Fördjupade svar studiens frågeställningar och syfte

Denna studies syfte har varit att öka kunskapen om den skolkurativa rollen inom

vuxenutbildningen och de möjligheter, utmaningar och gränser som rollen ser och hanterar. För studien uppställdes därför två frågeställningar; en första som bestod i att undersöka hur den skolkurativa rollens möjligheter och utmaningar ser ut inom vuxenutbildningen. En andra som bestod i att undersöka hur rollens gränser ser ut gentemot interna och externa

samarbetspartners. Studiens resultat och analys visar på flera möjligheter, utmaningar och gränser för rollen som skolkurator inom vuxenutbildningen. Här nedan besvaras syftet och frågeställningarna på ett fördjupat sätt genom att relatera till tidigare forskning och teori. 8.1.1 Möjligheter

Studien om skolkuratorns komplexa roll visar att professionen inom vuxenutbildningen är en roll med stor professionell autonomi och med variation, frihet och bredd i sina

arbetsuppgifter. Skolkuratorerna beskriver rollens komplexitet bland annat genom sin frihet i rollen och den frihet den ger deras heterogena grupp av elever. Rollen har ett stort

handlingsutrymme i att välja vika kurativa insatser som är lämpliga för eleven, för att kunna

göra det bästa för hen. Skolkuratorn är den som länkar samman eleven med andra parter,både

internt och externt, och är beredd att vidga sitt handlingsutrymme till förmån för elevens bästa och så att denne kan nå målen med utbildningen. Rollen uppvisar delar som beskrivs i teorin om det sociala arbetet och dess handlingsutrymme som får benämnas professionell autonomi och har ett betydande eget handlingsutrymme. För de skolkuratorer som intervjuats för studien innebär det att rollen innefattar stora möjligheter till frihet i arbetet och att själva få utforma sitt arbete, dess ramar och arbetssätt. De både kan och får även använda sin

professionella kunskap, utifrån eget omdöme, samt uppvisar att de i det sociala arbetet guidas av ett etiskt förhållningssätt. Det gör de för att på ett kvalificerat sätt bedöma vilka insatser som möjliggör det bästa utfallet för varje elev som de träffar, så att hens villkor ska förbättras (Svensson m.fl., 2008; Blennberger, 2005, i Svensson m.fl., 2008; SOU 2018:71). I en

29

arbete med individuella samtal för framgång för eleven, att se och förstå vad eleven behöver för att uppnå ett bra mående, att arbeta med flexibilitet och ett icke-dömande förhållningssätt och att samordna kontakter för elevens bästa (Backlund, 2007; Jung-Sook Lee, 2012; Kelly, 2008, i McManama m.fl., 2011; Allen-Meares & Dupper, 1998, i McManama m.fl., 2011). 8.1.2 Utmaningar

Studien om skolkuratorns komplexa roll inom vuxenutbildningen visar även på de svårigheter som i rollen. Det handlar om utmaningar kring att rollen inte är lagstadgad, utifrån att den inte är inskriven i Skollagen, som rollen är för barn och unga (SOU 2018:71; Backlund m.fl. 2017). I kuratorernas utsagor syns tendenser till frustration och även en viss oro kring att rollen inte är lagstadgad. Som konstaterats tidigare, får det från ett teoretiskt perspektiv ses som att andra aktörer, i det här fallet politiker och lagstiftning gör en annan bedömning av det sociala arbetet och kraven för dess utförande (Svensson m.fl., 2008; Tops & Sunesson, 2006, i Svensson m.fl., 2008). Andra utmaningar för rollen finns i att det sociala arbetets frågor inte ges full kraft och hörsammas tillräckligt i skolkontexten, vars fokus är pedagogik och

undervisning. Det kan ses som ett uttryck för den skolkurativa rollens begränsade jurisdiktion inom vuxenutbildningen. En annan utmaning för rollen är en upplevelse av att inte räcka till för elevernas behov av stöd och för det stora elevantalet, även det ett uttryck för det sociala arbetets begränsade jurisdiktion och att rollens handlingsutrymme uppstår, begränsas och färgas av ett samspel organisation - socialarbetare. Samt att rollen, som nämnts tidigare, får olika mycket handlingsutrymme och olika mycket stöd och uppmuntran i olika organisationer. (Svensson m.fl., 2008).

I jämförelse med tidigare forskning och de utmaningar som den ser för rollen, så finns likheterna i att även kuratorn inom vuxenutbildningen, till viss del, står något ensam på en arena dominerad av pedagoger, vilket enligt forskningen kan påverka rollens

handlingsutrymme, även om det finns variationer för vad empirin för rollen visar där. Andra likheter framskymtar i att det skolkurativa uppdraget inte är reglerat med samma tydlighet i lag och förordning som för andra professioner. Samt så framskymtas, via Höögs forskning, att det finns en uppdragskrock mellan elevhälsans fokus på mående och lärarnas/skolans fokus på lärande, det vill säga det som empirins kuratorer påvisar kring att det sociala arbetets frågor försvinner något i skolkontexten (Isaksson, 2014; Backlund, 2007; Höög, 2014). Det finns även skillnader i vilka utmaningar den tidigare forskningen ser för rollen och vad rollen inom vuxenutbildningen uppvisar som utmaningar. Enligt Isaksson & Sjöström, 2017, så står skolkuratorn i opposition mot skolkontexten och har även vissa svårigheter gentemot lärare. Dessa två delar blir inte tydliga för den vuxenkurativa rollen. Rollen inom vuxenutbildningen tycks inte stå i ”opposition” i vuxenutbildningens skolkontext och kan inte heller sägas ha ”svårigheter” gentemot lärare, utan får snarare sägas ha varierande grad av utrymme för rollen i respektive organisation och olika grad av vilket slags socialt arbete som uppmuntras och inte. (Svensson m.fl., 2008)

8.1.3 Gränser

Slutligen för studien om skolkuratorns komplexa roll inom vuxenutbildningen och dess gränser och eventuella gränssättningssvårigheter, så tycks de se något olika ut och variera beroende på kontext. Kuratorerna har med andra ord något olika perspektiv och synsätt på rollens gränser och om det förekommer gränsdragningssvårigheter för rollen eller inte. Två av kuratorerna menar att de inte upplever svårigheter för rollens gränser i sina kontexter och två säger att gränser för rollen är en svårighet i deras respektive kontext. De resonerar och

30

redovisar för olika upplevelser och förutsättningar för rollens gränser i sin organisation. I deras utsagor synliggörs gränser för rollen, oavsett om de uppfattas som en svårighet eller inte av respektive kurator. Det som är intressant att notera är dock att kuratorerna, trots sina olika perspektiv på gränser för rollen, ändock möter många liknande situationer kring gränserna, till exempel lärare som tar på sig kuratorsrollen och andra instanser/partners som kan innebära svårigheter för rollen beroende på skepsis gentemot eleven. Det finns även situationer där samarbetspartners både internt (till exempelvis lärare, rektor, administratörer) och externt (till exempel arbetsförmedlingen, ekonomiskt bistånd, vårdcentralen) kan ha åsikter om det sociala arbetet och dess gränser. Dessa gränsdragningar finns i interna gränsdragningar gentemot till exempel lärare och externa gentemot till exempel ekonomiskt bistånd. En annan variabel som nämns kring rollens gränser, är rektorns målbild och ramar och relationen med rektorn och de förutsättningar som rektorn sätter för rollen. Den skolkurativa rollens gränser och gränsdragningssvårigheter inom vuxenutbildningen varierar sålunda något, vilket kan ses som att handlingsutrymmet för rollen är olika, beroende på det utrymme rollen givits i respektive organisation och vilka förutsättningar som respektive kuratorn har för sitt handlingsutrymme, men även för vilket socialt arbete som organisationen uppmuntrar och inte. Teorin pekar även att socialarbetaren behöver förstå sin organisation och dess förutsättningar, för att få kunskap om vilka möjligheter som finns för att kunna agera och för det egna handlingsutrymmet. Samt att faktorer som traditioner, individfaktorer, rutiner, professionstolkningar, samspelet klient – socialarbetare samt lagar och regler kan påverka handlingsutrymmet. Även maktobalanser blir synliga för kuratorns handlingsutrymme och vilka val som är möjliga inom det utrymme organisationen givit rollen. Variabler som frihet och ansvar påverkar även socialarbetarens möjligheter att kunna använda sitt

handlingsutrymme. Det krävs helt enkelt makt för att kunna använda sig av det

handlingsutrymme som organisationen ger och för att kunna förändra det. (Svensson m.fl., 2008).

Jämförs den skolkurativa rollens gränser inom vuxenutbildningen med tidigare forskning, så finns det likheter i att det framkommer svårigheter kring rollens gränser gentemot lärare och andra professioner, men det är inte en likhet som finns för samtliga kuratorer i studien. En annan likhet som syns mellan tidigare forskning och studiens kuratorer är att det kan finnas svårigheter i att påvisa vikten av sin roll i skolans kontext, vilket även det inte stämmer för samtliga kuratorer i studien (Isaksson, 2012; Leyba, 2009). Skillnaderna gentemot tidigare forskning och studiens kuratorer finns till exempel i att det inte finns en konkurrenssituation mellan studie- och yrkesvägledare och skolans kuratorer om att få mer tid för elevsamtal. Det som möjligen framskymtar är att skolans lärare, inom vuxenutbildningen, har en del

elevsamtal, som sen kuratorn behöver visa tillhör hens ansvarsområde. Det blir inte heller tydligt att prioriteringar och förväntningar på rollen behöver ökas inom vuxenutbildningen, som det visas i den tidigare forskningen. Enligt den tidigare forskningen, så är det även viktigt med en rektor som stöttar elevhälsan, vilket samtliga kuratorers rektorer/ledare gör. Däremot, är det inte helt entydigt vad den stöttningen innebär för kuratorsrollen och elevhälsan inom vuxenutbildningen. Däremot så synes det som att rektors ramar och målbild är viktiga för rollens gränser inom vuxenutbildningen, vilket inte riktigt framkommer av den tidigare forskningen (Agresta, 2004; Backlund, 2007; Isaksson, 2014).

31