FÖRDELNING AV FÖRBRUKADE SKÖTSELMEDEL PER NATURTYP OCH LÄN (2005), TKR

Län Barrskog Lövblandad Trivial- Ädellövskog Vattendrag Sjöar Hav Substrat-

barrskog lövskog mark

AB 8 84 5 128 2 0 199 0 C 0 594 0 150 0 0 0 0 D 124 0 26 211 4 0 1 0 E 198 65 0 70 0 0 0 0 F 4 19 29 0 0 0 0 0 G 2 696 30 0 40 0 0 0 0 H 126 534 118 351 48 0 0 0 I 329 0 0 231 0 0 0 132 K 500 300 0 200 0 0 0 0 M 599 0 102 3 848 0 0 0 2 N 491 415 9 604 0 0 0 139 O 895 286 120 114 0 162 0 0 S 77 20 19 0 0 0 0 0 T 48 40 26 78 57 0 0 0 U 0 0 0 0 55 52 0 0 W 100 330 0 0 0 23 0 0 X 0 4 0 18 0 0 0 0 Y 0 247 0 0 44 0 0 3 Z 637 0 0 0 0 0 0 0 AC 80 20 0 0 0 0 0 0 BD 0 0 0 0 0 0 0 7 Summa 6 912 2 987 453 6 043 210 238 200 282

SKÖTSEL AV SKYDDADE OMRÅDEN

Fördelning av förbrukade skötselmedel per naturtyp (2005 och 2006)

2005 2006

Naturtyp tkr Procent tkr Procent

Barrskog 6 912 9,3 6 177 6,6 Lövblandad barrskog 2 987 4,0 4 199 4,5 Triviallövskog 453 0,6 872 0,9 Ädellövskog 6 043 8,1 6 018 6,4 Vattendrag 210 0,3 1 050 1,1 Sjöar 238 0,3 232 0,2 Hav 200 0,3 93 0,1 Substratmark 282 0,4 650 0,7 Våtmark 1 157 1,6 3 583 3,8 Äng 8 291 11,1 10 437 11,2 Betesmark 44 284 59,4 53 098 56,8 Åker/vall 838 1,1 1 327 1,4 Kalfjäll 0 0,0 50 0,1 Tomtmark 162 0,2 114 0,1 Övrigt 2 483 3,3 5 516 5,9

Summa skötsel av markslag 74 539 100 92 064 100

Uppgifter för 2007 finns inte tillgängliga förrän efter 1 mars 2008, eftersom länsstyrelsernas återrapportering till Naturvårdsverket ska ske senast 1 mars 2008.

väntar vi oss att förvaltningen av skyddade områden kommer att bli effektivare och lättare går att följa upp.

Naturvårdsverket utvärderar tillsammans med länsstyrelserna förvaltningen av skyddade områden. Utvärderingarna av de tio första länen har sammanställts i två rapporter och ett seminarium har hållits. Erfarenheter och synpunkter från ut- värderingarna är viktiga underlag för Naturvårdsverket och samtliga länsstyrelser i arbetet med att förbättra förvaltningen.

SATSNINGAR PÅ NATURUM

Naturvårdsverket ser naturum som ett viktigt medel för att förmedla kunskap om natur och naturvård, berika allmänhetens friluftsliv och inspirera till besök i naturen. För att hålla en hög kvalitet på Sveriges naturum och därmed besökarens upplevelser lämnar Naturvårdsverket sedan 2006 riktade bidrag till verksamheten. Sedan 2005 pågår även ett projekt som syftar till att lyfta samtliga naturum till en högre kvalitetsnivå i enlighet med de nya nationella riktlinjerna som fastställdes 2004. Inom projektet genomfördes under året träffar för huvudmän och förestån- dare. Verksamheten vid varje naturum utvärderas med verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser. Vi anser att insatserna haft stor betydelse för att utveckla verksamheten vid landets naturum.

Under 2007 har naturum Höga Kusten invigts. Det berättar om världsarvet Höga Kusten och nationalparken Skuleskogen. Naturum Siljansnäs har fått en helt ny utställning och bytt namn till naturum Dalarna. Även naturum Blekinge har fått en ansiktslyftning med en ny utställning. Sammantaget finns det nu 28 naturum i Sverige som uppfyller riktlinjerna. Under 2007 hade anläggningarna cirka en miljon besökare.

BÄTTRE ENTRÉER TILL NATIONALPARKERNA

Nationalparkerna är flaggskeppen i svensk natur och har stor betydelse för män- niskors välbefinnande. Naturvårdsverket satsar därför på att höja kvaliteten vid nationalparkernas entréer. För närvarande pågår arbete i sju nationalparker: Skuleskogen, Store Mosse, Tyresta, Tiveden, Hamra, Muddus och den blivande nationalparken Kosterhavet. De första färdiga entréerna förväntas stå klara under 2009. Vi anser att besökarnas upplevelse av de aktuella parkerna kommer att öka och att det första intrycket har stor betydelse för upplevelsen.

FRILUFTSLIV

Som ett led i att göra naturområden tillgängliga, berika besökarnas naturupple- velser och minimera slitage i känsliga miljöer har skriften Friluftsanordningar – en vägledning för planering och förvaltning tagits fram under året. Vi menar att den utgör ett viktigt stöd för länsstyrelser och den har dessutom fungerat som kursma- terial för förvaltare på länsstyrelser.

Skriften Besökarundersökningar i naturområden – en vägledning baserad på erfarenheter från de nordiska och baltiska länderna har givits ut tillsammans med Metsähallitus (finska Forststyrelsen). Projektet har bedrivits i Nordiska ministerrå- dets regi och Naturvårdsverket har bidragit med kunskap och finansiella medel.

NATURVÄGLEDNING OCH ALLEMANSRÄTT

Ett Centrum för naturvägledning har etablerats genom ett avtal mellan Natur- vårdsverket och Sveriges Lantbruksuniversitet. En styrgrupp är tillsatt och perso- nal har rekryterats. Verksamheten planeras starta första kvartalet 2008. Centrumet förväntas bli en resurs för alla som som arbetar med naturvägledning, dvs att förmedla kunskaper som kan ge rikare naturupplevelser och en ökad miljömed- vetenhet. Sådan verksamhet bedrivs inom både statliga myndigheter och ideella organisationer, men också inom kommersiella företag.

Naturvårdsverket står för löpande rådgivning och vägledning i frågor om al- lemansrätt gentemot allmänheten och andra myndigheter. Vår webbinformation om allemansrätten har gjorts om under året.

DEN LOKALA NATURVÅRDSSATSNINGEN PÅGÅR

Inom ramen för den lokala naturvårdssatsningen har Naturvårdsverket distribu- erat broschyren Natur och friluftsliv – Resurs för skolor Sverige runt och en film om utomhuspedagogik från Örnsköldsviks kommun. Den lokala naturvårdens dag har genomförts i 40 kommuner för första gången. Erfarenheterna var mycket goda och en överväldigande majoritet ansåg att dagen ska genomföras även 2008. En utredning av den lokala naturvårdssatsningen med anknytning till skolan har genomförts under året.

FRILUFTSRÅDET OCH FJÄLLSÄKERHETSRÅDET

Friluftsrådet är tillsatt av regeringen och knutet till Naturvårdsverket. Rådet ska bistå Naturvårdsverket i att bevara och utveckla förutsättningarna för friluftsliv. Rådet har under året tagit fram broschyren 20 argument för friluftsliv – plus några extra, en PowerPoint presentation och rapporten Argument för friluftsliv. För fjärde året i rad har rådet genomfört en tankesmedja, ett återkommande forum för att utveckla svensk friluftspolitik. I år var tankesmedjans tema forskning. Den arrangerades tillsammans med Svenskt Friluftsliv och forskningsprogrammet Fri- luftsliv i förändring, som finansieras av Naturvårdsverket. Ungefär 200 deltagare från 120 organisationer deltog. Resultaten från tankesmedjan dokumenterades i rapporten Kunskapen om friluftslivet – En tankesmedja om framtida forskning och kunskap kring friluftsliv.

Under året har Friluftsrådet fördelat cirka 25 miljoner kronor i statsbidrag till friluftsorganisationer.. Prioriterade områden har varit satsningar på invandrare, barn och ungdomar, tätortsnära natur samt nya arbetsmetoder.

Fjällsäkerhetsrådet som är en samverkansorganisation med kansli vid Natur- vårdsverket har som främsta uppgift att främja samordningen av de aktörer som arbetar med fjällsäkerhet, verka för information och utbildning om fjällsäkerhet samt följa och stödja forskning och utvecklingsarbete om fjällsäkerhet. Fjällsä- kerhetsrådet ger varje år ut tidningen Fjällsäker och under året har cirka 250 000 exemplar tryckts och delats ut. Rådet har också finansierat en telefontjänst för fjällväder där cirka 30 000 samtal registrerats under året.