerställa en bra kvalitet på bedömningarna. Det är något som de fortsätter att arbeta med och förbättra.

Däremot finns brister i samarbetet mellan kommunens olika förvaltningar. Dels orsakat av att förvaltningarna inte längre sitter i samma lokaler utan utspridda över Enköping, men också av bristande samordning.

5.4.4

Digitala tjänster

Flera av respondenterna i enkätundersökningen upplever brister i de digitala tjänster som kommunen erbjuder. Det är svårt att följa sitt ärende digitalt då tjänsten ofta krånglar och det krånglar ofta vid uppladdning av digitala dokument.

6

DISKUSSION

Utifrån enkätresultatet och respondenternas egna kommentarer förs en diskussion kring de brister som upplevs inom olika områden av bygglovsprocessen. Reflektioner görs också kring hur val av metod har påverkat arbetets resultat och vilka förändringar som hade kunnat göras för att få annorlunda eller förbättrade resultat.

6.1

Resultat

Av resultaten kan utläsas att det finns ett visst missnöje bland de sökande och hur de upplever bygglovsprocessen, men att de områden där missnöjet finns är ganska varierande. Resultatet i enkätundersökningen vittnar också om att en sökandes missnöje ofta bottnar i mer än ett område. Exempelvis kan en sökande som anser sig vara väl insatt i lagstiftningen och som själv bedömt att en åtgärd är bygglovsfri känna sig missnöjd med bygglovsprocessen enbart på grund av det faktum att åtgärden bedömts som bygglovspliktig av kommunen. Samma sökande kan uppleva att kommunen kräver in för mycket handlingar och att handläggningstiden är för lång, enbart med koppling till att den sökande själv trodde att åtgärden kunde påbörjas direkt utan bygglov. Missnöjet behöver alltså inte vara kopplat till att kommunen inte följer lagstiftningen utan processen kan upplevas som negativ enbart på grund av sina egna förväntningar.

Generellt tycks också den sökandes tankar om sin egen kunskapsnivå vara relativt hög. Detta hade varit förståeligt bland personer som arbetar i byggbranschen eller som har tidigare erfarenhet av att söka bygglov. Enkätens resultat visar dock att även privatpersoner utan någon tidigare erfarenhet av att söka bygglov anser sig vara insatta i lagstiftningen, åtminstone till viss del. Orsaken till att även oerfarna personer anser sig insatta i lagstiftningen är svår att svara på, men en förklaring till att respondenterna i denna enkätundersökning svarat så är att de som planerat att söka bygglov helt enkelt har läst på innan de skickat in sin ansökan. Sannolikheten att den sökande går direkt till plan- och bygglagen är dock ganska liten. 82 % av respondenterna uppgav att de någon gång under processen vänt sig till kommunens webbplats för information. Informationen på webbplatsen är givetvis till för att underlätta för den sökande men den kan också omöjligt ge ett

fullständigt svar på varje tänkbart scenario, framförallt inom de områden där lagstiftningen ger utrymme för tolkning.

Det skulle kunna förklara missnöjet bland de respondenter som sökte bygglov för någon form av ändring. Likt exemplet i tidigare stycke så kan en sökande som läst sig till och är inställd på att en åtgärd inte kräver bygglov känna sig missnöjd över den tid och kostnad som en ansökan innebär, oavsett om handläggningstid och avgift är i linje med lagstiftningen. Enbart det faktum att det är en bedömning som gjort åtgärden bygglovspliktig kan ligga till grund för ett missnöje gentemot kommunens bygglovsprocess och en syn på att kommunen är

byråkratisk eller tolkar lagstiftningen för hårt.

Ett liknande scenario skulle kunna kopplas mellan de som upplever sig vara insatta i lagstiftningen och samtidigt anser att de utformningskrav och tekniska egenskapskrav som

ställs är för höga. Flera av svaren på frågan var kopplade till att kraven borde vara olika beroende på ärendets komplexitet. Det skulle kunna bero på att den som anser sig vara insatt i lagstiftningen sannolikt oftare gör bedömningen att den har kunskapen som krävs för att utföra eller anlita någon som utför åtgärden på ett korrekt sätt. Att samma dokumentation därför ska krävas till exempelvis en liten tillbyggnad som till en helt ny byggnad skulle därför kunna upplevas som orimligt. Att kritiken skapar missnöje för bygglovsprocessen och inte lagstiftningen i sig beror troligen på att det är kommunen som har myndighetsrollen och i uppgift att tolka lagstiftningen. Den sökande som anser sig ha de tekniska kunskaperna skulle därför kunna tycka att kommunen borde kunna göra en annan tolkning.

Att olika kommuner eller handläggare tolkar lagstiftningen på olika sätt upplevs också om en brist i processen av många sökande. I många fall har lagstiftaren lämnat utrymme för

tolkning och bedömning i det enskilda fallet, just i syfte att bedömningen ska kunna anpassas utifrån förutsättningarna. Oundvikligen kommer detta att leda till en viss variation i

bedömning, exempelvis beroende på i vilken kommun tolkningen görs eller vilken erfarenhet handläggaren har.

6.2

Metodval

I detta kapitel diskuteras två av de metoder som använts i studien. För- och nackdelar med metoderna samt sättet som de använts på presenteras.

6.2.1

Enkätundersökning

Enkätundersökningen gav bättre respons än vad som hoppats på. En svarsfrekvens på 47 % med en stor bredd bland de som deltog gav en bra grund för att kunna presentera resultatet, göra analyser och dra slutsatser.

Under arbetet med att sammanställa och analysera de inkomna svarsresultaten så dök det dock upp vissa brister i utformningen av frågor och svarsalternativ som skulle kunnat undvikas. Ett exempel är enkätfrågan som gällde hur lång handläggningstiden var i det aktuella ärendet. Det sista svarsalternativet var ”10 veckor eller mer”. Problemet som visade sig med den formuleringen är att plan- och bygglagen säger att beslut ska meddelas inom 10 veckor. I det svarsalternativet hamnade därför både ärenden där kommunen meddelat beslut inom ramen för plan- och bygglagens bestämmelse och där handläggningstiden överskridits. Det blir därför svårt att analysera huruvida exempelvis en överskriden handläggningstid kan kopplas till en i övrigt missnöjd sökande.

Det visade sig också att de fem standardsvarsalternativen hade kunnat formuleras om för att lättare kunna analysera och dra slutsatser kring varje enskilt svarsalternativ. Till exempel så upplevdes svarsalternativen stämmer inte och stämmer inte alls som alldeles för lika för att kunna tolka deras innebörd var för sig. Därför presenteras de ofta tillsammans i arbetet för att representera samtliga som inte höll med om ett påstående.

6.2.2

Intervju

Tack vare att intervjun genomfördes så långt in i arbetet så kunde nya frågeställningar adderas vartefter uppsatsen tog form. Det blev naturligt vart i arbetet som resultatet från intervjun skulle kunna användas och intervjun blev mer av ett öppet samtal än en intervju med stängda frågor.

Däremot hade nya intressanta vinklar på arbetet kunnat uppkomma om intervjun hade genomförts i ett tidigare skede och utformningen av enkätfrågorna hade kunnat se annorlunda ut.