Före presentation

Lindeby är idag av den uppfattningen att den varmrökta laxen egen butik är mest lönsam. Med mest lönsam menar han här att denna produkt säljs i störst kvantiteter och att den har högst vinst per kg. Han är även av den uppfattningen att samtliga fyra produkter som kalkylen omfattar är lönsamma idag. På frågan vilken produkt som han avser att satsa lite extra på fick vi svaret att då alla produkterna är lönsamma så finns det i nuläget ingen specifik produktutvecklingsplan. Vad det gäller utvecklandet av verksamhetens butik tror Pär Lindeby inte att den marknaden har nått sitt maximum. Han har för avsikt att öka sin försäljning under lågsäsong då han idag har ledig kapacitet. I denna försäljningstakt räknar han även in den tilltänkta utökningen av grossistverksamheten som idag endast bedrivs med en omfattning av cirka 20 % av den totala omsättningen. Det är med anledning av dessa tilltänkta utvecklingsplaner som verksamheten har införskaffat den elrökningsugn som gör att produktionen kommer kunna bedrivas på ett mer automatiserat plan. Vid användning av elrökningsugnen kan han minska sina personalkostnader avsevärt då den mänskliga övervakningen nu endast motsvaras av 30 minuter, jämfört med vedrökens 6 timmar.

Risken med utvecklandet av grossist- och detaljistverksamheten är den så kallade egenkonkurrensen, där Pär eventuellt löper risken att vid försäljning mot grossister/detaljist konkurrera ut sin försäljning via den egna butiken. På frågan huruvida Pär är orolig för detta svarar han att det fanns en viss oro för detta i början men att han nu istället märker att denna försäljning snarare stärker hans varumärke än försvagar det. Det förs en dialog mellan grossisten/detaljisten och Pär huruvida priset ska sättas på de varor som är föremål för denna försäljning, vilket gör att Pär i viss mån kan styra försäljningen mot den kanal som är mest lönsam.

49

4.3.2. Efter presentation

Som nämnts tidigare har vi konstaterat att Pär Lindeby har en god uppfattning om produkternas kostnader och han tyckte inte att de siffror som vi presenterade var särskilt förvånande. Däremot trodde han att kilovinsten för varmrökt respektive kallrökt till grossist/detaljist skulle vara någorlunda lika. Här förelåg dock relativt stor differens.

Lindeby tror att kalkylen kommer att utgöra en stor nytta i framtiden, framförallt vid beräkning av priset. Eftersom verksamheten även genomgår en stundande expansion så upplever han att det är ett bra verktyg för att försäkra sig om att produkterna är lönsamma samt huruvida expansionen är meningsfull. Pär nämner även att kalkylen kommer att ge honom ett bra underlag vid beslut om fortsatt produktion eller inte, eftersom kalkylens utformning ger honom täckningsbidrag vid två nivåer. Han påtalar att så länge han kan producera till ett positivt täckningsbidrag så finns det anledning att fortsätta med produktionen. Lindeby anser att detta kommer att bli viktigt att ha insikt i då försäljningen mot grossist/detaljist avses öka. Den försäljningskanalen innebär betydligt mindre marginaler än de som råder i den egna butiken, vilket betyder att insikten i huruvida täckningsbidragen är positiva eller inte blir väldigt intressant.

50

5. Analys

I detta kapitel avser vi väva samman teori och empiri, genom att diskutera hur väl lämpade tidigarenämnda kalkylmetoder är på vår uppdragsgivares företag. Vi kommer även att redogöra för problem i tillverkningsprocessen samt beskriva upprättande och tolkning av kalkylen.

5.1. Kalkylmetoder

I teorikapitlet har vi förklarat olika kalkylmetoder och nedanstående kapitel kommer vi nu att utveckla de olika metodernas för- och nackdelar samt hur väl de olika metoderna passar för applicering på vår uppdragsgivares företag.

5.1.1. Divisionsmetoden

Divisionsmetoden beräknas genom att dividera verksamhetens totala kostnader med den totala verksamhetsvolymen. Således bygger metoden på att företaget har en god uppfattning om sina totala kostnader samt verksamhetsvolymen. Divisionsmetoden tar ej hänsyn till olika varianter av produkter och artiklar utan genererar en identisk självkostnad för samtliga produktvarianter och artiklar. Vidare är det en stor negativ aspekt att metoden kräver approximation av totala kostnader samt verksamhetsvolym. Eftersom vår uppdragsgivare dels nyligen har genomgått en kraftig expansion och dels har ett antal olika produkter och artiklar bedömer vi denna metod som otillräcklig för applicering på vår uppdragsgivares företag.

51

5.1.2. Normalmetoden

Normalmetoden ger en mer precis bild av självkostnaden än divisionsmetoden eftersom den beaktar rörliga såväl som fasta kostnader. Rörliga kostnader divideras med verklig volym och fasta kostnader divideras med normal volym. Det föreligger dock ett risktagande i att fastställa det man kallar för normal volym när ett företag, liksom vår uppdragsgivare, befinner sig i, eller nyligen har genomgått en kraftig expansionsfas. Den tidigare genomsnittsvolymen är således ej längre representativ som normal volym. Vidare är det även en stor negativ aspekt att metoden ej gör skillnad på de olika rörliga kostnaderna som existerar i verksamheten, detta omöjliggör att lokalisera i vilken aktivitet kostnaderna uppstår. Mot ovanstående argument beslutar vi således att förkasta även normalmetoden.

5.1.3. Ekvivalentmetoden

Utmärkande för ekvivalentmetoden är att den beaktar produkternas resurskrav i relation till andra produkter, genom så kallade ekvivalenttal. Självkostnaden räknas sedan fram genom att fastställa ekvivalentvolymen. Ekvivalentmetoden lämpar sig bra då olika produkter kräver olika resurser i olika utsträckningar. Vid besöket hos uppdragsgivaren talade denne om hur personaltimmarna fördelades på olika produktvarianter och artiklar. Till en början var vår avsikt att fördela ut produktionens personalkostnader med hjälp av ekvivalentmetoden men efter att ha diskuterat detta inom gruppen kom vi ganska snart fram till att detta skulle innebära en väldigt hög grad av uppskattningar från Pär Lindebys sida. Eftersom produktkalkylen framställs i dataprogrammet Microsoft Excel, som i hög grad bygger på att användaren matar in de siffror man vill ska påverka modellens utseende, har vår avsikt varit att minimera det antal inmatningsfält som ligger till grund för utfallet.

Mot bakgrund av detta har vi valt bort den fördelningsmetod som görs enligt ekvivalentmetoden. Denna fördelning hade inneburit ett väldigt komplext

52

uppskattningsmoment för Pär då produkternas enskilda resursåtgång av den totala personalkostnaden för produktionen hade legat till grund för fördelningen. Vilket inneburit att för varje gång Pär ändrar sin inköpta volym av exempelvis varmrökt lax

egen butik krävs en ny uppskattning av hur fördelningen av personalkostnaderna ser ut

mellan de valda kalkylobjekten, som i vår kalkyl är fyra stycken plus de övriga produkterna. Ekvivalentmetoden hade med stor sannolikhet gett oss en rättvis fördelning av personalkostnaderna men som nämnts ovan bedömer vi att detta kostar mer än det smakar då uppskattningsmomentet är alltför komplicerat.

Däremot har vi valt att applicera en egenkomponerad variant av ekvivalentmetoden vid fördelningen av personalkostnaderna som uppstår vid försäljning av lax i butiken. Dessa kostnader ger inte upphov till uppskattningar av en lika komplex art som personalkostnaderna för produktion. Den enda uppskattning som behöver göras av Pär är den procentsats som motsvarar den personalkostnad som uppstår vid laxförsäljning i egna butiken. En procentsats som Pär har en bra uppskattning på, vilket gör att ekvivalentmetoden ger en rättvis och enkel fördelning av kostnaderna. Den variant vi använt oss av utgår från den totala kostnaden för butikspersonalen, som sedan fördelas ut på produkterna med fördelningsnyckeln andel omsatta kilon för den enskilda produkten.

5.1.4. Påläggsmetoden

Påläggsmetoden har sina fördelar i att den lämpar sig bra inom omfattande, komplexa verksamheter. Metoden gör skillnad på direkta kostnader och omkostnader, direkta kostnader utgörs vanligen av direkt material och direkt lön. Omkostnaderna delas vanligen in i tillverknings-, material-, administrations- och försäljningsomkostnader. Som skrivits i stycket ovan har vi inom gruppen diskuterat problemet med en rättvis fördelning av de direkta lönekostnaderna för produktion. Huvudproblemet grundar sig i att modellen bygger på de uppskattningar som Pär Lindeby tvingas göra då

53

kalkylobjekten ska belastas med de härledda kostnaderna, vilket är något som är svårt att undvika då verksamheten som tidigare skrivits saknar tydligt standardiserade arbetsmoment för produktionsdelen. Vi har vid valet av produktkalkylens utformande varit medvetna om att dessa uppskattningar kan leda till en viss över- eller underskattning av det antal timmar som ska belasta kalkylobjektet. Detta kan då leda till att det totala antalet uppskattade timmar ej överrensstämmer med de verkliga antalet timmar. Vi anser dock att uppskattningar är något som är ofrånkomligt och att den eventuella felmarginal som dessa ger upphov till är något som kommer med ett av produktkalkyleringens största problem – att på ett enkelt och resurssnålt tillvägagångssätt förenkla verkligheten.

När vi väger påläggsmetodens nackdel, de tidigare nämnda uppskattningarna, mot den komplexa modell som ekvivalentmetoden hade gett, anser vi att problemet med approximation är något som inte stör modellen i samma utsträckning som ekvivalentmetoden hade gjort. Detta eftersom modellens användarvänlighet hade försämrats avsevärt vid applicering av den senast nämnda metoden.

5.1.5. ABC-kalkyl

Aktivitetsbaserad kalkylering är avancerad att upprätta och lämpar sig bäst för komplexa verksamheter med exempelvis utvecklingskostnader. Kalkylen är även krävande att uppdatera och underhålla då exempelvis produktionsrationaliserande åtgärder leder till att kalkylens aktiviteter och fördelningsnycklar bör ses över. Vi bedömer att aktivitetsbaserad kalkylering är för tidskrävande samt för avancerad för vår uppdragsgivares företag. Gällande fördelningsmetoderna av omkostnader så anser vi att det föreligger en problematik vid att knyta an vår uppdragsgivares omkostnader till aktiviteter i verksamheten. Vidare anser vi att påläggsmetodens fördelningsmetoder lämpar sig bättre för vår uppdragsgivare och beslutar således att vi förkastar ABC- kalkylen.

54