BMW har valt att bygga en ”vanlig” förbränningsmotor som drivs på vätgas. Fördelen är att motortekniken är välkänd, man kan dra nytta av all den kunskap som byggts upp. Nackdelen är att kväveoxiderna fortfarande bildas om man inte kör på ren syrgas.
Hybriddrift
I och med den kraftfulla lanseringen av Toyota Prius har hybridbilen fått ett enormt genomslag i allt från ICA-kuriren till Wired. Hybrid-bilar finns med flera olika tekniska lösningar, men principen är att en elmotor och en bensin- eller dieselmotor samarbetar för att på bästa sätt spara på bränslet. Man kan se hybridbilar som elbilar med in-byggt elverk.
Hybridbilar är framför allt lämpliga i stadsmiljöer med många start och stopp, eftersom bromsenergin tas tillvara och kan användas vid nästa start. Tekniken kan med fördel användas både i personbilar, bussar och lastbilar i stadstrafik.
Figur 13. Exempel på hur hybridbilar och annan miljöteknik kommit i mediernas fokus under 2005.
Elbilar med batterier
För tio år sedan var elbilar ett av de viktigaste alternativen inför framtiden. Flera projekt genomfördes, bland annat med KFB som finansiär. Idag verkar inga bedömare ge elbilarna någon större fram-tid. Dyra batterier, långa laddningstider och dåliga prestanda har förpassat dem till marginalen. (Källa: KFB-Raport 2000:46 och 2000:26)
Under våren 2005 har dock bilden vänt igen. Toshiba har meddelat att de har utvecklat ett batteri som laddas till 80% på bara någon mi-nut. Flera av de intervjuade har påpekat att om denna teknik kan göras kommersiell så kan det föra in elbilen i hetluften igen.
Figur 14. Exempel på hur en framtida elbil skulle kunna se ut, i detta fall Volvos elsportbil 3CC. Källa: Volvo Car.
En intressant utveckling skulle kunna vara att hybridbilar förses med allt kraftfullare batteripaket, att man ladda dessa så ofta man kom-mer åt, och att förbränningsmotorn får en mindre och mindre roll i takt med att batterierna blir bättre och billigare. En slags batteri-hybrid-hybrid med andra ord.
Bränsleceller med vätgas och andra bränslen
GM, Toyota och flera andra av de största biltillverkarna driver hel-hjärtat utvecklingen av bränsleceller till bilar. GM har till exempel lovat att ha en konkurrenskraftig bil driven av bränsleceller på mark-naden redan år 2010. Toyota har lovat komma med sin
bränslecellsbil senast år 2030.
Om man ser till de summor som läggs ner på dessa utvecklings-projekt så blir man imponerad. Bilindustrin verkar vara övertygad om att detta är en överlevnadsfråga på sikt.
Bränsleceller kan ses som batterier som ständigt laddas upp på ke-misk väg. Så länge nytt bränsle tillförs producerar bränslecellen el. Detta gör att man slipper batteribilens problem med aktionsradie och laddningstid.
Huvudalternativet är att ”ladda” bränslecellerna med vätgas. Då slipper man ta hand om koldioxid som bildas om kolväten används som bränsle. Tekniken är känd sedan länge men det har visat sig svårt att hitta tekniska lösningar som är så robusta och billiga att de kan få ett bredare genomslag. Dock finns idag (våren 2005) tre
bränslecellsbussar i drift i Stockholm och personbilar körs i försök på flera håll.
Det är inte givet att bränslecellen skall köras på vätgas, den skulle kunna konstrueras för att gå på t.ex. etanol. I detta fallet skulle man fortfarande ha mycket rena avgaser, dock innehållande koldioxid (vilket dock kan kompenseras av att man använder biokolväten). Energimässigt är bränslecellen i sig själv effektiv, men med dagens former för vätgasproduktion blir hela processen från primärenergi (sol, naturgas, kol, biobränslen) till el inte fullt så effektiv.
Jämförelse mellan alternativen
I rapporten ”Hybridfordon. Ett alternativ för den svenska bilpar-ken”, KFB-Rapport 2000:24 av Karl-Erik Egebäck och Sören Bucksch, jämförs ett antal olika alternativ till dagens bensin- och dieselmotorer med avseende på bränsleförbrukning:
Figur 15. Jämförelse av bränsleförbrukning för ett antal olika drivsystem. Källa: KFB-Rapport 2000:24.
Av diagrammet framgår att flera olika alternativ ger en förbrukning motsvarande 3-4 liter per 100 km, det vill säga drygt en halvering av dagens bränsleåtgång. Ökade kostnader för drivmedel kan sålunda vara en faktor som driver på utvecklingen mot minskad
drivmedelsförbrukning.
En annan sidan av saken är kostnaden för att bygga en bil med ett alternativt drivsystem, och därmed sannolikt inköpskostnaden. I samma rapport från KFB citeras en jämförelse som Mercedes gjort mellan några olika alternativ:
Figur 16. Jämförelse av tillverkningskostnaden för några olika drivsystem. Källa: KFB-Rapport 2000:24.
Även om jämförelsen har några år på nacken är förmodligen prin-cipskillnaden av samma storleksordning. Elbil är det dyraste alterna-tivet och miljöanpassad konventionell motor det jämförelsevis billi-gaste alternativet. Man bör dock notera att kostnaden bygger relativt små serier i storleksordningen 10 000 enheter per år.
Azar med flera har gjort en likartad analys och då också tagit med kostnad för infrastruktur och bränsle. Även i detta fall är bensin det billigaste alternativet.
Figur 17. Jämförelse av livscykelkostnaden för ett antal olika drivsystem. FC betyder Fuel cell, NG, naturgas, H2, vätgas, IC internal combustion, intern förbränning, MeOH metanol. Källa: KFB-Rapport 2000:35.
Rening
Rening i bilen – katalysator, partikelfälla
Samtliga intervjuade som uttalade sig om den framtida reningen av avgaser från motorer i bilar, lastbilar och bussar var övertygade att vi till år 2050 kommer att ha mycket små utsläpp av allt utom koldio-xid. Utvecklingen har varit mycket positiv under senaste åren och det finns fortfarande möjligheter att komma längre.
Rening utanför bilen
Även om det inte är fokus för denna genomgång finns möjligheten att rena luften t.ex. i och kring större trafikleder och tunnlar. Detta är ofta mindre ekonomiskt eftersom utsläppen är mer utspädda men kan eventuellt bli möjligt i vissa fall.
En möjlighet skulle kunna vara att odla fram en trädsort som är bra på att ta upp utsläpp av olika slag och plantera denna utefter alla större vägar, ungefär som Platanerna i Sydeuropa.
En annan möjlighet är att rena luften som sugs ur större biltunnlar.