UTVÄRDERING INOM FÖRBÄTTRINGSARBETET

Efter att ha redogjort hur företagen arbetar med operativa förbättringar var nästa steg att reda ut vilken roll utvärdering spelar in i förbättringsarbetet. Den första anmärkningsvärda punkten när det kommer till utvärderingens roll i företagens förbättringsverktyg var att avdelningschefernas svar skiljer sig mycket från operatörernas. Endast i två av tre företag, A och E, hade båda respondenterna i respektive företag svarat enhälligt. Avdelningschefen i företag A och C svarade att utvärdering av en förbättring ska vara den avslutande delen i förbättringsdatabasen innan förbättringspunkten stängs. Detta instämmer som sagt operatören i företag A med men operatören i företag C, som tidigare delgivit sitt ovetande om vilka verktyg företaget tillämpade, hade inte heller vetskap om utvärdering var något som tillämpades i förbättringsarbetet.

48 Företag B, D och E, som alla tillämpade ett verktyg motsvarande någon form av PDCA förklarade att utvärdering är den sista delen som genomgås vid tillämpande av denna typ av verktyg. Trots detta ansåg varken operatören i företag B och D att utvärdering var något som ingick i förbättringsverktygen som tillämpades inom respektive företag. Vad som bör anmärkas var att även fast utvärdering var en viktig slutdel i sina PDCA-verktyg enligt de avdelningschefer som uppger tillämpande av ett sådant verktyg även uppger att denna del inte genomfördes i det praktiska förbättringsarbetet.

I ett av företagen uppkom det att delarna av 5S inte heller tillämpandes fullständigt. De delar som oftast prioriterades bort var de två sista delarna av 5S, standardisering och disciplin (Ho, 1999) som handlade om uppföljning om de nya rutinerna och fortsatta förbättringar av dem. Utöver frågan kring huruvida delaktig metoden utvärdering var i företagens förbättringsarbete ställdes en mer personlig fråga; ”Hur viktigt tycker du det är att utvärdera utfallet av en förbättring?”. På denna fråga svarade alla respondenter att det var mycket viktigt. Anledningarna till varför respondenterna ansåg det vara viktigt redogörs i Tabell 10.

Tabell 10 - Respondenternas svar kring vikten av utvärdering

Avdelningschef Företag Operatör Företag

Mycket A, B, C, D, E Mycket A, B, C, D, E

Lite Lite

Inte alls Inte alls

Varför?

Säkerställa att det blev en

förbättring A, B, C, D, E

Säkerställa att det blev en

förbättring A. B, C, D, E Inte bekosta resurser i onödan A, C Inte bekosta resurser i onödan

Utveckla den ytterligare C Utveckla den ytterligare Dra lärdom till framtida

förbättringar B

Dra lärdom till framtida

förbättringar A, E Motivera medarbetarna A Motivera medarbetarna E

Den främsta anledningen till att utvärdera som delgavs av samtliga respondenter var att säkerställa att en förbättringsåtgärd verkligen resulterat i en förbättring. Kring anledningarna därefter skiljde sig svaren från avdelningscheferna mot svaren från operatörerna en del. En annan aspekt som berodde på att frågan i sig var personlig var att svaren från respondenterna i samma företag även skiljde sig utöver de som enbart nämnt den första punkten i tabellen som anledning. Avdelningschefen inom företag A och C nämnde även att det finns en risk att man bekostar resurser i onödan om man inte utvärderar förbättringsåtgärder. Avdelningschefen inom företag C ser, utöver säkerställandet av en förbättring, även en möjlig potential att en förbättring kan utvecklas ytterligare vid utvärdering av dess resultat. Operatörerna inom företag A och E samt avdelningschefen inom företag B såg även en anledning att utvärdera förbättringsåtgärder i syfte att dra lärdomar inför framtida förbättringar.

49 Den sista anledningen som nämndes kring att utvärdera förbättringsåtgärder var att kunna ge återkoppling som kan motivera operatörerna i förbättringsarbetet. Denna anledning angavs av avdelningschefen inom företag A samt operatören inom företag E.

Trots att alla respondenter utom operatörerna i företag B och D delgav att utvärdering var ett moment som igår i de förbättringsverktyg som användes så var svaret på frågan i vilken utsträckning utvärderingar verkligen genomförs anmärkningsvärd då alla respondenter enhälligt delgav att ingen utvärdering genomförs i förbättringsarbetet rent operativt.

50

7 TILLFÖRLITLIGHET OCH VALIDITET

Att uppnå hög validitet och pålitlighet i en kvalitativ studie är viktigt eftersom alla respondenter som har blivit intervjuade alltid tar med sina egna erfarenheter och sina åsikter i undersökningen. I analysdelen är det även oundvikligt att få med egna tolkningar av resultatet. Flera faktorer kring validering uppkom i och med att studien skedde i intervjuform. Respondenterna kunde känna sig hämmade att berätta deras nulägessituation på företaget fast intervjun var konfidentiell. Detta kunde framförallt gälla känsliga punkter där de belyste svagheter i sitt företagen. Ett påpekande var också att respondenten i vissa fall uttryckte en sak men sedan visade sig att den argumenterade åt motsatt håll, vilket gjorde det svårare att analysera. En annan faktor var att frågeformuleringarna som ställdes till respondenterna var olika från varje intervjutillfälle. Detta var för att passa samspråket i intervjuerna. Misstolkningar kring frågorna uppstod men efter förklaringar vad som menades kunde intervjuerna fortsätta. Respondenternas känslor kan ha påverkat de uttalanden som gavs, där vissa var obekväma, nervösa och blyga.

Redan i företagskontakten var författarna öppna med vilket syfte intervjun hade, även i introduktionen för varje enskild intervju. Detta var för att skapa ett förtroende hos varje enskild respondent. För varje intervjutillfälle som gick ökade kunskapen och erfarenheten hos forskarna vilket kan ha påverkat intervjutekniken. Tiden var bra planerad vid varje intervjutillfälle där ingen stress uppstod i frågorna. Endast ett utav fallen hade respondenten en tid att passa, vilket dock inte verkade ha påverka dennes svar, utan gav tydligare och mer sammanfattade svar enligt författarna. Samtliga intervjuer utfördes i konferensrum av varierande storlek. Det pågick vissa störningsmoment utanför rummen i form utav röster och personer som gick förbi som kan ha stört respondenten.

All rådata från intervjuerna är bifogad i Bilaga 1. Detta är för att möjliggöra kritik mot analysen som kan undersökas av läsaren direkt.

På grund utav tidsaspekten gjordes ingen pilotstudie för att förkontrollera att inga tvetydigheter kunde uppstå i de ställda frågorna som visades i Tabell 4.

Intervjustudien har skett med en avdelningschef samt en operatör/gruppledare på varje enskilt företag, dock är dessa personer endast en liten del utav företagsverksamheten intervjustudien berör och delger åsikter ifrån. Utöver det så fanns det även ovidkommande faktorer som skiljde sig avdelningschefer sinsemellan och operatörer/gruppledare sinsemellan såsom personligheter, erfarenheter, och speciella ansvarsroller vilket gjorde att jämförelsen mellan svaren inte blev fullt ut valida även fast svaren kom från personer med motsvarande yrkespositioner i respektive företag. En positiv aspekt av detta var att åsikter från flera olika typer av avdelningschefer och operatörer/gruppledare dock erhölls och ingenting har tytt på att en felaktig bild har förmedlats trots de generaliseringar som gjorts utifrån intervjuerna.

51

8 SLUTSATS

En återkoppling till uppsatsens syfte ger att de slutsatser som uppsatsen ska mynna ut i ska baseras på litteraturstudien samt analysen av all empirisk data som insamlats genom intervjuerna med företagen och därefter besvara följande två forskningsfrågor:

1. Hur arbetar väletablerade företag i Sverige med utvärdering av operativa förbättringar?

2. Vad har utvärdering av operativa förbättringar för värdeskapande effekt på väletablerade företag i Sverige?

Analysen indikerade på att besvarandet av uppsatsens frågeställningar inte skulle bli i den omfattning som det fanns förhoppning om inledningsvis. Detta för att det sammanfattningsvis visat sig att de företag som har undersökts inte har tillämpat utvärdering i den utsträckning det fanns förhoppning om.