FÖRBÄTTRINGSARBETE

De aspekter som respondenterna ansåg bäst definierar en förbättring var över lag väldigt lika sett företagen emellan men även avdelningschefer och operatörer emellan, se Tabell 5. De aspekter som genomgående togs upp från både avdelningschefer och operatörer var att förbättringar syftar till att skapa ett bättre läge än innan men att dem även kan skapa en bättre arbetsmiljö samt kan spara pengar.

Verktyg Personer Möten Databas Avdelningschef Förbättringsgrupp Operatör/ Teamledare

42 Dock fanns det vissa skillnader mellan avdelningschefer och operatörer. En aspekt som enbart belystes av avdelningscheferna var mer övergripande synsätt såsom att se förbättringar på, utöver en operativ nivå, även en taktisk och strategiskt nivå. Andra aspekter som endast uppgavs av avdelningschefer var att en förbättring minimerar fel samt att en förbättring kan uppkomma dels genom att en avvikelse har uppstått men även genom att någon fått en idé på en förbättring av något som dock redan fungerar. Även då avdelningscheferna tillsammans uppgav en aspekt mer än operatörerna så var det ändå två aspekter från operatörerna som inte hade uppgivits av avdelningscheferna. En av dessa var aspekten att syftet med förbättring oavsett om det är att förbättra arbetsmiljön eller att spara pengar så kan vikten av dem vara lika stora för företaget. Den andra aspekten var att det ofta är de små förbättringarna som leder till större övergripande förbättringar.

En utmärkande aspekt för operatörerna, som fyra av fem operatörer belyste, var att en förbättring syftar till att förbättra arbetsmiljön. Dock nämndes denna aspekt bara av två avdelningschefer. Avdelningscheferna å andra sidan definierar en förbättring mer i dess enkelhet att den förbättrar ett tidigare läge eller tillstånd. Tre av fem avdelningschefer definierade en förbättring på detta sätt medan enbart en operatör.

Tabell 5 - Respondenternas definition på förbättring

Avdelningschef Företag Operatör Företag

Åtgärder för bättre arbetsmiljö A, E Åtgärder för bättre arbetsmiljö A, C, D, E Åtgärder som spara pengar A Åtgärder som spar pengar A

Åtgärder som leder till bättre läge B, C, D Åtgärd som leder till bättre läge B Operativa, taktiska och projekt C Små förbättringar ger större

förbättringar

B Åtgärder som minimerar fel A

Kan vara pga. ett problem eller en idé

B

För att förstå svaren kring om det finns ett enhetligt tänk inom företagen behövdes en uppdelning göras mellan ett enhetligt tankesätt och om det finns ett enhetligt arbetssätt i förbättringsarbetet. Detta då det uppkom två aspekter av frågan under intervjuerna som åsikterna var olika kring. I Tabell 6 illustreras uppdelningen och hur respondenterna har besvarat dem.

Det ena var arbetssättet företagen använder i förbättringsarbetet i form av tillvägagång och tillämpningar av diverse verktyg. Förbättringstänk tolkades mer att alla arbetar mot samma mål i organisationen och använder arbetssättet utifrån samma syften. I stort sett alla respondenter, avdelningschefer som operatörer, ansåg att det fanns ett enhetligt förbättringsarbetssätt inom deras organisation. Endast avdelningschefen i företag B ansåg att det skiljer sig mellan avdelningarna hur man arbetar med förbättringar.

43 När det kommer till ett enhetligt tänk i förbättringsarbetet var svaret i stort sett motsatsen till svaren angående arbetssättet. Ingen operatör ansåg att det fanns ett enhetligt tänk kring förbättringsarbetet, ur den aspekten att det alltid skiljer sig i engagemang mellan medarbetare inom ett företag. Enligt avdelningscheferna skiljer sig det mer i tänk mellan de olika företagen. Tre stycken företag ansåg att det inte fanns ett enhetligt tänk inom deras respektive organisation. Men avdelningscheferna i företag D och E var de enda som ansåg att det både fanns ett enhetligt arbetssätt och tänk i förbättringsarbetet. Avdelningschefen i företag B var en annan avdelningschef som stack ut från mängden då den var den enda respondenten som ansåg att det varken fanns ett enhetligt arbetssätt eller tänk i förbättringsarbetet.

Normalfallet verkar vara att det oftare finns ett enhetligt arbetssätt inom företagen men att förbättringstänket oftast skiljer. Vad som dock var intressant var att det även förekom fall där avdelningschefen och operatören inom samma företag ändå gav olika svar på de två frågeaspekterna. Inom företag B ansåg avdelningschefen att arbetssättet inte var enhetligt i hela organisationen vilket dock var operatörens uppfattning. Inom företag D och E ansåg avdelningscheferna att det finns ett enhetligt arbetssätt vilket operatörerna överensstämmer med. Dock anser avdelningscheferna även att det finns ett enhetligt tänk i förbättringsarbetet vilket operatörerna inte håller med om.

Tabell 6 - Respondenternas syn på enhetligt arbetssätt och tänk inom företaget

Avdelningschef Företag Operatör Företag

Enhetligt arbetssätt Ja A, C, D, E Ja A, B, C, D, E Nej B Nej Enhetligt tänk Ja D, E Ja Nej A, B, C Nej A, B, C, D, E

Vilka verktyg som företagen tillämpade i förbättringsarbetet skiljde sig över lag mellan företagen, men fyra av fem företag tillämpade någon from av databas där de operativa förbättringarna dokumenterades. Detta enligt både avdelningscheferna och operatörerna. Endast företag E använde inte någon databas. Utfallet av frågan vad databasen användes till var anmärkningsvärt då de fyra företagen som använde sig av en databas beskrev väldigt olika syften med den. Företag A och C använde sin databas i uppföljningssyfte under genomförandet av förbättringarna. Företag C använde den även som länk och kommunikationsverktyg mellan berörda delar i varje specifik förbättringsprocess. Företag B använde databasen till att få fram statistik på antal genomförda förbättringar samt vid framröstning och uppmärksammande av de bästa förbättringsförslagen under en viss period. Även företag A använde databasen i syfte att uppmärksamma de bästa förbättringsförslagen men vilket dock inte nämndes av båda respondenterna inom företaget. Företag D använde dokumentationen av förbättringar i databasen i syfte att underlätta processen om eventuellt samma förbättring skulle uppstå igen.

44 Utöver databasen så var det vanligaste förbättringsverktyget som tillämpades inom företagen 5S, vilket användes av företag A, B och C enligt avdelningscheferna. Dock nämndes 5S som ett tillämpat verktyg enbart av operatörerna inom företag A och B. I och med detta uppkommer en anmärkningsvärd punkt i utfallet av frågan kring förbättringsverktyg. Ingen av operatörerna i företag C eller D kände till att något verktyg tillämpas i deras förbättringsarbete, men avdelningscheferna i samma företag nämnde minst ett. Avdelningscheferna inom företag B, D och E nämnde att de använde sig av någon form av förbättringsverktyget PDCA, medan bara operatören inom företag E nämnde samma verktyg. Utöver PDCA nämnde avdelningschefen inom företag D även ”5 varför” som ett verktyg som tillämpas och avdelningschefen inom företag E nämnde att man i sitt förbättringsarbete tillämpar några metoder som ingår i 7QC- verktygen.