Studiens begränsningar och styrkor

För att kunna ta ställning till studien och dess resultat är det viktigt att redovisa både dess styrkor och dess begränsningar. Kring studiens urvalsmetod kan det ses som en begränsning att urvalet skett utifrån ett så kallat snöbollsurval och därmed får betraktas som ej statistiskt säkerställt och som ett icke representativt urval. Det är möjligtvis så att ett annat

tillvägagångssätt i urvalet hade lett till ett annat resultat. (Hjerm m.fl., 2014; Johnson, 1990, i Halkier, 2008). En annan begränsning kan ses kring datainsamlingens trovärdighet och tillförlitlighet, att resultat och analys är baserat på ett mindre empiriskt material, det vill säga

32

på endast fyra kvalitativa intervjuer och därmed inte får generaliseras samt att det varit svårt att finna vetenskapliga texter kring den skolkurativa rollen inom vuxenutbildningen att jämföra med. Även för studiens forskningsstrategi får det ses som en begränsning att det stundtals varit en utmaning att få ihop textmaterialet på grund av svårigheter i att finna

vetenskapliga texter. Det har även funnits en viss svårighet i att finna genomgående mönster i det empiriska datamaterialet, bilden har inte varit entydig. Den egna förförståelsen, från att själv varit verksam inom vuxenutbildningen, kan också ses som en begränsning för att se det vetenskapligt intressanta och för att finna det relevanta och intressanta för socialt arbete, för samhället och för forskningen (Dellgran & Höjer 2003 i C. Isaksson, 2014; Backlund 2007 i Isaksson & Larsson, 2012 i C. Isaksson, 2014; Isaksson & Larsson, 2012, s. 24; Rienecker, 2016; Månsson, 2014; Fejes m.fl., 2014).

Styrkorna finns i att både resultat och analys, bör kunna vara kontextuellt överförbara, på grund av de djupgående insikter och kunskaper som framkommit. De bör vara överförbara till andra kuratorers roll och sociala arbete inom vuxenutbildningen. Detta utifrån att studiens urval av kuratorerna var erfarna och med stor glädje delade med sig av sina kunskaper och insikter om den skolkurativa rollen, vilket gav djupgående insikt, ny kunskap och flera pusselbitar i det hermeneutiska pusslet för förståelse av den skolkurativa rollen (Fejes m.fl., 2014; Kvale & Brinkman, 2014; Månsson, 2014). Ytterligare en styrka finns i att det som framkommit om vuxenutbildningens skolkurativa roll och kärna har ingående delar från flera andra skolkontexters skolsociala roll, vilket möjliggjort svar till studiens syfte och

frågeställningar. (Dellgran & Höjer 2003 i C. Isaksson, 2014; Backlund 2007 i Isaksson & Larsson, 2012 i C. Isaksson, 2014; Isaksson & Larsson, 2012; Rienecker, 2016; Månsson, 2014; Fejes m.fl., 2014). En annan styrka finns i forskningsstrategin, utifrån att den med hermeneutikens försiktighet och utforskande sätt, stegvis angrep ämnet för att till sist kunna uppvisa en rimlig och fungerande helhetsbild. (Månsson, 2014; Fejes m.fl., 2014).

De etiska begränsningar med studien har möjligtvis funnits i att anonymiseringen av intervjupersonerna och studiens hänsyn till konfidentialitet och etik, har lett till det en förminskning av den så kallade stilfullheten i texten, med andra ord att resultatet inte blivit lika kärnfullt samt att etiska avvägningar och det begränsade antalet intervjupersoner inte kunnat medge mer generella slutsatser (Kvale & Brinkman, 2014; 2003:460, 7 §, 8 §, 11 §; Källström & Bruck, 2017; Fejes m.fl., 2014; Månsson, 2014).

33

Referenslista

Abbot, A. (1988). The system of professionals. An essay on the division of expert labor. Chicago: University of Chicago press.

Agresta, J. (2004), Professional role perceptions of school social workers, psychologists and, counselers. Children & Schools, 26(3), ss. 151-163.

Allen-Meares, P., & Dupper, D. (1998). A national study of knowledge, skills and abilities: Curriculum development for practice in schools. Journal of Teaching in Social Work, 17, ss. 97-105.

Allen-Meares, P. (2007). Social work services in schools (5 uppl). Boston: Allyn & Bacon. Allen-Meares, P., & Montgomery. K., (2014). Global Trends and School-based Social Work. Children & Schools.

Altschuler, S. & Webb, J. (2009). School Social Work: Increasing the Legitimacy of the Profession. Children & Schools, 31(4), ss. 207 – 218.

Backlund, Å. (2007). Elevvård i grundskolan – Resurser, organisering och praktik. Diss. Stockholms universitet. Stockholm: US-AB Print Center.

Backlund, Å., Högdin. S., & Spånberger Y. (2017). Skolsocialt arbete skolan som plats för och del i det sociala arbetet. Falkenberg: 2017.

Blennberger, Erik. (2005). Etik i socialpolitik och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur. Constable, R. (2006). The role of the school social worker. I R. Constable, C.R. Massat, S. McDonald, & J. P. Flynn(red), School social work: Practice and research perspectives (6 uppl, ss. 3 – 27) Chicago: Lyceum Books.

Cronbach, L. (1975). Beyond the disciplines of scientific psychology. American Psychologist, (30), ss. 116 – 127.

Dellgran, P. & Höjer, S. (2003). ”Forskning i praktiken. Om den seniora forskningens innehåll och socionomers forskningsorientering.” I B. Bergseth (red.) Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet. Stockholm: Högskoleverket.

Dworkin, Ronald. (1963) Judicial discretion. The Journal of Philosophy, 60(21), ss. 624-638. Evan, Tony & Harris, John (2004) Street-level bureaucracy, social work and the (exaggerated) death of discretion. British Journal of Social Work, 34, ss. 871 – 895.

Fejes, Andreas & Thornberg, Robert. (2014) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Franklin. C., Gerlach, B., & & Chanmugam, A. (2008) School Social Work. Comprehensive Handbook of Social Work and Social Welfare. New York: Wiley, ss. 205-226.

Halkier, B. (2008), Fokusgrupper. Malmö: Liber.

Handler, J. F. (1992) Dependency and discretion. I: Hasenfeld, Yeheskel (red.) Human services as complex organizations. Newbury Park: Sage Publications.

Hjerm, Mikael, Lindgren, Simon & Nilsson, Marco. (2014) Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (2 uppl). Malmö: Gleerups.

34

Isaksson, C. & Larsson, A. (2012). Skolkuratorsyrkets framväxt och utveckling i Sverige. Socionomens forskningssupplement, 32(6), 24 - 33.

Isaksson, C. (2014) Skolkuratorers handlingsutrymme – gränser, legitimitet och jurisdiktion. Socialvetenskaplig tidskrift, 21. (1): 47 – 66.

Isaksson, C & Sjöström, S. (2017). Looking for ”social work” in school social work. European Journal of Social Work. 20:2, 191 – 202.

Johnson, J. C. (1990), Selecting ethnographic informants. London: Sage.

Kelly, M. (2008). The domains and demands of school social work practice: A guide to working effectively with students, families and schools. New York: Oxford University Press. Kvale, Steinar & Brinkman, Svend. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Källström, Åsa & Andersson Bruck, Kjerstin. (2017) Etiska reflektioner i forskning med barn. Malmö: Gleerups.

Lundqvist, Lennart. (1998) Demokratins väktare. Lund: Studentlitteratur. Lee, J. (2012). School Social in Australia. Australian Social Work, 65(4), 522.

Lieblich, A, Tuval-Mashiach, R & Zilbert, T. (1998). Narrative research: Reading, analysis, and interpretation. Thusand Oaks, CA: Sage.

Leyba, Erin. (2009) Tools to Reduce Overload in the School Social Worker Role. Children & Schools, 31(4), ss. 219 – 228.

Lipsky, Michael (1980) Street level bureauracy- dilemmas of the individual in the public service. New York: Russel Sage.

Månsson, Per. (2014) Båten i parken. Introduktion till samhällsstudier. Malmö: Studentlitteratur.

McManama. K., Berzin, S., Kelly., Michael., Frey., A., Alvarez., M., & Shaffer. G., (2011). School Social Work with Students with Mental Health Problems: Examining Different Practice Approaches. Children & Schools, 33(2), ss. 97 – 105.

Patel, Runa & Davidsson Bo. (2011) Forskningsmetodikens grunder att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Reinecker, Lotte. (2016) Problemformulering. Stockholm: Liber.

SFS (2003:460) Lag om etikprövning av forskning som avser människor.

SOU 1947:11 Utredning och förslag rötande vissa socialpedagogiska anordningar inom skolväsendet.

SOU 2018:71 - En andra och en annan chans – ett komvux i tiden.

Stone, S., (2015). School Social Work in the United States: Current Evidence and Future Directions. Arbor, 191.(771), ss. 1 – 13.

Sunesson, Sune (2003) Socialt arbete – en bakgrund till ett forskningsämne, I: Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet. Högskoleverkets rapportserie 2003:16R. Stockholm: Högskoleverket.

35

Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008) Handlingsutrymme: utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur och Kultur.

Tops, Dolf., & Sunesson, Sune. (2006) Inledning, I: Tops, Dolf & Sunesson, Sune (red.) Att forska om och i praktiken. Meddelanden från Socialhögskolan 2006:6. Lund: Lunds

universitet.

Underwood, D. & Kopels, S. (2004). Complaints Filed against Schools by Parents of Children with AD/HD: Implications for School Social Work Practice. Children & Schools, 26(4), 221 – 233.

Vetenskapsrådet, (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

Bilagor

Bilaga 2 - Intervjuguide Den skolkurativa rollen

1. Hur skulle du beskriva den skolkurativa rollen & arbetet inom vuxenutbildningen? 2. Har du arbetat som kurator inom annan verksamhet? Eller med annat socialt arbete? 3. a) Vem/Vilka möter du i den skolkurativa rollen? – beskriv klienter + internt, externt b) Vilka söker upp dig? Varför?

4. a) Hur avgränsar du din roll och ditt arbete? – gentemot tex andra yrkesgrupper b) Upplever du någon problematik kring gränsdragning? När? Vid vilka tillfällen? Sammanhang?

Utmaningar & möjligheter

5. Vilka utmaningar/hinder ser du för rollen och ditt arbete? 6. Vilka möjligheter ser du för rollen och ditt arbete?

7. a) Vad uppfattar du som det unika i/kärnan i, skolkurativt arbete inom Vux?

b) Vad uppfattar du är skillnaden mellan arbete som skolkurator inom Vux gentemot socialt arbete i en annan verksamhet? (aktuell om arbetslivserfar. från soc. arbete)

8. Hur upplever du din arbetsmiljö? – ge exempel

9. a) Hur ser din elevgrupp ut? - Homogen? / Heterogen? Kön-etnicitet-bakgrund-ålder b) Vad är din upplevelse av arbetet med din elevgrupp/elevgrupper?

c) Hur arbetar du gentemot olika elevgrupper? Samma/olika? Hur ser du på det? d) Upplever du att det finns möjligheter resp. hinder gentemot olika elevgrupper?

Förutsättningar

10. Hur ser förutsättningarna ut för det skolkurativa arbetet? 11 a) Hur skulle du vilja att förutsättningarna för ditt arbete såg ut?

b) Vilka resurser skulle du behöva för att göra ditt arbete så bra som du vill? c) Eller har du tillgång till de resurser du behöver i ditt arbete?

Övriga frågor

Bilaga 2 – Nyckelord

Utmaningar Möjligheter Gränser

Antalet elever Varierat Ej svårighet

Att inte räcka till Fritt Är svårighet Gör andra myndigheters arbete Fria tyglar Praktiskt avgränsa

Krokben för eleven God arbetsmiljö Internt

Ej lagstadgat Elevens behov, resa Externt

Bristande utrymme f soc. arbete Hjälpa en bit på vägen Elev, lärare, partners

Få samma glasögon Att länka samman Rektors målbild