Årsredovisning 2007

Full text

(1)�� . �� .

(2) �� .

(3) Naturvårdsverkets årsredovisning 2007. Ytterligare exemplar av årsredovisningen kan beställas från Naturvårdsverkets ordertel: 08-505 933 40, fax: 08-505 933 99, e-post: natur@cm.se ISBN 978-91-620-8307-6. TRYCK: CM-gruppen, Stockholm, 08-02. PRODUKTION: Naturvårdsverket. GRAFISK FORM OCH REDIGERING: Informationssekretariatet. ORIGINALPRODUKTION OCH DIAGRAM: IdéoLuck. BILD: Agencja Fotograficzna Free - Megapix..

(4) Innehåll Naturvårdsverkets roll Gd har ordet. 3 4. RESULTATREDOVISNING Översikt över verksamhetsgrenar. 6 6. VERKSAMHETSOMRÅDE Pådrivande och förebyggande miljöarbete Tillsyn och normgivning Övriga styrmedel och strategier. 8 8 26. VERKSAMHETSOMRÅDE Bevara och restaurera natur och miljö Efterbehandling av förorenade områden Åtgärder för att bevara biologisk mångfald Investeringsprogram. 40 40 46 68. VERKSAMHETSOMRÅDE Kunskap och underlag för miljöarbete Miljöforskning Uppföljning och utvärdering. 74 74 82. Övriga mål och återrapporteringskrav. 94. En organisation i utveckling. 96. Regeringsuppdrag. 102. FINANSIELL REDOVISNING Sammanställning över väsentliga uppgifter 2007 Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Anslagsredovisning Tilläggsupplysningar och noter. 112 114 115 116 118 120 126. 2. NATURVÅRDSVERKET ÅRSREDOVISNING 2007.

(5) Naturvårdsverkets roll Naturvårdsverket är den centrala miljömyndigheten i Sverige. Vi medverkar till att miljöpolitiken genomförs effektivt och med hög kvalitet samt bidrar till att den utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Arbetet utgår ifrån de fem grundläggande miljövärdena: • människors hälsa • den biologiska mångfalden och naturmiljön • kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena • ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga • en god hushållning med naturresurser Verksamheten styrs av de miljökvalitetsmål och strategier som fastställts av riksdagen. Naturvårdsverket har det övergripande ansvaret för frågor om miljömål och naturmiljön samt ett särskilt ansvar för samordning, uppföljning och rapportering för 10 av de 16 miljökvalitetsmålen. Naturvårdsverkets huvudsakliga uppgifter är att: • Utveckla miljöarbetet genom att föreslå mål, åtgärdsstrategier och styrmedel i miljöpolitiken. • Genomföra miljöpolitiska beslut med stöd av statliga anslag, lagtillämpning med mera. • Följa upp och utvärdera miljösituationen och miljöarbetet. • Inspirera till att miljöansvaret stärks och breddas såväl i Sverige som internationellt. Verket har cirka 550 anställda fördelade på fem avdelningar; miljörätt, naturresurser, hållbar samhällsutveckling, miljöanalyser samt verksamhetsstöd och informationsservice. Därutöver finns en verksstab och fyra sekretariat för forskning, internationella frågor, personal samt information. Vidare finns tio råd och nämnder för olika frågor knutna till Naturvårdsverket.. NATURVÅRDSVERKET ÅRSREDOVISNING 2007. 3.

(6) GD har ordet 2007 var det år då klimatfrågan fick ett brett genomslag och blev en angelägenhet för gemene man i såväl Sverige som i många andra länder. Allt fler tecken tyder på att klimatförändringarna inte är ett framtida hot utan något som redan händer. Oron för framtiden är stor. FN:s klimatpanel IPCC har under året presenterat fyra rapporter som understryker frågans allvar. Vi har översatt dessa till svenska och haft fyra seminarier där innehållet presenterats. Balimötet i december var ett stort framsteg. Parterna enades om att börja förhandla om målsättningar och åtgärder för att minska växthuseffekten. Nu börjar ett tufft förhandlingsarbete med sikte på att hösten 2009 nå enighet om den globala klimatregim som skall träda ikraft från och med 2013. Naturvårdsverket har arbetat intensivt med klimatfrågan även under detta år. Vi har tillsammans med Energimyndigheten lämnat underlag för kontrollstation 2008, den översyn av svenska växthusgasutsläpp som görs vart fjärde år. Där konstaterar vi att det verkar möjligt att under perioden 2008–2012 minska utsläppen i genomsnitt med minst fyra procent jämfört med 1990 års utsläpp. Det lokala arbetet är av mycket stor betydelse för att Sverige skall uppnå sina klimatmål. Vi har under året genom Rådet för investeringsstöd beviljat 410 miljoner kronor till 23 klimatinvesteringsprogram. Programmen löper normalt i fyra år och har därför inte avslutats. Beräkningar visar dock att de hittills beviljade programmen kommer att leda till en årlig utsläppsminskning motsvarande 871 000 ton koldioxid. Situationen i våra omgivande havsområden, särskilt Östersjön, har under de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet såväl hos allmänhet som på den politiska nivån. Glädjande nog kom Östersjöländernas miljöministrar i november överens om en aktionsplan för Östersjön inom ramen för Helsingforskommissionen (HELCOM). Planen, som Naturvårdsverket från svensk sida varit med om att ta fram, innehåller hårda krav på utsläppsbegränsningar och anger en bördefördelning mellan länderna. Nu vidtar ett omfattande arbete för att bestämma vilka åtgärder som är nödvändiga för att målet om en friskare Östersjö skall nås. Det finns en direkt koppling mellan åtgärder för ett friskare hav och det arbete som bedrivs av de fem vattenförvaltningsmyndigheterna enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Naturvårdsverkets uppgift är att ta fram föreskrifter och vägledning till den så kallade vattenförvaltningsförordningen som vattenmyndigheter, länsstyrelser och kommuner behöver. Detta är ett komplext arbete där dessutom tidspressen att hålla direktivets olika tidpunkter innebär att föreskrifter och vägledning måste tas fram parallellt med vattenmyndigheternas arbete. Vi har dock under året kunnat se att vattenarbetet flyter på allt bättre. Bevarandearbetet genom skydd av särskilt värdefulla områden har haft fortsatt hög intensitet. För att klara bevarandemålen måste vi också fokusera på det hållbara nyttjandet av naturresurser. Det är inte minst viktigt när behovet av bioenergi ökar. Vi verkar på olika sätt för att ekosystemansatsen, som härrör från. 4. NATURVÅRDSVERKET ÅRSREDOVISNING 2007.

(7) den globala konventionen om biologisk mångfald, skall vara vägledande i detta arbete. Nära kopplat till ekosystemansatsen är begreppet ekosystemtjänster där vi under året börjat ett arbete rörande Östersjön. Inom det miljörättsliga området har vi fortsatt vårt arbete med att identifiera och, i de fall vi har ansvaret, genomföra regelförenklingar och regeländringar för att minska företagens administrativa kostnader. Under året har vi lämnat förslag till regeringen som innebär minskade kostnader med cirka 190 miljoner kronor per år. Under 2007 har vi fortsatt att driva principiellt viktiga mål och ärenden som rör tillståndsprövning enligt miljöbalken. Vi vill få en praxis på de områden där rättsläget är oklart, exempelvis när det gäller miljöbalkens så kallade hänsynsregler. Vi har också arbetat intensivt med att genomföra den plan för tillsynsvägledning som togs fram förra året. Tillsyns- och föreskriftsrådets utredning visar glädjande nog att planen varit till stor nytta för länsstyrelserna. Vårt arbete inom EU har även under det gångna året varit mycket omfattande. Vi har deltagit i ett hundratal av Kommissionens expert- och arbetsgrupper samt i olika fora under den Europeiska miljöbyrån EEA. Vi har under året stärkt oss kompetensmässigt för att förbättra våra samhällsekonomiska konsekvensanalyser för att i ett tidigt skede kunna göra sådana analyser i förhandlingsarbetet inom EU men också för att förbättra analysen av våra egna förslag mer generellt. Vi har också stött flera länder i deras arbete med att bygga upp miljömyndigheter och få fram en effektiv miljölagstiftning. Samarbetet med västra Balkan, Ryssland, Kina, Ukraina, Vitryssland och Vietnam är exempel på det. Under året har vi öppnat ett kontor i Östersund där cirka 60 personer, huvudsakligen nyanställda, arbetar. Samtidigt har vi flyttat Stockholmskontoret med cirka 490 arbetsplatser inom staden. Det har varit en stor utmaning att genomföra detta med minsta möjliga påverkan på verksamheten. Att det har lyckats beror på allas förmåga och vilja att bidra till att det skulle ske så smidigt som möjligt. Detta var ett axplock av några händelser under året och jag välkomnar alla att närmare ta del av redovisningen av verksamheten för 2007.. Lars-Erik Liljelund. NATURVÅRDSVERKET ÅRSREDOVISNING 2007. 5.

(8) Översikt över verksamhetsgrenar LÄMNADE BIDRAG 2005–2007 Totalt lämnade bidrag 2007 ca 2,51 mdkr (2005 ca 2,3 mdkr och 2006 ca 2,78 mdkr). Miljoner kr 1 000. 800. 600. 400. 200. 2005 2006. er rd. sk oc. h. M. ilj. ut. öf. vä. or. pr gs in er. ljn. In. in. g. ve. st. in g. ng ni. ra og. gf ån m k is. fö pp. fö. ra. U. tt. dl eh an Åt. gä. rd. er. rb te Ef. og ol bi ra be. in. a rig Öv. al d. n rå om e. na d. g. st. va. yr. av. m. fö. ed. ro. el. re. oc. h. In. st. fo. ra. rm. te. at. gi. de. er. io n. g in vn gi rm no h oc yn lls Ti. m. 2007. 0. Av Naturvårdsverket tilldelade medel fördelas en betydande del som bidrag. Diagrammet visar bidragen de tre senaste åren fördelade per verksamhetsgren. Kommentarer till större förändringar finns under respektive verksamhetsgren.. 6. NATURVÅRDSVERKET ÅRSREDOVISNING 2007.

(9) UTFALL I VERKSAMHETSOMRÅDEN OCH VERKSAMHETSGRENAR 2007 I TKR PERSONÅR* PERS KOSTN. ÖVR KOSTN. S:A KOSTN. INTÄKTER. LÄMNADE BIDRAG 665 655. Pådrivande och förebyggande miljöarbete Tillsyn och normgivning. 152. 88 149. 29 719. 117 868. -14 208. Övriga styrmedel och strategier. 111. 78 268. 31 997. 110 265. -26 746. 41 780. Summa. 263. 166 416. 61 716. 228 132. -40 954. 707 435. 484 940. Bevara och restaurera natur och miljö Efterbehandling av förorenade områden. 4. 2 132. 9 127. 11 258. 0. Åtgärder för att bevara biologisk mångfald. 76. 48 359. 542 616. 590 975. -26 778. 918 625. Investeringsprogram. 15. 8 845. 19 286. 28 131. 0. 189 045. Summa. 95. 59 336. 571 028. 630 364. -26 778. 1 592 611. Miljöforskning. 22. 13 943. 8 708. 22 650. -5 579. 110 270. Uppföljning och utvärdering. 98. 58 784. 206 331. 265 115. -1 524. 97 370. Summa. 120. 72 726. 215 039. 287 765. -7 103. 207 640. Totalt summa 2007**. 478. 298 478. 847 783. 1 146 261. -74 834. 2 507 686. 280 959. 652 920. 933 879. -60 229. 2 776 365. 259 967. 703 294. 963 261. -51 775. 2 301 866. Kunskap och underlag för miljöarbete. Därtill semesteruttag. 72. Sjukfrånvaro. 31. Summa totalt personår 2007. 581. Totalt summa 2006**. 453. Därtill semesteruttag Sjukfrånvaro. 79 46. Summa totalt personår 2006. 578. Totalt summa 2005**. 429. Därtill semesteruttag Sjukfrånvaro. 71 51. Summa totalt personår 2005. 551. * Tiden för bå 2005 och 2006 är förändrad från normalarbetstid 40 till 42 veckor/år på 40 timmar/vecka. ** En mer detaljerad jämförelse över tre år finns redovisad under respektive verksamhetsgren. I regleringsbrevet för 2007 har verksamhetsgrenen Information utgått. Verksamheten som tidigare redovisades under den verksamhetsgrenen redovisas därför detta år under övriga verksamhetsgrenar.. NATURVÅRDSVERKET ÅRSREDOVISNING 2007. 7.

(10) TILLSYN OCH NORMGIVNING TILLSYN OCH NORMGIVNING (TKR) PERSONÅR. PERSONALKOSTNADER. ÖVRIGA KOSTNADER. SUMMA KOSTNADER. INTÄKTER. LÄMNADE BIDRAG. 2007. 152. 88 149. 29 719. 117 868. -14 208. 665 655. 2006. 137. 78 911. 27 254. 106 165. -18 753. 701 301. 2005. 118. 68 225. 29 433. 97 658. -19 317. 677 383. Jämförelser mellan åren är inte helt adekvat p.g.a. att verksamhetsgrenen Information är integrerad i övriga verksamhetsgrenar fr.o.m. 2007.. Verksamhetsområde 1 Pådrivande och förebyggande miljöarbete. MÅL: Att nationellt och internationellt utveckla och tillämpa styrmedel i enlighet med de fem grundläggande miljövärdena samt att påverka attityder och beteenden hos individer och organisationer så att de agerar i enlighet med sitt miljöansvar.. ».

(11) MÅL 1 Alla föreskrifter, allmänna råd och annan vägledning som behövs till förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har meddelats.. måluppfyllelse. ÅTERRAPPORTERING 1:1. Föreskrifter och allmänna råd som beslutats under 2007.. ÅTERRAPPORTERING 1:2. Övriga insatser.. I regleringsbrevet för 2007 ändrades målet på detta område till att inkludera ”all vägledning som behövs”. Ändringen har inneburit en omprioritering, där vi anpassat vår produktion till när vattenmyndigheterna har störst behov av vägledning. Vi har senarelagt vissa föreskrifter jämfört med vad som tidigare planerats, för att skapa utrymme för mer brådskande insatser. Området är dock mycket komplext och regler och vägledning tar ofta lång tid att få fram. Sammanfattningsvis bedömer Naturvårdsverket att målet på detta område delvis har uppnåtts under 2007.. NYA FÖRESKRIFTER UNDER 2007 Under året har Naturvårdsverket givit ut två föreskrifter med tillhörande allmänna råd till vattenförvaltningsförordningen. Föreskrifterna och de allmänna råden behandlar klassificering av sjöar, älvar och andra ytvatten, fastställande av miljökvalitetsnormer för dessa (NFS 2008:1) samt hur åtgärdsprogram för ytvatten ska rapporteras (NFS 2007:4). Föreskrifter om kartläggning och analys av vattendistrikten (NFS 2006:1) samt om övervakning (NFS 2006:11) beslutades under 2006. Under 2007 har arbete pågått med att revidera dessa, dels för att peka ut vattenförekomster, dels för att lägga till ytterligare standarder för övervakningsmetoder. Ändringsföreskrifterna kommer att beslutas i början av 2008. Naturvårdsverket har också i uppgift att ta fram föreskrifter för att genomföra EG:s badvattendirektiv (2006/7/EG/). Föreskrifter och allmänna råd har tagits fram och remissbehandlats under 2007 parallellt med förordningsförslag från Miljödepartementet.. ÖVRIGA INSATSER INOM OMRÅDET Under 2007 har vi givit ut handböcker om kartläggning och analys, samt om att bedöma och fastställa status, potential och normer för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Vi har också tagit fram ett faktablad om skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen.. NATURVÅRDSVERKET ÅRSREDOVISNING 2007 • PÅDRIVANDE OCH FÖREBYGGANDE MILJÖARBETE. 9.

(12) FÖRESKRIFTER OCH VÄGLEDNINGSMATERIAL OM FÖRVALTNING AV VATTENMILJÖN Nummer. Beslutad år. Föreskrifter och allmänna råd om klassificering av ytvattenförekomster och fastställande av miljökvalitetsnormer för ytvattenförekomster. Utgivna föreskrifter och allmänna råd. NFS 2008:1. 2007. Föreskrifter och allmänna råd om åtgärdsprogram för ytvatten. NFS 2007:4. 2007. Föreskrifter om övervakning av ytvatten. NFS 2006:11. 2006. Föreskrifter om kartläggning och analys av ytvatten. NFS 2006:1. 2006. Övrigt vägledningsmaterial. Nummer. Utgivet år. Status, potential och normer för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 2007:4. 2007. Kartläggning och analys. Handbok 2007:3. 2007. Faktablad om skyddade områden. Fakta 8304. 2008. Samverkan om vattenförvaltning – information, kommunikation och samråd. Handbok 2006:1. 2006. Tabellen visar föreskrifter och vägledningsmaterial som givits ut av Naturvårdsverket sedan förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön beslutades.. För att underlätta arbetet har Naturvårdsverket informerat om vattenförvaltning på webbplatsen Vattenportalen. Dessutom har en OH-serie som förklarar de väsentliga momenten vid normsättning tagits fram. För att stödja arbetet med vattenförvaltning ute i landet har vi hållit flera seminarier och utbildningar riktade till branschföreträdare och myndigheter under året. Dessa har bland annat handlat om de nya föreskrifterna och om status, potential och normer för olika vatten. Vi har presenterat vårt förslag om en åtgärdskostnadsdatabas för arbetet med åtgärdsprogrammen för vattenmyndigheterna. Frågan om användning av ekonomiska styrmedel i enlighet med ramdirektivets intentioner har lyfts till Regeringskansliet i olika sammanhang. Vi deltar i ett samverkansforum tillsammans med Miljödepartementet, SGU, vattenmyndigheter och länsstyrelser där syftet är att skapa samsyn kring bland annat prioriteringar, genomförande och andra strategiskt viktiga frågor i arbetet med förordningen. DELTAGANDE I EU-ARBETET. Vi har bevakat och utvecklat EU:s arbete med att genomföra ramdirektivet för vatten genom att delta i en grupp för strategisk koordination och dess olika arbetsgrupper som bland annat biträder EU-kommissionen. Naturvårdsverket har även givit stöd till Miljödepartementet i rådsförhandlingen om dotterdirektivet till ramdirektivet gällande prioriterade ämnen. Syftet är att minska användningen av eller fasa ut vissa miljöfarliga ämnen. Vi har argumenterat för att fettlösliga ämnen ska kunna miljöövervakas i sediment eller. 10. PÅDRIVANDE OCH FÖREBYGGANDE MILJÖARBETE • NATURVÅRDSVERKET ÅRSREDOVISNING 2007.

(13) biologiskt material i stället för vatten, då detta ger en säkrare bedömning och en mer kostnadseffektiv miljöövervakning.. MÅL 2 Det finns kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten i syfte att öka andelen avfall som återvinns utan risk för skadliga miljö- och hälsoeffekter. måluppfyllelse. ÅTERRAPPORTERING 2. Insatser.. Förslag till kriterier har tagits fram och remitterats under året. Att de inte också beslutats under 2007 beror på att vi vill tillmötesgå branschens önskemål. Vi anser därför att målet i huvudsak är uppnått.. ÅTERVINNING AV AVFALL I ANLÄGGNINGSARBETE För att minska användningen av naturresurser är det viktigt att utnyttja avfall i olika typer av anläggningsarbete, exempelvis utfyllnadsarbeten och vägbyggnad. Idag saknas kriterier för att bedöma riskerna för hälsa och miljö med denna återvinning. Bedömningar får därför nu göras i varje enskilt fall. Vi har under året tagit fram förslag till kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten och remitterat förslaget till berörda aktörer. Vi har dock i dialog med Miljödepartementet beslutat att fastställa kriterierna först under 2008. Orsaken är att branschen har uttryckt önskemål om en lång remisstid för att konsekvensutreda vårt förslag.. MÅL 3 Genomförandet av Naturvårdsverkets vägledningsplan pågår i samarbete med länsstyrelser och kommuner. Utvärderingar av den operativa tillsynen pågår och de informella nätverkens roll i tillsynsvägledningen har klargjorts. måluppfyllelse. ÅTERRAPPORTERING 3. Insatser och direkta effekter.. Vi har under året arbetat med att genomföra vägledningsplanen i aktiv samverkan med operativa tillsynsmyndigheter. Arbetet med att utvärdera den operativa tillsynen pågår och de informella nätverkens roll har klarlagts. Vi anser därför att målet har uppnåtts.. INSATSER OCH DIREKTA EFFEKTER Under 2007 har ett stort antal insatser gjorts enligt planen, framför allt genom att ge stöd och råd på områden där vi bedömer att tillsynsvägledning är mest prioriterat. Exempel på områden är kriterier för farligt avfall, vattenverksamhet, miljörapporter, vindkraft och enskilda avlopp. En direkt effekt av detta är att länsstyrelser och kommuner har fått förbättrade förutsättningar att bedriva operativ tillsyn inom dessa prioriterade områden. Vi har också tagit fram riktlinjer för vårt interna arbetssätt för att kunna vägleda snabbare.. NATURVÅRDSVERKET ÅRSREDOVISNING 2007 • PÅDRIVANDE OCH FÖREBYGGANDE MILJÖARBETE. 11.

(14) SAMARBETET MED LÄNSSTYRELSER OCH KOMMUNER. I arbetet med vägledning kring den nya bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH-bilagan) har vi deltagit på länsstyrelsernas kommunträffar om de nya reglerna. I september hölls också ett seminarium på Naturvårdsverket för samtliga länsstyrelser. Där kom vi överens om rollfördelningen i vägledningen om nya FMH-bilagan och vi initierade ett samarbete som innebär att vi deltar på länsstyrelsernas gemensamma intranät i diskussionerna kring vägledning om de nya reglerna. En utvärdering av tillsynsvägledningen enligt miljöbalken som Tillsyns- och föreskriftsrådet beställt, visar att tillsynsvägledningsplanen hjälper kommunerna att långsiktig planera tillsynsarbetet samt att bättre förstå Naturvårdsverkets målsättningar och prioriteringar på lite längre sikt. I utvärderingen konstateras också att planen varit till stor nytta för länsstyrelserna i deras planering. UTVÄRDERINGAR AV DEN OPERATIVA TILLSYNEN. Vi har under 2007 genomfört en förstudie inför en större utvärdering av den operativa tillsynen som ska göras under 2008. Studien fokuserar på hur väl länsstyrelser och kommuner lyckas arbeta i enlighet med sina tillsynsplaner. Under året slutfördes även en uppföljning av hantering och tillsyn av farligt avfall. NÄTVERKSARBETE INOM TILLSYNSOMRÅDET. Naturvårdsverket deltar i formella nätverk på tillsynsområdet, exempelvis Tillsyns- och föreskriftsrådet. Vi deltar också i ett antal informella nätverk. För att klarlägga nätverkens roll i tillsynsvägledningen har vi i ett första steg inventerat och beskrivit alla de informella nätverk vi deltar i. Det är bland annat nätverk med länsstyrelsehandläggare som arbetar med vissa sakfrågor och olika branschnätverk. Arbetet med att klargöra rollerna kommer att fortsätta under kommande år.. MÅL 4 Naturvårdsverket har givit operativa tillsynsmyndigheter och övriga väsentliga aktörer möjlighet att ge synpunkter till verket när verket deltar i utformning och revidering av EG-direktiv och andra väsentliga åtaganden i EU-samarbetet. Naturvårdsverket har vid deltagande i kommissionens expert- och arbetsgrupper konsekvensbedömt de viktigaste förslagen. Efter det att kommissionen lämnat slutliga förslag har Naturvårdsverket redovisat konsekvensbedömningar av dessa till Miljödepartementet. Under förhandlingarna i ministerrådet har Naturvårdsverket vid behov bistått Miljödepartementet med konsekvensbedömningar. Naturvårdsverket har vid deltagande i arbetsgrupper i internationella processer inklusive miljökonventioner, där det är relevant, konsekvensbedömt förslag som arbetats fram. måluppfyllelse. Vi anser att målet huvudsakligen är uppfyllt.. 12. PÅDRIVANDE OCH FÖREBYGGANDE MILJÖARBETE • NATURVÅRDSVERKET ÅRSREDOVISNING 2007.

(15) ÅTERRAPPORTERING 4. Insatser.. KONSEKVENSBEDÖMNINGAR AV INTERNATIONELLT ARBETE Naturvårdsverket har under året haft regelbundna möten med vissa branschorganisationer, operativa tillsynsmyndigheter och övriga väsentliga aktörer, där de haft möjlighet att ge synpunkter på Naturvårdsverkets arbete med utformning och revidering av EG-direktiv och andra betydande åtaganden i EU-samarbetet. Arbete pågår med att upprätta så kallade ”fokusgrupper”, där olika tillsynsmyndigheter kan ge synpunkter till vår tillsynsenhet och andra berörda sakenheter. Vi har i samma syfte också börjat utveckla webbsidor inom relevanta sakområden på vår webbplats. Vi har genomfört konsekvensanalyser relaterade till EG-lagstiftning, till exempel genomförandet av fjärde dotterdirektivet till ramdirektivet för luft. Dessa har löpande redovisats till Miljödepartementet. Vi har under året förstärkt miljöekonomfunktionen i syfte att förbättra vårt arbete med samhällsekonomiska konsekvensanalyser. Vi har startat en intern utbildning av berörda handläggare i att genomföra konsekvensanalyser. Under 2007 har vi börjat uppdatera Naturvårdsverkets rutin för arbete i EU och dess institutioner. Uppdateringen innebär bland annat att redovisningen av EU-arbetet sker mer systematiskt genom att den förs in i verksamhetsplaneringen. I rutinen förstärks också kravet på samråd med operativa tillsynsmyndigheter och övriga väsentliga aktörer för att säkerställa att konsekvenser för Sverige av EGlagstiftningen bedöms under hela processen.. MÅL 5 Naturvårdsverket har tidigt i processen lämnat synpunkter och svar på framställningar och remisser när det gäller prövningar enligt miljöbalken och därmed bidragit till att underlätta, förkorta och effektivisera domstolarnas och andra myndigheters planering och ärendehandläggning. måluppfyllelse. ÅTERRAPPORTERING 5. Insatser.. Naturvårdsverket har strävat efter att gå in tidigare i utvalda ärenden för att förenkla andra aktörers handläggning, framför allt i infrastrukturärenden. Vi har under 2007 ökat vårt deltagande i tidiga skeden och anser därför att målet i huvudsak är uppfyllt.. PRÖVNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN En viktig del av vårt arbete är att företräda allmänna miljövårdsintressen i prövningar enligt miljöbalken hos domstolar och andra myndigheter. Vi engagerar oss i första hand i ärenden där vi har en unik roll som central miljömyndighet och där ärendet är av stor principiell eller miljömässig betydelse. Det kan till exempel vara att se till att miljöbalkens krav får genomslag när det gäller verksamheter som har stor miljöpåverkan eller när stora naturvärden hotas i samband med infrastrukturprojekt. Det har framställts önskemål om att Naturvårdsverket ska delta mer i tidiga skeden av prövningar, framför allt i infrastrukturärenden. Naturvårdsverket samordnar också Sveriges ärenden enligt ESBO-konventionen. Konventionen ställer krav på att grannländer och allmänhet ska informeras om och ha rätt att yttra sig över planerade verksamheter som kan orsaka gränsöverskridande miljöeffekter.. NATURVÅRDSVERKET ÅRSREDOVISNING 2007 • PÅDRIVANDE OCH FÖREBYGGANDE MILJÖARBETE. 13.

(16) SAMARBETE FÖR EFFEKTIVARE PROCESS. Naturvårdsverket, Vägverket och Banverket samarbetar för att effektivisera prövningsprocesserna. Myndigheterna har en informell överenskommelse om i vilka principfall vi kan förväntas delta i samrådsprocessen. Diskussioner förs även löpande, exempelvis om ärenden som är av särskilt principiellt intresse och om prövningsprocessen i ärenden som rör Natura 2000-områden. VÅRT DELTAGANDE I ÄRENDEN. Under 2007 har Naturvårdsverket deltagit redan i samrådsfasen i 45 mål hos miljödomstol och myndigheter. Exempel på ärenden är ändrad dragning av väg och järnväg vid flyttning av Kiruna stad, E6:ans dragning genom Tanumshede och havsbaserade gasledningar i Östersjön och på västkusten. I de infrastrukturärenden som gäller flytten av Kiruna stad har vi yttrat oss utförligt i ett ovanligt tidigt planeringsskede på grund av tidspressen för flytten. Vi har även deltagit tidigt i målet om Botniabanans dragning över Umeälvens delta som nu behandlats i miljödomstol. Vi har lämnat yttranden i 149 ärenden hos miljödomstolar och myndigheter. Till Miljööverdomstolen har vi yttrat oss i 36 mål. Vi har begärt kompletteringar i 13 ärenden. I samrådsyttrandet till Nord Stream AG om en stor gasledning i Östersjön begärdes exempelvis kompletteringar på 14 punkter, bland annat gällande alternativa sträckningar av ledningen vid berörda Natura 2000-områden, detaljprojektering av ledningens förläggning, sedimentanalyser och riskanalys vid olyckor. ESBO-ÄRENDEN. När det gäller ärenden enligt ESBO-konventionen har Naturvårdsverket flera parallella roller, dels som central miljömyndighet, dels som nationell samordnare för ESBO-ärendena. I två ärenden – gasledningen i Östersjön och ledningen från Norge till svenska västkusten – har vi under 2007 avgivit ett separat yttrande till Naturvårdsverkets ESBO-samordningsfunktion om innehåll i miljökonsekvensbeskrivningarna för de verksamheter som bedrivs i andra länder och som kan påverka Sverige. TYDLIGARE PRIORITERINGAR. Under 2007 har vi förbättrat informationen på vår webbplats vilket innebär att vi har tydliggjort för domstolar och andra myndigheter hur vi prioriterar vårt arbete med prövningar enligt miljöbalken. Ytterligare information om vårt arbete med mål och ärenden under året finns längre fram i detta kapitel. Hur vi deltagit i beredningsprocessen för vindkraft redovisas i kapitlet Övriga strategier och styrmedel.. 14. PÅDRIVANDE OCH FÖREBYGGANDE MILJÖARBETE • NATURVÅRDSVERKET ÅRSREDOVISNING 2007.

(17) MÅL 6 Naturvårdsverket har gjort insatser på avfallsområdet utifrån prioriteringarna i den nationella avfallsplan som verket redovisade till regeringen den 30 september 2005. måluppfyllelse. ÅTERRAPPORTERING 6. Insatser och direkta eller förväntade effekter.. Naturvårdsverket har under 2007 fortsatt arbetet i enlighet med de prioriteringar som har slagits fast i den nationella avfallsplanen. Vi anser att målet i huvudsak är uppfyllt.. INSATSER PÅ AVFALLSOMRÅDET Under 2005 tog Naturvårdsverket fram en nationell avfallsplan, Strategi för hållbar avfallshantering – Sveriges avfallsplan. I denna pekas fem prioriterade områden ut. • Genomför de regler och använd de styrmedel som beslutats och följ upp att de får avsedd effekt • Flytta fokus till avfallets mängd och farlighet • Öka kunskapen om miljögifter • Det ska vara enkelt för hushållen att sortera avfallet • Utveckla svenskt deltagande i EU-arbetet inom avfallsområdet Under 2007 har Naturvårdsverket gjort insatser inom alla dessa områden. REGLER OCH STYRMEDEL. För att regler och styrmedel ska genomföras och följas upp har vi tagit fram nya vägledningar inom flera områden, bland annat om gränsöverskridande transporter av avfall och om hanteringen av PCB. Vi har även påbörjat vägledning om klassning av avfall och definition av hushållsavfall. Inom producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter har vi tagit fram allmänna råd om finansiella garantier. Vi har följt upp förbuden mot att deponera brännbart och organiskt avfall och hanteringen av farligt avfall. Vi har också hållit ett seminarium för att ytterligare följa upp hanteringen av farligt avfall. För att återvinningen ska ligga på en fortsatt hög nivå är det viktigt att aktörerna har förtroende för insamlingssystemen. Det är ett av syftena med Avfallsrådet vid Naturvårdsverket där både regelförändringar och vägledningar har förankrats och diskuterats under året. Förbuden mot att deponera vissa typer av avfall och deponiskatten har de senaste åren medfört en kraftigt minskad deponering och därigenom minskade utsläpp. Producentansvaret har samtidigt lett till en ökad återvinning. De förväntade effekterna av utökad vägledning är att det regelverk som finns ska bli mer effektivt och rättssäkert. Vi förväntar oss också att den goda utvecklingen med hög återvinning och minskad deponering fortsätter vilket minskar spridningen av miljögifter. AVFALLETS FARLIGHET OCH KUNSKAP OM MILJÖGIFTER. Naturvårdsverket har tagit initiativ till en rapport och ett seminarium om kopplingarna mellan EU:s kemikalielagstiftning REACH och föreslagna regler i ramdi-. NATURVÅRDSVERKET ÅRSREDOVISNING 2007 • PÅDRIVANDE OCH FÖREBYGGANDE MILJÖARBETE. 15.

(18) rektivet om avfall. Förväntad effekt är en ökad kunskap om samspelet mellan de två regelverken. Som redovisas under avsnittet Regler och styrmedel har en uppföljning av hanteringen av farligt avfall gjorts, närmare bestämt en uppföljning och utvärdering av tillsynen över hanteringen av farligt avfall. Aktiviteten är viktig för att bedöma om ytterligare åtgärder är nödvändiga för att säkerställa att farligt avfall inte blandas med annat avfall och på så sätt ökar avfallets farlighet. Åtgärder för att minska avfallets mängd har diskuterats inom arbetet med miljömålen och strategin för giftfria och resurssnåla kretslopp. Under året har vi låtit konsulter ta fram underlag för att minska svinnet vid hanteringen av livsmedel. En förväntad effekt är att detta ska kunna leda till åtgärder mot ökade avfallsmängder. För att öka kunskapen om miljögifter har Naturvårdsverket gett IVL Svenska Miljöinstitutet i uppdrag att leda forskningsprogrammet Emissioner från varor. Det ska pågå under tre år och får 16 miljoner kronor i forskningsbidrag. Programmet ska klargöra hur stort problemet egentligen är med kemikalier som sprids till miljön via varor. DET SKA VARA ENKELT FÖR HUSHÅLLEN ATT SORTERA AVFALLET. Inom arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen har vi genomfört en fördjupad utvärdering av avfallsdelmålen. Utifrån resultaten föreslår vi två nya delmål, ett om god tillgänglighet och säkerhet vid insamling av avfall och ett om minskad nedskräpning. Under året har vi deltagit i två forskningsprogram om hållbar avfallshantering och miljömedvetenhet. Det ena programmet, SHARP, syftar till att öka kunskaperna om hushållens agerande och tolkningar av miljöpolitiken. Det andra, Hållbar avfallshantering, ska öka våra kunskaper om vilka styrmedel och strategiska beslut som kan bidra till att utveckla avfallshanteringen i en mer hållbar riktning. Vi har med hjälp av forskare från SHARP genomfört ett försök i Eskilstuna kommun där invånarna ska få pröva att sortera utifrån materialströmmar. Det innebär att man sorterar avfallet utifrån materialinnehållet och inte som idag utifrån om det är en förpackning eller inte. Försöket ska ge oss bättre kunskaper om hur ett alternativt insamlingssystem kan fungera. Förväntad effekt är att det ska bli enklare för hushållen att sortera sitt avfall. EU-ARBETET INOM AVFALLSOMRÅDET. ÖVRIG ÅTERRAPPORTERING 1. Insatser och direkta effekter vad gäller bevakning av allmänna miljövårdsintressen och deltagande i mål och ärenden som handläggs hos myndigheter och domstolar.. Under 2007 har vi givit stöd till Miljödepartementet i EU-arbetet. Vi har tagit fram underlag gällande ramdirektivet för avfall och den tematiska strategin för avfall och naturresurser. Vi har också lämnat underlag till en ny EG-förordning om deponering av kvicksilveravfall och deltagit i kommittéarbete för att utveckla lagstiftningen om producentansvar och avfallstransporter. Förväntad effekt är att EU:s lagstiftning ger en högre grad av miljöskydd, samtidigt som regelverket är anpassat även för svenska förhållanden och kan genomföras utan onödigt administrativt arbete.. DELTAGANDE I MÅL OCH ÄRENDEN En viktig uppgift är att företräda allmänna miljövårdsintressen i mål och ärenden hos myndigheter och domstolar. Detta gör vi dels då vi yttrar oss i egenskap av. 16. PÅDRIVANDE OCH FÖREBYGGANDE MILJÖARBETE • NATURVÅRDSVERKET ÅRSREDOVISNING 2007.

(19) expertmyndighet inom vissa områden, dels som part när vi går in och aktivt driver ärenden för att skapa praxis på områden där rättsläget är oklart. När vi går in som part väljer vi ofta att driva de allmänna hänsynsreglerna som finns i miljöbalkens andra kapitel. Det kan till exempel handla om transport- och energifrågor i en verksamhet eller verksamhetens användning av kemikalier. Vi kan också gå in som part om vi bedömer att en verksamhet hotar unika naturvärden eller om det finns andra starka miljöskäl. Vi strävar efter att gå in tidigt i ärenden där det är möjligt, för att underlätta arbetet för andra aktörer. Arbetet är långsiktigt då stora mål kan pågå i flera år. De direkta effekterna av våra insatser är ofta svåra att följa upp, eftersom arbetet rör komplexa frågor och dom i ett mål sällan meddelas samma år som våra insatser gjorts. MILJÖFARLIG VERKSAMHET. Ett prioriterat område är hur hänsynsreglernas skrivningar om energihushållning kan användas i prövningen av miljöfarliga verksamheter. Vi har i ett ärende drivit att hänsynsreglernas krav på energihushållning ska tillämpas även om företaget redan tillämpar det program för energieffektivisering (PFE) som bland annat Energimyndigheten har tagit fram. Här har Miljööverdomstolen gått på Naturvårdsverkets linje då man anser att miljöbalken ställer högre krav än kraven i PFE. Vi har också haft framgång i ett mål i miljödomstol om begränsningsvärden för energihushållning för Swedish Tissue AB. Domen har överklagats av bolaget. I en dom i december har Miljööverdomstolen utvecklat hur frågan om energihushållning kan regleras vid prövning enligt miljöbalken. Målet gällde pappersbruket Swedish Tissue. Domstolen konstaterade att det vid individuell prövning enligt miljöbalken inte finns några hinder för att fastställa villkor för energihushållning, även om anläggningen redan deltar i systemet för handel med utsläppsrätter. Miljööverdomstolens villkor och domskäl motsvarar i huvudsak vad Naturvårdsverket anförde och yrkade i målet. Inom området miljöfarlig verksamhet har vi sammantaget lämnat 19 yttranden till Miljööverdomstolen, 47 till miljödomstol och 13 yttranden avseende begäran om komplettering av ansökan. Vi har också deltagit i 16 samråd. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING. Vi har på Miljööverdomstolens begäran yttrat oss angående tillstånd till ett nytt småskaligt vattenkraftverk i Flian, Skara kommun. Småskalig vattenkraft ger ett begränsat tillskott av energi men riskerar ofta att skada naturvärden i strömmande vatten. Effektivisering av befintliga vattenkraftverk och andra förnybara energikällor samt besparingar bör därför prioriteras. Vi har också överklagat ett ärende till Miljööverdomstolen som gäller ombyggnad och drift av Ejforsens kraftverk, Malungs kommun. Vi ansåg att verksamheten inte ska tillåtas med hänsyn till förbudet mot uppförande av vattenkraftverk i vissa älvar. I ett yttrande till miljödomstol yrkar Naturvårdsverket på att en ansökan om bergtäkt och vattenverksamhet på fastigheten Bunge Ducker 1:64, Gotlands kommun, ska avslås. Området har unika naturvärden och har föreslagits som nationalpark. Ett tillstånd strider även mot kravet att en täkt inte får riskera att försämra livsbetingelserna för hotade, sällsynta eller hänsynskrävande arter.. NATURVÅRDSVERKET ÅRSREDOVISNING 2007 • PÅDRIVANDE OCH FÖREBYGGANDE MILJÖARBETE. 17.

(20) Vi har yttrat oss och deltagit i huvudförhandling i miljödomstol i målet om Botniabanan över Umeälvens delta. Miljödomstolen beslutade i maj att tillåta byggandet av bansträckan. I domen är det mycket tydligt att våra argument om att ytterligare kompensationsvåtmarker behövdes inte beaktades av domstolen. Samtidigt har Banverket under ärendets tidigare steg i princip tillgodosett alla våra synpunkter. Vi bedömer därför att våra insatser i ärendet under 2007 och även tidigare hittills har haft en mycket positiv effekt på kompensationsåtgärdernas utformning, kvalitet och omfattning. Domen har överklagats av markägare och naturorganisationer och tas upp i Miljööverdomstolen våren 2008. På området mark- och vattenanvändning har Naturvårdsverket sammantaget lämnat sex yttranden till Miljööverdomstolen, 16 till miljödomstol, elva till andra myndigheter och åtta till regeringen. Vi har överklagat ett ärende till Miljööverdomstolen. (I detta ingår inte vindkraftsärenden som redovisas under kapitlet Övriga strategier och styrmedel.) GRUVOR OCH DEPONERING. Under hösten 2007 har vi valt att gå in i ett antal stora gruvärenden. Gruvdrift under ett fåtal år kan generera avfall som orsakar miljöproblem under många generationer framåt. Därför är det viktigt att gruvavfall hanteras på ett sätt som är långsiktigt säkert. Naturvårdsverket har valt att främst fokusera på hur avfallets tas om hand, efterbehandling av avslutade deponier och ekonomisk säkerhet. Den ekonomiska säkerheten ska garantera att det finns en långsiktig tillgång på resurser för att hantera avfallet på ett säkert sätt. Vi deltar också i ärenden som rör tillstånd och villkor för deponiverksamhet. Inom dessa områden har vi lämnat fem yttranden till Miljööverdomstolen, 25 till miljödomstolen och två avseende begäran om komplettering av ansökan. STRANDSKYDD OCH TERRÄNGKÖRNING. Naturvårdsverket har överklagat 154 beslut om dispens från strandskyddsbestämmelserna till länsstyrelser, miljödomstolar och regeringen. Vi har lämnat 66 yttranden i strandskyddsärenden, varav 60 till miljödomstol, fyra till Miljööverdomstolen och två till regeringen. Vi har också överklagat två terrängkörningsärenden till Länsrätten. Länsrätten biföll inte det första och det andra är ännu inte avgjort. ÖVRIG ÅTERRAPPORTERING 2. Väsentliga tillsynsvägledningsinsatser och en bedömning av direkta effekter.. VÄSENTLIGA TILLSYNSVÄGLEDNINGSINSATSER Naturvårdsverkets tillsynsvägledning av länsstyrelser och kommuner utgörs av stöd och råd, uppföljning och utvärdering samt samordning. Som väsentliga tillsynsvägledningsinsatser under 2007 har vi bedömt sådana insatser som tar stora personella eller ekonomiska resurser i anspråk eller där vi annars utifrån väsentlighet och risk identifierat ett särskilt behov av insatser. FÖRESKRIFTER OCH VÄGLEDNINGSMATERIAL. Sedan miljöbalken trädde i kraft har Naturvårdsverket givit ut föreskrifter och vägledning om de frågor som miljöbalken reglerar. Vi ger även ut vägledning till andra miljöförfattningar. Arbetet med att ta fram regler och vägledning är ofta. 18. PÅDRIVANDE OCH FÖREBYGGANDE MILJÖARBETE • NATURVÅRDSVERKET ÅRSREDOVISNING 2007.

(21) flerårigt. Under 2007 har vi avslutat ett projekt som syftade till att uppdatera vissa äldre branschfaktablad och ge ut nya faktablad på utvalda områden. Projektet har under året resulterat i faktablad om avloppsreningsverk, oljeavskiljare och omprövning av vattenverksamheter. Vår webbstatistik visar att de laddas ner av användarna i hög omfattning. Genom insatser under såväl 2007 som tidigare år finns nu en omfattande vägledning till miljöbalken, och den kompletteras och täcker allt större områden för varje år. Under 2007 har vi givit ut tio föreskrifter och allmänna råd, fyra handböcker och fem faktablad. JURISTJOUR, NYHETSBREV OCH WEBBPLATS. Vi ger även stöd och råd till tillsynsmyndigheter och andra genom vår juristjour som har telefontid alla vardagar. Enligt en attitydundersökning som Naturvårdsverket har låtit utföra under året är juristjouren en stödfunktion som är mycket uppskattad av bland andra länsstyrelserna. Sex nummer av vårt webbaserade nyhetsbrev TillsynsNytt har utkommit under året. En attitydundersökning visar att kommuner och länsstyrelser uppskattar nyhetsbrevet. Man uppger bland annat att det ger bra överblick, känns lättillgängligt och ger svar på konkreta frågor. Under året har vi också lanserat en omarbetad webbplats med ny och förbättrad information om tillsyn och egenkontroll samt lagstiftning och vägledning. En förväntad effekt är bland annat att webbmaterialet ska ha ett tydligare användarfokus och tydliggöra Naturvårdsverkets roll. Detta kommer att följas upp under kommande år. MILJÖSAMVERKAN SVERIGE. Sedan 2004 driver Naturvårdsverket tillsammans med ett antal länsstyrelser ett långsiktigt samarbetsprojekt – Miljösamverkan Sverige. Projektet finansieras till stor del av Naturvårdsverket som också deltar i dess styrgrupp. Syftet är att stärka länsstyrelsernas samverkan när det gäller tillsynsvägledning och bidra till att ta fram länsstyrelsegemensamt handläggarstöd på områden där vi inte har för avsikt att ge ut skriftlig tillsynsvägledning. Projektet har lett till att det i dag finns en fungerande samverkan mellan central och regional nivå när det gäller tillsynsvägledningen. Skriftligt handläggarstöd har tagits fram på flera områden, under 2007 bland annat för täkter, markavvattning, muddring, naturvårdstillsyn och energifrågor. LUFTDIREKTIVET OCH MILJÖKVALITETSNORMER. Årsskiftet 2006/2007 redovisade Naturvårdsverket ett förslag till hur fjärde dotterdirektivet till ramdirektivet för luft skulle kunna genomföras. Förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft ändrades under hösten 2007 utifrån förslaget och innehåller nu även miljökvalitetsnormer för arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. Parallellt med detta har vi uppdaterat föreskrifterna om kontroll av dessa normer. Vi har också under året fortlöpande stött regeringen i förhandlingarna om ett nytt direktiv för luftkvalitet. Det nya direktivet innebär att de flesta reglerna för luftkvalitet samlas i ett dokument och att regler för fina partiklar införs i svensk lagstiftning.. NATURVÅRDSVERKET ÅRSREDOVISNING 2007 • PÅDRIVANDE OCH FÖREBYGGANDE MILJÖARBETE. 19.

(22) Vi har även tagit fram ett förslag till reviderad förordning om miljökvalitetsnormerna för utomhusluft. Förordningen ska ändras med anledning av det kommande direktivet om luftkvalitet och vårt tidigare förslag om samordning av kontrollen av miljökvalitetsnormerna. TILLSYNS- OCH FÖRESKRIFTSRÅDET. Tillsyns- och föreskriftsrådet (ToFR) inom Naturvårdsverket stödjer samverkan mellan myndigheterna i frågor som gäller tillsyn och föreskrifter enligt miljöbalken. Den nationella tillsynsvägledningen som centrala verk och länsstyrelser genomför har under 2007 utvärderats från mottagarnas synpunkt. Utvärderingen ska användas för att utveckla tillsynsvägledningen och tillsynen. Den visar bland annat att Naturvårdsverkets tillsynsvägledningsplan hjälper kommunerna att långsiktig planera tillsynsarbetet samt att bättre förstå Naturvårdsverkets målsättningar och prioriteringar på lite längre sikt.. ÖVRIGA VÄSENTLIGA INSATSER Utöver de insatser som efterfrågas i återrapporteringskraven redovisar vi här andra väsentliga insatser inom verksamhetsgrenen. Dessa är av den karaktären att de har tagit stora resurser i anspråk under året eller omsätter stora pengar. KVÄVEOXIDAVGIFTEN ETT FORTSATT EFFEKTIVT STYRMEDEL. Sedan 1992 utgår en avgift på utsläpp av kväveoxider från större förbränningsanläggningar i Sverige. Större delen av avgiften återbetalas till företagen enligt ett. SPECIFIKT UTSLÄPP AV KVÄVEOXID (NOx) kg/MWh 0,5. 0,4. 0,3. 0,2. 0,1. 0,0. -92. -93. -94. -95. -96. -97. -98. -99. -00. -01. -02. -03. -04. -05. -06. Figuren visar det specifika utsläppet av kväveoxid (kg utsläppt NOX per MWh nyttiggjord energi) årsvis sedan NOX-avgiften infördes för NOX-avgiftspliktiga pannor. Det specifika utsläppet har minskat sedan avgiften infördes (utom 1996 då antalet pannor i systemet mer än dubblerades till knappt 400 stycken). Att det specifika utsläppet minskar betyder att det produceras mer energi per utsläppt kilo NOX.. 20. PÅDRIVANDE OCH FÖREBYGGANDE MILJÖARBETE • NATURVÅRDSVERKET ÅRSREDOVISNING 2007.

(23) system som gynnar anläggningar som producerar mycket energi i förhållande till utsläppen. Syftet är att göra det mer lönsamt att minska utsläppen. Kväveoxidavgiften har sedan den infördes varit ett effektivt styrmedel för att få ned utsläppen av kväveoxider. Flera andra länder har visat intresse för systemet. Naturvårdsverket administrerar och följer upp effekterna av avgiften. Utsläppen från de berörda anläggningarna ökade under 2006 till 14 514 ton samtidigt som mängden nyttiggjord energi ökade till 67 284 GWh, vilket ledde till att det specifika utsläppet minskade med 2,7 procent jämfört med 2005. Det visar att kväveoxidavgiften fortsätter att vara ett effektivt styrmedel. För 2007 års deklaration (som görs i början av 2008) går det nu att deklarera elektroniskt. År 2008 kommer kväveoxidavgiften att höjas från 40 till 50 kr/kg. ALLA BATTERIER SKA SAMLAS IN. För att uppnå batteriförordningens mål om att alla batterier ska samlas in har Naturvårdsverket sedan flera år ett uppdrag att informera och utbilda allmänheten samt att stödja kommuner och särskilda målgrupper. I oktober 2007 genomfördes en mätning inför vinterns kommande kampanj. Resultatet visade att 72 procent anger att de lämnar sina uttjänta batterier till insamling. Resultatet kan jämföras med en mätning som genomfördes 1999 då 47 procent svarade att de lämnade in förbrukade batterier.. SÅLT ANTAL TON NiCd-BATTERIER Ton 500. 400. 300. 200. 100. 0. -92 -93 -94 -95 -96 -97 -98 -99 -00 -01 -02 -03 -04 -05 -06. Diagrammet visar utvecklingen av försäljning av nickelkadmiumbatterier i Sverige under senare år. Försäljningen fortsätter att sjunka.. NATURVÅRDSVERKET ÅRSREDOVISNING 2007 • PÅDRIVANDE OCH FÖREBYGGANDE MILJÖARBETE. 21.

(24) INSAMLAT ANTAL TON NiCd-BATTERIER Ton 200. 150. 100. 50. 0. -95. -96. -97. -98. -99. -00. -01. -02. -03. -04. -05. -06. Diagrammet visar utvecklingen av insamling av nickelkadmiumbatterier i Sverige. Insamlingen av nickelkadmiumbatterier sjunker. Detta kan eventuellt förklaras med att försäljningen av dessa batterier börjar minska och att färre sådana batterier alltså finns på marknaden.. Informationsinsatser Under 2007 har informationsinsatserna inom ramen för Batteriinsamlingen fortsatt. Syftet är att öka kunskapen om att alla gamla batterier, såväl lösa som inbyggda, ska samlas in. Under året har kampanjinslag i tv visats och vi har även tagit fram en ny reklamfilm och nya annonser. Samarbetet med Electric Banana Band har under våren och sommaren inneburit konserter och batteriinsamling på ett flertal orter runt om i landet. Vid en aktivitet under Storsjöyran i Östersund i juli samlades till exempel 1 800 kg batterier in under bara några timmar. I november utsågs Batteriinsamlingen med kampanjen I allt som rör sig, lyser eller låter till Årets talesperson i PR-tävlingen Spinn. EU:s BATTERIDIREKTIV. Naturvårdsverket har på uppdrag av Miljödepartementet utrett förutsättningarna att genomföra Europaparlamentets direktiv om batterier i Sverige. Direktivet ska samordna reglerna i hela EU. Direktivet har krav på insamling respektive begränsad användning av batterier med kadmium och kvicksilver. Vi föreslår i vår utredning olika åtgärder för att uppfylla direktivets krav. Ett förslag är att producentansvar för batterier införs för att lösa finansieringen av batteriinsamlingen. ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR LUFT. I det nationella arbetet har Naturvårdsverket ansvar för luftnormer. Vi ska bedöma behovet av och hjälpa till att ta fram åtgärdsprogram. Vi följer också upp och utvärderar tillämpningen av miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram. Vi har utrett behovet av åtgärdsprogram för Falun kommun och ozon i Sverige och kommit fram till att åtgärdsprogram inte behöver tas fram. Vägledning om åtgärdsprogram har givits kontinuerligt under året. En övergripande information om hur. 22. PÅDRIVANDE OCH FÖREBYGGANDE MILJÖARBETE • NATURVÅRDSVERKET ÅRSREDOVISNING 2007.

(25) NATURVÅRDSVERKETS HANDLÄGGNING AV UNDERRÄTTELSER ANGÅENDE BEHOV AV ÅTGÄRDSPROGRAM ENLIGT FÖRORDNING OM MILJÖKVALITETSNORMER FÖR UTOMHUSLUFT (2001:527, 15§) Naturvårdsverkets yttrande. Underrättelse från: 2005. Förordat arbete med åtgärdsprogram. Södertälje, PM10 2 Göteborg, PM10 1,3 Norrköping, PM10 1,3 Malmö, NO2 1,3. Ej förordat arbete med åtgärdsprogram. Mariestad, NO2 Sundsvall, PM10. 2006. 2007. Skellefteå, NO2. Falun, NO2 Sverige, O3. Anm: Kommuner ska på eget initiativ skicka in underrättelser till Naturvårdsverket. 1) Beslut angående framtagande av åtgärdsprogram från regeringen under 2005. 2) Arbete med åtgärdsprogram pågick redan i länet. 3) Åtgärdsprogram fastställt av länsstyrelse. Beteckningen PM 10 avser partikelföroreningar i luft, NO2 = kvävedioxid, O3 = ozon.. arbetet med åtgärdsprogrammen fortlöper och vilken effekt de haft har lämnats till Miljödepartementet. HANDEL MED UTSLÄPPSRÄTTER. EU:s system för handel med utsläppsrätter inleddes 2005. Naturvårdsverket beslutar om tilldelning av utsläppsrätter och har ansvar för tillsynen av systemet i Sverige.. Rapportering av utsläppsrätter 2005–2007 Utsläppen av koldioxid från de anläggningar som omfattas av handelssystemet under 2006 var cirka 500 000 ton högre än under 2005. En anledning till ökade utsläpp kan vara det höga elpriset under delar av 2006, vilket har lett till att olja i vissa fall använts i stället för el. Utsläppet 2006 var liksom utsläppet 2005 dock betydligt lägre än den mängd som tilldelats. För år 2006 tilldelades 22,5 miljoner ton medan utsläppet uppgick till 19,9 miljoner ton. Orsakerna skiljer sig åt mellan olika branscher, men gemensamt är dock att konvertering från fossila bränslen till biobränslen har fortsatt och att ytterligare effektiviseringsåtgärder har genomförts.. Tillsyn För fyra anläggningar som inte lämnat verifierad utsläppsrapport har vi fastställt utsläppen samt beslutat om förseningsavgift. Inga beslut har överklagats till miljödomstolen. För de företag som inte överlämnat utsläppsrätter i tid har vi beslutat om avgift enligt 8 kap. 6 § handelslagen i 29 fall, till ett totalt belopp om 44 miljoner kronor. Samtliga fall har överklagats till miljödomstolen. Tillsynen av berörda anläggningar bedrivs i enlighet med tillsynsplanen som uppdaterats under 2007. Under året har två besök gjorts på plats.. NATURVÅRDSVERKET ÅRSREDOVISNING 2007 • PÅDRIVANDE OCH FÖREBYGGANDE MILJÖARBETE. 23.

(26) HANDEL MED UTSLÄPPSRÄTTER 2005 OCH 2006 Kiloton koldioxid 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 Tilldelning 2005. 2 000. Utsläpp 2005. 1 000. Tilldelning 2006 Utsläpp 2006. 0. Energi. Järn & stål. Malmtillverkning. Massa & papper. Mineral. Raffinaderi. Rapporterade utsläpp från anläggningar i handelssystemet år 2005 och 2006 jämfört med tilldelad mängd. (Handelssystemet startade 2005 varför endast två år redovisas. Senast tillängliga siffror härrör sig från 2006.). 24. PÅDRIVANDE OCH FÖREBYGGANDE MILJÖARBETE • NATURVÅRDSVERKET ÅRSREDOVISNING 2007.

(27) Information Vi har anordnat utbildning om de reviderade föreskrifterna om utsläppsrätter för länsstyrelserna och informerat ackrediterade kontrollörer. Tillsammans med Energimyndigheten har vi lämnat information till företagen om rapportering och överlämnande av utsläppsrätter. Informationsinsatserna har bidragit till att de allra flesta utsläppsrapporter och utsläppsrätter lämnades in i tid.. Tilldelning av utsläppsrätter 2008–2012 och utveckling av systemet med handel för utsläppsrätter Sveriges fördelningsplan för perioden 2008–2012 lämnades till EU-kommissionen i augusti 2006 och innebar en sammanlagd tilldelning om 25,2 miljoner ton per år varav 3 miljoner ton som reserv till nya deltagare. Efter granskning av planen krävde kommissionen att tilldelningen skulle minska med tio procent. Då kommissionen ännu inte godkänt Sveriges förslag till hur denna minskning ska göras har det slutliga besluten om tilldelning ännu inte kunnat fattas. I arbetet med det andra europeiska klimathandlingsprogrammet (ECCP2) har vi tillsammans med Energimyndigheten bistått Miljödepartementet med underlag.. NATURVÅRDSVERKET ÅRSREDOVISNING 2007 • PÅDRIVANDE OCH FÖREBYGGANDE MILJÖARBETE. 25.

(28) ÖVRIGA STYRMEDEL OCH STRATEGIER ÖVRIGA STYRMEDEL OCH STRATEGIER (TKR) PERSONÅR. PERSONALKOSTNADER. ÖVRIGA KOSTNADER. SUMMA KOSTNADER. INTÄKTER. LÄMNADE BIDRAG. 2007. 111. 78 268. 31 997. 110 265. -26 746. 41 780. 2006. 101. 71 206. 40 170. 111 376. -26 651. 32 861. 2005. 107. 68 036. 37 038. 105 074. -22 029. 18 624. Jämförelser mellan åren är inte helt adekvat p.g.a. att verksamhetsgrenen Information är integrerad i övriga verksamhetsgrenar fr.o.m. 2007.. 26. PÅDRIVANDE OCH FÖREBYGGANDE MILJÖARBETE • NATURVÅRDSVERKET ÅRSREDOVISNING 2007.

(29) MÅL 1 En vägledning för tillämpning av ekosystemansatsen i olika sektorer, såväl i land- som vattenmiljö, finns tillgänglig.. måluppfyllelse. ÅTERRAPPORTERING 1. Insatser.. Vi har valt att förtydliga och tolka ekosystemansatsen. Syftet är att göra arbetsmetoden mer lättillgänglig och lättförståelig, samt att inspirera myndigheterna att använda ekosystemansatsen i sin helhet i det dagliga arbetet. Vi anser därför att målet är uppfyllt.. ARBETE MED EKOSYSTEMANSATSEN Ekosystemansatsen är en arbetsmetod för bevarande och hållbart nyttjande av naturresurser som även inkluderar rättviseaspekter. Ekosystemansatsen har sitt ursprung i konventionen om biologisk mångfald (CBD) och preciseras i tolv olika principer, vilka utgör byggstenarna i denna arbetsmetod. Principerna är delvis överlappande och ger i flera fall inte tillräcklig vägledning i hur ekosystemansatsen kan användas i olika fall. Det är en viktig anledning till att metoden inte har tilllämpats nämnvärt. Under 2007 har Naturvårdsverket arrangerat två workshops där berörda sektorer och andra engagerade intressenter medverkat. Syftet var dels att sprida information kring ekosystemansatsen, dels att få in synpunkter på vad de behöver för att kunna använda ekosystemansatsen som arbetsredskap. I en rapport som beslutades december 2007 har vi tolkat de tolv principerna under sex sammanfattande rubriker. Rapporten har remitterats till berörda myndigheter, organisationer och andra intressenter. Den trycks i början av 2008 och kan laddas ner från Bokhandeln på Naturvårdsverkets webbplats.. MÅL 2 Naturvårdsverket har aktivt bidragit till att öka, tillämpa och sprida kunskaperna om vindkraftens samlade effekter på naturen och miljön i stort i syfte att underlätta utbyggnaden av vindkraft. måluppfyllelse. Vi arbetar generellt för att främja vindkraftens planering och utbyggnad. Naturvårdsverket har vid vissa etableringar i särskilt skyddsvärda naturområden verkat. NATURVÅRDSVERKET ÅRSREDOVISNING 2007 • PÅDRIVANDE OCH FÖREBYGGANDE MILJÖARBETE. 27.

(30) för att naturskyddet prioriteras. Ökad kunskap om miljökonsekvenser och attityder inom forskningsprogrammet Vindval borde underlätta lokala/regionala myndigheters ställningstagande samt troligen gynna vindkraftsutbyggnaden. Vi anser att vi uppfyllt målet. ÅTERRAPPORTERING 2:1 OCH 2:3. Insatser och förväntade eller direkta effekter samt Övriga insatser som främjar möjligheterna för utbyggnad av vindkraft.. INSATSER INOM VINDKRAFTOMRÅDET Naturvårdsverket strävar efter att öka och sprida kunskap om vindkraftens roll i ett hållbart energisystem med fokus på de nationella miljökvalitetsmålen. Vi bidrar med kunskap och underlag om miljöaspekter i våra kontakter med lokala och regionala myndigheter, Energimyndigheten, Boverket, Riksantikvarieämbetet, Sveriges Kommuner och Landsting samt vindkraftsbranschen. Syftet är att genom möten, konferenser, kurser och yttranden främja och underlätta planering och vindkraftsetablering. Inom ramen för Klimatkommunikationsprojektet har vi fortsatt vårt samarbete med Energimyndigheten och Boverket. Vi har organiserat fyra konferenser för vindkraftssamordnare, kommuner och länsstyrelser. Temat har varit vindkraftsplanering, forskning och aktiviteter på vindkraftsområdet. Vi deltar också i det nordiska projektet Nordvind som har till uppgift att främja vindkraftsutbyggnaden inom Norden. I projektet arbetar vi bland annat med att utbyta erfarenheter, lyfta fram olika goda exempel, minska hindren för vindkraftsutbyggnad och samordna vindkraftsfrågan inom Norden. I juni hade vi inom Nordvind en workshop med praktiska övningar i projekthantering vad gäller både land- och havsetablering. Vi har även börjat samarbeta med Vattenfall angående etablering av vindkraft och forskningsutbyte inom forskningsprogrammet Vindval. I början av året blev vi klara med den interna policyn för hur vindkraften ska behandlas på Naturvårdsverket. Policyn talar bland annat om hur vi prioriterar våra insatser i ärenden om lokalisering av vindkraft. FORSKNING OM VINDKRAFT. ÅTERRAPPORTERING 2:2. Hur Naturvårdsverket har deltagit i beredningsprocessen för vindkraftsärenden och när i beredningsprocessen verket avgivit yttrande i de samråd som rör vindkraftsärenden.. Syftet med forskningsprogrammet Vindval är att ge kunskapsunderlag till miljökonsekvensbeskrivningar i planerings- och tillståndsprocessen samt vägledning för att förhindra eventuella negativa miljöeffekter. Detta kan både påskynda och underlätta vindkraftsetablering. Inom Vindval arbetar vi främst med att studera miljöpåverkan inklusive effekter av ljud från vindkraftverken, men också attityder till vindkraften hos olika aktörer och dessas betydelse för etablering. Forskningsresultaten hittills tyder på att vindkraftens miljöpåverkan är mycket begränsad. Det kan även finnas positiva lokala effekter utöver de långsiktiga effekterna i form av minskad klimatpåverkan på naturvärden. Under året har Vindval och Vindforsk, ett samfinansierat program mellan Energimyndigheten och Industrin för grundläggande och tillämpad vindkraftsforskning, anordnat ett seminarium för att sprida kunskap om forskningsresultat. Syftet med seminariet har också varit att initiera fortsatt forskning kring vindkraft.. DELTAGANDE I ÄRENDEN OM VINDKRAFT Naturvårdsverket under året yttrat sig i sex tillståndsärenden som gäller vindkraft, varav fem i miljödomstolar och ett i Miljööverdomstolen. Vi har också lämnat. 28. PÅDRIVANDE OCH FÖREBYGGANDE MILJÖARBETE • NATURVÅRDSVERKET ÅRSREDOVISNING 2007.

(31) yttrande i ett skriftligt samrådsärende om vindkraft. Naturvårdsverket har avstått från att lämna yttrande i ett ärende till Miljööverdomstolen, tre ärenden till miljödomstolar samt i två skriftliga samrådsärenden. ÖVRIG ÅTERRAPPORTERING 1. Insatser för att genomföra strategin om giftfria och resurssnåla kretslopp.. ÖVRIG ÅTERRAPPORTERING 2. Insatser och direkta effekter av Naturvårdsverkets klimatarbete.. STRATEGIN FÖR GIFTFRIA OCH RESURSSNÅLA KRETSLOPP Naturvårdsverket har under 2007 samordnat arbetet med strategin för giftfria och resurssnåla kretslopp. Flera workshops har hållits med företrädare för myndigheter, företag och branschorganisationer. Vi har startat ett forskningsprogram om utsläpp av organiska miljögifter från varor och produkter. Programmet ska klargöra hur stort problemet egentligen är med kemikalier som sprids till miljön via varor. Den tvärvetenskapliga forskargruppen leds av IVL Svenska Miljöinstitutet.. INTERNATIONELLT OCH NATIONELLT KLIMATARBETE INTERNATIONELLT KLIMATARBETE. Inom det internationella klimatarbetet har Naturvårdsverket bistått Regeringskansliet med expertkunskaper och stöd. 2007 förbereddes ett beslut att, inom ramen för FN:s Klimatkonvention (UNFCCC), starta förhandlingar om en post 2012-regim. EU har varit starkt drivande och det har varit ett omfattande förberedelsearbete i EU:s olika expertgrupper, där vi deltagit både på egen hand och tillsammans med deltagare från Regeringskansliet. Naturvårdsverket har medverkat i expertgrupperna som arbetar med framtidsfrågor (det vill säga en ny klimatöverenskommelse efter 2012), teknikfrågor, markanvändning och skogsbruk, anpassningsfrågor, klimatrapportering och klimatinformation. Vi har också deltagit i arbetsgruppen EG Science. Inom denna grupp koordinerar EU bland annat hur IPCC:s, FN:s vetenskapliga klimatpanel, material kan utnyttjas som ett stöd i förhandlingsarbetet. Naturvårdsverket koordinerar som så kallad ”focal point” det svenska deltagandet i IPCC. Under 2007 presenterades IPCC:s fjärde utvärderingsrapport om klimatförändringen och Naturvårdsverket deltog för Sveriges räkning i den process där rapporterna från IPCC:s arbetsgrupper bereddes. Dessa var arbetsgrupp I: Vetenskapliga underlaget om klimatförändringarna, arbetsgrupp II: Klimateffekter, anpassning och sårbarhet och arbetsgrupp III: Åtgärder för att begränsa klimatförändringar. En syntesrapport från arbetsgrupperna har också färdigställts. Ett område som rönt stort intresse är hur markanvändningen och skogsbruket, de så kallade LULUFC – frågorna (LULUCF= Land Use, Land Use Change and Forestry), kan bidra till att minska koldioxidutsläppen och då särskilt genom minskad avskogning. FN:s klimatsekretariat (UNFCCC) anordnade en särskild workshop under våren och Australien inbjöd till ett högnivåmöte om frågan. Naturvårdsverket deltog vid båda mötena. De internationella klimatfrågorna inom FN:s ram förhandlas regelbundet under två fjortondagars perioder under året. Det viktigaste mötet 2007 var decembermötet (betecknat COP 13 och COP/MOP3) förlagt till Bali. Vid Bali-mötet tog de internationella klimatförhandlingarna, ett viktigt steg framåt och antog den s.k. Bali Action Plan. Den innebär att förhandlingar om en överenskommelse post2012 nu påbörjas med syfte att nå ett beslut under COP15/MOP5 i Köpenhamn.. NATURVÅRDSVERKET ÅRSREDOVISNING 2007 • PÅDRIVANDE OCH FÖREBYGGANDE MILJÖARBETE. 29.

No results found