Statistiska jämförelser och samband

I denna del av arbetet redovisas och diskuteras de statistiska samband som kan dras utifrån de svar som lämnats i enkätundersökningen. Övergripande jämförelser görs mellan de olika svarsgrupperna och olika ärendetyper.

5.2.1

Ansökan och handlingar

Att ta reda på om en åtgärd kräver bygglov eller inte kan i vissa fall vara svårt, framförallt om den sökande inte har sökt bygglov tidigare eller anser sig vara bekant med lagstiftningen. Av de som besvarade enkäten så upplevde endast 13,3 % att det var svårt att veta om åtgärden krävde bygglov från början. I figur 13 kan utläsas att majoriteten (50 %) av de som upplevde denna svårighet sökte för ändring av en befintlig byggnad. I figur 14 visas att 50 % av de som upplevde det som svårt att veta om åtgärden krävde bygglov också upplevde att de

utformningskrav och tekniska egenskapskrav som ställdes på åtgärden var helt eller delvis orimliga. Resterande 50 % uppgav att det varken tyckte de var rimliga eller orimliga. Ingen av de svarande uppgav att kraven var rimliga.

5.2.2

Fullständig ansökan

Om en ansökan från början är fullständig så kan upplevelsen av bygglovsprocessen vara mer positiv och upplevas som lättare än om den sökande behövt komplettera sin ansökan i efterhand.

Av de som deltog i enkätundersökningen uppgav 26,7 % att deras ansökan var komplett direkt. Av dessa ansåg sig 83,3 % vara väl eller delvis väl insatta i plan- och bygglagen och lagstiftningen kring bygglov. Det var även 58,3 % som hade tidigare erfarenhet av att söka bygglov i Enköpings kommun.

Av de 73,3 % uppgav att det behövde komplettera sin ansökan för att få den godkänd så uppgav 72,7 % att de anser sig vara väl eller delvis väl insatt i plan- och bygglagen och lagstiftningen kring bygglov. 51,5 % hade sökt bygglov i Enköpings kommun tidigare.

Figur 13. Ärendetyp bland de som upplevde svårigheter att veta om åtgärden

krävde bygglov.

Figur 14. Rimlighet i utformningskrav och tekniska egenskapskrav bland de som upplevde

svårigheter att veta om åtgärden krävde bygglov.

Det kan alltså inte utläsas någon större skillnad mellan upplevd kunskapsnivå, tidigare faktisk erfarenhet och huruvida den sökande inlämnat en fullständig ansökan. Däremot ses intressanta skillnader mellan upplevd rimlighet i handläggningstiden och avgiften i

förhållande till om den sökande behövde komplettera sin ansökan för att få den godkänd eller inte.

I figur 15 och figur 16 kan utläsas mycket små skillnader mellan de som upplevde avgiften som orimlig. 41,7 % av de med fullständig ansökan och 43,8 % av de som behövde

komplettera uppger att avgiften inte var rimlig.

Däremot upplever en större andel av de med en fullständig ansökan att avgiften varit helt eller delvis rimlig. 41,7 % av de med en fullständig ansökan var positivt inställda till avgiften medan endast 28,2 % av de som behövde komplettera upplevde samma sak.

Desto större skillnader går att utläsa när det kommer till upplevelsen av handläggningstiden mellan de olika grupperna.

I figur 17 och figur 18 kan utläsas att hela 75 % av de med en fullständig ansökan upplevde handläggningstiden som helt eller delvis rimlig till skillnad från de som behövde komplettera sin ansökan där 43,8 % uppgav samma sak.

Av de med en fullständig ansökan upplevde endast 16,7 % att handläggningstiden var orimlig medan andelen var 31,3 % för de som behövde komplettera.

Figur 15. Avgiftens rimlighet i ärenden

med en fullständig ansökan. Figur 16. Avgiftens rimlighet i ärenden där ansökan behövde kompletteras.

Figur 17. Handläggningstidens rimlighet i

Sammantaget kan det konstateras att en negativare inställning till både handläggningstid och bygglovsavgift finns bland de som behövde komma in med kompletterande handlingar.

5.2.3

Handläggningstiden

Att en sökande upplever handläggningstiden som rimlig eller orimlig kan dels ha att göra med om den sökande har tidigare erfarenheter av att söka bygglov, men den kan också ha att göra med vilken typ av åtgärd som bygglov söks för. En person som inte söker bygglov för första gången kan jämföra en tidigare positiv eller negativ upplevelse med den nuvarande. Den faktiska handläggningstiden behöver därför inte ha en koppling till den sökandes upplevelse.

I figur 19 och figur 20 kan utläsas en skillnad av den upplevda rimligheten mellan de med och utan tidigare erfarenhet av att söka bygglov i Enköpings kommun. Bland de som upplevt handläggningstiden som helt eller delvis rimlig så är skillnaden marginell (52 % för de med tidigare erfarenhet och 50 % för de utan tidigare erfarenhet). Däremot är missnöjet större bland de som har tidigare erfarenhet av att söka bygglov i kommunen. Hela 40 % av de med tidigare erfarenhet av bygglovsprocessen i Enköpings kommun upplever handläggningstiden som orimlig. Av de som är obekanta med processen i kommunen är det endast 15 % som upplever handläggningstiden som orimlig.

Figur 19. Handläggningstidens rimlighet bland de som har sökt bygglov i

Enköpings kommun tidigare.

Figur 20. Handläggningstidens rimlighet de som inte har sökt bygglov i Enköpings kommun

En- och tvåbostadshus samt fritidshus var överrepresenterade bland de som upplevde en orimlig handläggningstid. 61,5 % av de missnöjda sökte för dessa byggnadstyper medan 47,8 % av de som upplevt en rimlig handläggningstid sökte för samma byggnadstyper.

83,3 % av ansökningarna för en- och tvåbostadshus samt fritidshus har sökts av

privatpersoner. Av dessa uppger 50 % att de sökt bygglov i Enköpings kommun tidigare och 12,5 % att de sökt bygglov i en annan kommun tidigare. Ändå anser sig 79,2 % vara väl eller delvis väl insatta i plan- och bygglagen och lagstiftningen kring bygglov.

Den kategorin som inte alls finns representerade bland de som upplevt en orimlig handläggningstid är industri. Åtgärder på denna typ av byggnader har i

enkätundersökningen endast sökts av företagare eller branschperson/exploatör, men omfattat både nybyggnad, tillbyggnad och ändring. 75 % av de som sökt ansåg sig vara helt eller delvis väl insatt i plan- och bygglagen samt lagstiftningen kring bygglov, men 50 % angav att de sökt bygglov i Enköpings kommun tidigare och endast 25 % hade erfarenhet av att söka bygglov i en annan kommun.