Sammanfattande bedömning av föreslagna finansieringslösningar

I detta kapitel redo visas hur Natur vårds verket har svarat på uppdraget och vilka de huvud­ sakliga skälen för förslagen är. Vidare redogörs för de bedömningar som gjorts när det gäller kostnader och nyttor ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Slutligen tas ytterligare behov av utredning upp.

6.1 Så har Natur vårds verket svarat på uppdraget

Natur vårds verket har haft i uppdrag att ta fram förslag till nya finansierings­ lösningar för efter behand ling av förorenade områden. Syftet med förslagen är att bidra till en ökad takt i saneringsarbetet för att kunna nå miljökvalitets­ målet om giftfri miljö. För att säkerställa finansieringsförslagens kostnadsef­ fektivitet har ett antal bedömningskriterier ställts upp vilka är att förslagen så långt det är möjligt ska utformas enligt principen om att förorenaren betalar, stärka incitament att minimera föroreningar samt vara praktiskt genomför­ bara och att administration och utredningstider minimeras.

Med hjälp av dessa kriterier har Natur vårds verket tagit fram två förslag som skapar förutsättningar för att inte bara öka takten i efter behand lings­ arbetet utan även förebygga att medel saknas för efter behand ling av föro­ renade områden. I och med dessa förslag skapas bättre förutsättningar för att på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt nå både etappmål för efter behand ling av förorenade områden och det långsiktiga miljökvalitetsmålet om giftfri miljö.

Natur vårds verket föreslår två olika sätt att öka finansiering för efter­ behand ling av förorenade områden:

– att verksamhetsutövare som omfattas av förordning (1998:901) om verk­ samhetsutövares egenkontroll upprättar en plan för sanering, och

– att alla anmälnings­ och tillståndspliktiga verksamhetsutövare betalar in avgifter till en statligt administrerad fond för bidrag till efter behand ling i de fall det finns en ansvarig men som saknar betalningsförmåga.

Båda förslagen riktar sig mot i stort sett samma verksamhetsutövare, A­, B­ och C­anläggningar.79 _{Förslagen styr dock mot två olika typer av kostna­} der/finansieringsansvar och kompletterar därmed varandra. De kan också genomföras var för sig, men det bör noteras att förslagen inte innebär risk för dubbelstyrning i och med att de omhändertar olika problem i frågan om betal­ ningsförmåga. Det kan dock finnas positiva effekter för fondförslaget som

följer av det första förslaget om saneringsplaner. Om efter behand lings kost­ naden synliggörs för Verk sam hets utövarna under pågående drift av verksam­ heten kan acceptansen för fondlösningen öka något då Verk sam hets utövaren då blir medveten om den kostnad föroreningen de facto innebär.

Natur vårds verket vill understryka att det första förslaget innebär ett syn­ liggörande av redan existerande kostnader i och med att saneringsplanen ska omfatta en plan för avhjälpande av redan konstaterade föroreningsskador. Dessa skador är Verk sam hets utövaren enligt gällande regelverk redan skyldig att känna till och även skyldig att bära ekonomiskt ansvar för. Förslaget inne­ bär därmed att förpliktelser som verksamhetsutövare redan har tidigareläggs och synliggörs.

Det faktum att dessa kostnader synliggörs i verksamhetsutövares redovis­ ning ökar medvetenheten om dem och stärker incitamenten för verksam­ hetsutövare att minimera kostnaderna, det vill säga att incitamenten att vilja förebygga föroreningar stärks. Förslaget förväntas också förebygga bristande betalningsförmåga då avsättningar påverkar företagens kapitalstruktur. Det är dock inte möjligt att precisera förväntad effekt kvantitativt. Sist men inte minst innebär förslaget att efter behand lings kost naden blir en produktions­ kostnad bland andra, vilket innebär att miljökostnaden inte längre särbehand­ las och därmed upphör att vara en ”dold kostnad” hos Verk sam hets utövaren.

Natur vårds verket bedömer vidare att förslaget kan genomföras mer effek­ tivt om flera olika aktörer involveras för att exempelvis sprida information om förslaget och utveckla kostnadseffektiva lösningar för genomförande. Informationsspridning bedöms spela en stor roll för att stärka Verk sam­ hets utövarnas medvetenhet om behovet av att internalisera miljökostnaden. Natur vårds verket förordar därför en riktad informationsinsats till flera olika berörda aktörer i samband med att förslaget genomförs.

Förslaget om en fond för efter behand ling är ett sätt att internalisera kost­ naden som risken som potentiellt förorenande verk sam heter innebär för samhället. Förslaget är därmed att betrakta som en form av försäkring för

samhället mot att Verk sam hets utövaren inte står för sina kostnader vid bris­

tande betalningsförmåga. Fonden kommer att öka tillgänglig finansiering för efter behand ling av förorenade områden där ansvarig saknar betalningsför­ måga. En statlig fond bedöms fungera mer effektivt än tidigare miljöskadeför­ säkring då regelverket för utbetalning av ersättning inte utformas med hänsyn till försäkringsgivarens lönsamhetskrav utan istället utformas för att uppnå en så samhällsekonomiskt effektiv användning av resurserna som möjligt. Inkomna medel kommer att betalas ut till efter behand lingsåtgärder.

Det bör vidare understrykas att verksamhetsutövare som kan visa på en likvärdig eller bättre finansieringslösning exempelvis i form av frivilliga bran­ schöverenskommelser i likhet med SPIMFAB undantas fondavgiften. Fonden stärker därmed verksamhetsutövares incitament att genomföra egna lösningar som inte kräver konkurs.

6.2 Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv

överväger fördelarna

Båda förslagen är kostnadsdrivande för verksamhetsutövare i form av direkta och indirekta kostnader.

Förslagen kommer att ha störst påverkan för verksamhetsutövare som i dagsläget har ett stort genomförandeunderskott i förhållande till befintlig miljölagstiftning, bedriver verksamhet med hög risk för föroreningar eller har små eller inga möjligheter att överföra kostnadsökning på nästa marknadsled. Att avstå från att realisera principen om att förorenaren betalar av ovanstå­ ende skäl är dock, ur samhällsekonomisk synpunkt, direkt olämpligt.

Samtidigt finns det positiva effekter för Verk sam hets utövarna ur konkur­ renssynpunkt. Om kostnaderna inte längre är dolda kommer de företag som i dagsläget undslipper kostnader genom ett genomförandeunderskott inte längre kunna snedvrida konkurrensen i förhållande till verksamhetsutövare som bär sina efter behand lings kost nader löpande.

En minskad risk vid företagsförvärv är också en positiv effekt liksom att möjligheten för att kunna göra avsättningar förbättras. Det innebär att färre verksamhetsutövare löper risk att behöva försättas i konkurs till följd av för dem okända kostnader.

Eftersom föroreningar sker i så många olika slags branscher har det inte varit möjligt att inom ramen för detta uppdrag göra en fördelningsanalys för respektive bransch.

I kapitel 4 och 5 uppmärksammades att tillsynsmyndigheterna får nya uppgifter. Det gäller dels tillsyn av saneringsplaner, dels eventuell insamling av fondavgiften. Natur vårds verket har i dialog med intressenter och experter inom tillsynsområdet stämt av risken för att förslagen innebär en stor arbets­ börda och funnit att en viss oro är befogad när det gäller tiden direkt efter ikraftträdandet.80 _{Risken har vägts mot nyttan, som bedöms vara högre i och} med att tillsynsmyndigheternas arbete underlättas genom ökad transparens. Genom väl tilltagna tider för inlämnande av saneringsplaner efter ikraft­ trädandet minskas risken för plötsliga arbetstoppar. Även Skatteverket bör kunna utföra sina kontroller inom ramen för befintliga resurser.

Det bör understrykas att de exempel som getts på totala inkomstbortfall för staten är en uppskattad taknivå som dessutom ska slås ut på ett okänt – sannolikt mycket stort – antal år.

80 _{Det finns idag ingen sammanställning över hur många verksamhetsutövare som redan i dagsläget}

upprättar saneringsplaner eller hur många som gör ekonomiska avsättningar för framtida efter behand ling. Utifrån antagandet om att de flesta Verk sam hets utövarna inte vidtar sådana åtgärder i dagsläget bedömer vi dock att risken är stor för ett snabbt inflöde av ärenden.

6.3 Ytterligare utredningsbehov

Upprättande av en efter behand lingsfond skulle innebära ökade medel för efter­ behand ling av förorenad mark och därmed möjliggöra en snabbare takt i detta arbete. Som nämndes i kapitel 5 kräver förslaget att ytterligare specificeringar och avvägningar bör göras gällande val av avgiftsmodell, val av avgiftsnivå (i förhållande till ambitionsnivå) och val av ansvarig myndighet. Ytterligare utredning för specificering av förslaget och konsekvenserna av de val som görs är därför nödvändig.