Vårt mål med denna studie var att problematisera de budskap gällande genus som media sänder ut i samhället. Därför ansåg vi att ett kritiskt diskursivt angreppssätt lämpade sig bäst.
Att göra en diskursanalys hade både sina fördelar och nackdelar. För oss passade den bra då den utgår ifrån Foucaults teorier, som utgjorde vår referensram. I sin bok
Diskursanalys som teori och metod (2000) pekar författarna ut vissa nackdelar med den kritiska diskursanalysen. Winther Jørgensen och Phillips menar att då ett kritiskt
förhållningssätt förutsätter att det finns en kritisk ståndpunkt kan analytikern aldrig förhålla sig helt opartisk i sin forskning. Vi gick inte in som två tomma blad i denna studie, utan vi utgick ifrån våra förutfattade meningar att kvinnor särbehandlas och missgynnas i det rådande samhället, och därmed även i media.
5.7 Analysmodell
För att förtydliga vårt metodval har vi i detta avsnitt valt att konkretisera vårt tillvägagångsätt. Genom att kombinera den kvantitativa innehållsanalysen med den kvalitativa diskursanalysen hoppades vi på att kunna uppnå en hög validitet. (Lindgren, 2011: 278) Med den kritiska diskursanalysen kunde vi studera våra analysenheter på ett djupare plan. (Winther Jørgensen; Phillips, 2000) Den kvantitativa innehållsanalysen utgjorde alltså vår grundstomme som ledde oss in till det kvalitativa fältet. Genom att ha analyserat samtliga artiklar med hjälp av vår kodnyckel (se bilaga 2) la grunden till vår
studie, varigenom vi lyckades urskilja olika teman som vi valde att gå in djupare på genom den kritiska diskursanalysen. (Lindgren, 2011)
Teman vi uppmärksammade är exempelvis att män talar om sig själva på ett mer
negativt sätt än kvinnor, samtidigt som kvinnor talar om sin ekonomi på ett mer negativt sätt än män. Vi uppmärksammade även att kvinnor förekommer i hög grad som
politiker samtidigt som män ofta förekommer i en roll som idrottare.
I resultatkapitlet kommer vi att kommentera och diskutera texternas olika diskurser. Det kommer även att förekomma komparativa inslag i vår studie där vi jämför Filter och Fokus ur ett genusperspektiv. (Hirdman, 2007)
5.8 Metodkritik
Från början hade vi tänkt att endast genomföra en kvantitativ studie. Men vi förstod snabbt att diskursanalysen var ett måste, då det är den kritiska diskursanalysen som bär vår studie och den kvantitativa innehållsanalysen endast utgör grundstommen.
Vi gjorde inte något kvoturval vad det gällde könsfördelningen, det vill säga vi valde inte ut lika många män som kvinnor. (Bryman, 2011; 197) Att vi valde att inte göra ett kvoturval berodde på att vi ville se hur ofta de intervjuade kvinnor respektive män och om något kön var överrepresenterat i något av avsnitten. Genom vårt urval av
tidningarna utföll det på så sätt att vi endast fick med män bland de längre porträtten i tidskriften Filter. Detta kan vara till vår nackdel eftersom vi inte fick läsa något längre porträtt om en kvinna. Men genom vårt urval blev detta resultatet, som således tyder på att de oftare väljer att porträttera män (vilket vi även såg då vi granskade resten av tidskrifterna från 2012).
Vi är medvetna om problematiken kring den ojämna fördelningen av antalet Porträtt jämfört med Minnesord, då urvalet resulterade i 3 Porträtt och 18 Minnesord. Vi kunde inte välja lika många av de respektive segmenten då 18 stycken Porträtt resulterar i upp emot 200 sidor, jämfört med Minnesords 18 sidor. Med det nuvarande urvalet har vi sammanlagt läst ungefär lika många sidor av respektive segment, men spridningen i Minnesordens innehåll är större (på grund av fler intervjupersoner) och fördjupningen i
Porträtt är mycket grundligare (tack vare det stora utrymmet). Detta gör alltså att det blir svårare att jämföra segmenten, än vad det är att jämföra segmenten Samtal och Lunch med Fokus. Men vi väljer att förbise denna problematik då segmentens innehåll är mycket passande för vår studie i och med att de är rena personporträtt, vilka återkommer i varje nummer. Dock gör problematiken att vi, i jämförelsen av
tidskrifterna, väljer att koncentrera oss främst på att jämföra Samtal och Lunch med Fokus. Därmed får Porträtt och Minnesord i huvudsak agera representanter för tidskrifternas porträtteringar i sin helhet.
Olika variabler rymde olika problem. Efter att vi hade genomfört vår analys valde vi att ta bort de variabler som i slutändan inte hade någon betydelse för vår studie, såsom yrkesroll och sidlängd.
Ytterligare problematiska variabler var till exempel Variabel 10 (se Bilaga 1) som innefattade vilka personbeskrivningar som förekom i texten. För denna variabel angav vi variabelvärdet vid varje förekommande beskrivning, det vill säga om någon beskrevs som snäll 10 gånger noterade vi det 10 gånger. Detta gjorde vi även för Variabel 7 och Variabel 11, då även uppmärksammande av yrkesfält och användande av substantiv kunde förekomma flera gånger. Vi noterade detta för att se om kvinnor och män beskrevs olika, om olika substantiv användes och om det talades mer om mäns eller kvinnors yrkesfält. Detta genererade en högre frekvens i svaren eftersom vi angav variabelvärdet fler gånger än antalet intervjuade personer.
Då vissa intervjupersoner var verksamma inom fler än ett yrkesfält, exempelvis inom både sport och politik, fick vi även ange 2 variabelvärden för Variabel 7. Detta gällde också för Variabel 11 (substantiv) då vi exempelvis fick notera 2 variabelvärden för samma ord, såsom sångfågel, eftersom det ordet är både abstrakt och positivt. När vi talar om procent gällande de ovan nämnda variablerna syftar vi alltså på antal gånger de nämns och inte på antalet intervjupersoner. Detta kan uppfattas som missvisande men vi anser att vi genom den utförliga metodkritiken kan undkomma missförstånd. Procenten syftar alltså på ordens frekvens (vilken totalt kan uppgå till uppemot 300 beroende på segment) och inte antalet personer. Vi väljer att hålla fast vid procenten då det skulle bli ännu mer missvisande om vi endast redovisade ordens
frekvens i antal förekomster eftersom antalet män respektive kvinnor skiljer sig åt. Detta skulle resultera i att det exempelvis finns fler beskrivningar av mäns ålder, eftersom det i vårt urval förekommer fler artiklar om män än om kvinnor. Därför lämpar sig procent bäst.
I Variabel 4 (ålder) kunde vi inte alltid utläsa intervjupersonens ålder i texten. Därför valde vi att via Internet ta reda på hens ålder. Eftersom artiklarna rör relativt kända personer var detta ingen svåråtkomlig information. Men vi inser problematiken med den variabeln om personporträtten skulle omfatta mindre kända personer.
Ytterligare kan vi rikta kritik mot vårt ursprungliga urval då vi i första början hade tänkt studera segmentet ”Fem frågor” i Fokus, eftersom det återkommer i varje nummer. Men efter att vi hade läst igenom samtliga ”Fem frågor” insåg vi att de helt saknade
personbeskrivningar och inriktade sig mer på intervjupersonens arbete. Därför tänkte vi om och valde istället ”Minnesord” i samma tidning som helt koncentrerar sig på
personen i fråga. Detta berodde på att vi inte hade gjort en tillräckligt grundlig
pilotstudie och det lämpade sig därför väl att tidningen Fokus även innehöll segmentet ”Minnesord”.
Över lag anser vi att vi hade kunnat göra en grundligare pilotstudie och därmed även insett att segmentet ”Samtal” i Filter inte innehöll så många personbeskrivningar som vi hade hoppats på. Men samtidig var de givande för vår studie eftersom vi insåg att Filter oftare valde att gestalta istället för att berätta (mer om detta i resultatkapitlet).
Sammanfattningsvis anser vi att vår studie har både en hög validitet och reliabilitet då vi i detta kapitel noggrant har beskrivit vårt tillvägagångssätt och de svårigheter vi har stött på. Vi anser att vårt resultat hänger ihop med vår frågeställning, det vill säga att vi har besvarat de frågor som förekom i vår frågemall. (Bryman, 2011; 50) Vi tror även att det är möjligt för någon annan att återskapa vår studie och komma fram till liknande
resultat gällande det kvantitativa resultatet, då reliabilitet ofta är aktuellt när man gör en kvantitativ undersökning. (ibid; 49) Dock kan det förekomma samplingsfel i vår studie på grund av urvalets ringa storlek som inte är tillräckligt för att kunna representera en hel tidnings upplaga. (ibid; 200-201)