Källförteckning
Bilaga 2 Fördjupad bakgrundsbeskrivning Prioritering av objekt för efter behand ling
Föroreningarna kommer ifrån en mängd olika slags verk sam heter och finns spridda över hela landet. Föroreningarna är också spridda över tid och vissa föroreningar kan dateras så långt bak som till svensk medeltid.81 Arbetet med att identifiera förorenade områden har pågått sedan 1990talet. En förorening är en skada på naturen, men i vissa fall också en potentiell fara för djur och växtliv och människors hälsa. Detta innebär att det finns olika motiv för och olika krav på efter behand ling beroende på vilken typ av förorening det hand lar om och var den ligger någonstans. Förorenad mark är oftast orsakad av att miljö farlig verksamhet bedrivits på platsen eller av olyckor. Det finns många olika typer av verksamhet som förorenar mark och vatten.82
Riskklassningen bygger på Natur vårds verkets metodik för riskklassning (MIFO), med vilken man bedömer risken utifrån föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, förutsättningar för spridning samt områdets och omgivning ens känslighet och skyddsvärde, se tabell 5. De potentiellt förorenade områ dena undersöks och delas in i riskklasserna 1–4. Riskklass 1 innebär högst risk och dessa områden anses mest angelägna för avhjälpande. Riskklass 4 är den minst akuta riskklassen och dessa områden anses utgöra en låg risk för negativ miljö eller hälsopåverkan. Hittills är cirka 24 500 objekt riskklassade.
Tabell A. Precisering och fördelning av riskklassning av förorenade områden Riskklassning Risk för människors
hälsa och miljö Fördelning av kartlagda objekt efter riskklassning
Riskklass 1 Mycket stor risk 4 %
Riskklass 2 Stor risk 28 %
Riskklass 3 Måttlig risk 43 %
Riskklass 4 Liten risk 25 %
Källa: Länsstyrelsernas EBH-databas 2015 (EBH-stödet) Nationell plan och prioriteringsgrunder
Natur vårds verket har tagit fram en nationell plan där fördelning och priori tering av det statliga anslaget för efter behand ling beskrivs, i syfte att se till att åtgärder vidtas i de mest prioriterade förorenade områdena.83 Den nationella planen styr hur Natur vårds verket beslutar om bidrag och är avsedd att väg leda länsstyrelser som söker bidrag.84
81 https:www.sala.se/en/Om-Sala-n/Sala-silvergruva1/Sala-Silvergruva/ 82 Information hämtad från länsstyrelsernas EBH-databas 2015 (EBH-stödet).
83 Naturvårdsverket, 2014: Nationell plan För fördelning av statliga bidrag för efterbehandling. Rapport
6617. Naturvårdsverket, Stockholm.
84 Målet är att den nationella planen ska ge förståelse för hur Natur vårds verket prioriterar vid fördelning
av bidrag, översikt över fördelade bidragsmedel över tid samt förutsättningar för en tydlig dialog mellan Natur vårds verket och länsstyrelserna.
Natur vårds verket har betalat ut medel till objekt där det finns en ansvarig som egentligen skulle bekostat saneringen. Detta är förenligt med Förordning (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande85 och regleringsbrevet86. De objekt där det funnits ansvariga som beviljats mest medel för sin efter behand ling men som saknat betalnings förmåga är gruvor.87 Man kan dock inte se någon trend då det rör sig om enskilda objekt. Om man tittar på de objekt som beviljats bidrag det senaste decenniet rör det sig om olika branscher, allt ifrån sågverk till kemtvättar och ytbehandlare. Oavsett till vilken bransch medlen gått är det inte tänkt att medlen skulle gå till detta. Det finns tusentals gamla objekt, förorenade före den 1 juli 1969, som statsanslaget är avsett för. Att betala ut medel där det finns en ansvarig är en bidragande orsak till att befintliga statliga medel inte räcker till för att efterbehandla alla områden där det finns en konstaterad för orening. Även utan dessa enskilda ekonomiskt betungande projekt skulle dock det ekonomiska utrymmet för efter behand ling vara otillräckligt i förhållande till konstaterade behov.
Privata aktörer
Genom bildandet av SPIMFAB tog drivmedelsbolagen ett solidariskt ansvar för föroreningarna. Det har syftet att undersöka och åtgärda föroreningar i mark orsakad av bensinstationer. Drivmedelsbolagen och kommunerna upp manades vid starten av projektet att identifiera och anmäla potentiellt föro renade stationer (som lagts ned mellan den 1 juli 1969 och den 31 december 1994) till SPIMFAB. Det huvudsakliga arbetet har pågått mellan 1997 och 2014, och totalt har SPIMFAB på olika sätt hanterat över 5000 bensinstatio ner. Med hantering avses undersökningar och, vid behov, sanering av dem.88
Saneringsbehov i framtiden
Flera allvarliga miljöproblem vid industriell produktion är idag lösta,89 många giftiga ämnen regleras i den så kallade Stockholmskonventionen, vars mål är att skydda miljön och människors hälsa mot skadliga ämnen. Miljö och hälsofarliga ämnen, som bland annat användes vid träimpregnering, plant skolor och kemtvättar, har fasats ut eller kraftigt begränsats allteftersom deras negativa egenskaper upptäckts. Utöver historiska föroreningar som kräver efter behand ling tillkommer föroreningar i mark och vatten från pågående verk sam heter. Att prognosticera framtida föroreningar är dock svårt eftersom kunskapen om föroreningsproblematik hela tiden utvecklas. Utifrån ny kun skap tillkommer nya regler och industriproduktion ställs om, samtidigt som
85 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-2004100-om-
avhja_sfs-2004-100/
86 http://www.esv.se/Verktyg--stod/Statsliggaren/Regleringsbrev/?RBID=16739 87 Enbart objektet Svärtträsk har beviljats 70 miljoner för efter behand ling.
88 SPIMFAB, 2014. Drivmedelsbolagens undersökningar och saneringar av förorenade bensinstationer.
Slutrapport av SPIMFAB:s arbete under 1997 till 2014. SPMIFAB, SPI Miljösaneringsfond AB.
89 Naturvårdsverket, 2015b. Mål i sikte Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad
nya föroreningsproblematiker upptäcks.90 Kunskapen om ämnen, även sådana som inte klassas som farliga idag, samt ämnens samverkande effekter behöver öka och detta kommer sannolikt att påverka synen på markföroreningar och efter behand lingsbehov i framtiden.91